Liberalerna

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Liberalerna
Liberalerna 400px.png
Liberalernas partisymbol
Namn Liberalerna
Ordförande
Jan Björklund
Sekreterare
Maria Arnholm
Chefer
{{{chefer}}}
Vice ordförande
Grundat
5 augusti 1934
Upplöst
Mandat
20 platser i riksdagen
Ideologi
Liberalism
Färg(er)
Blå och orange
Huvudkontor
Stockholm
Adress
Partiorgan
Samarbetsorgan
Alliansen liberaler och demokrater för Europa
Webbplats
www.liberalerna.se

Liberalerna (L) är ett svenskt politiskt parti som grundades 1934 genom en sammanslagning av riksdagspartierna Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Partiet hette fram till 2015 Folkpartiet liberalerna, vanligen kallade Folkpartiet, då man bytte namn till dagens ”Liberalerna”. Partiledare sedan 2007 är Jan Björklund.

Historia

Liberalismen sägs ha väldigt djupa historiska rötter i humanistisk och judisk-kristen idétradition. Med bland annat protester mot kungligt envälde, religiös intolerans, ståndsprivilegier och ekonomisk ofrihet förenade människor med olika bakgrunder och samhällsgrupper till samarbete för en ny samhällsordning.

Den engelske filosofen John Locke (1632 – 1704) brukar betecknas som ”liberalismens fader”. Han hävdade att alla människor har rätt till liv, personlig frihet och egendom. Medborgarna är inte är bundna av sina plikter mot samhället om inte samhället uppfyller sin skyldighet att skydda individens frihet. Han tankar låg till grund för både den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 och den franska revolutionen 1789. De demokratiska revolutionerna från 1700-talet och framåt, liksom de ekonomiska och sociala reformperioderna i många länder, har inspirerats av liberalismens idéer.

Folkpartiet räknar sin historia tillbaka till 1700-talet. Anders Chydenius, en församlingspräst från Österbotten i Finland och riksdagsman 1765-66, drev fram ekonomiska avregleringar och drev införandet av världens äldsta lag om tryckfrihet. Senare slogs han för sociala reformer för de fattiga på landsbygden i Sverige och Finland. År 1809 grundades det första partiet i Sveriges riksdag som kallade sig liberalt. Det var dock ganska kortlivat. Bland de saker som liberalerna genomförde ingick den nya regeringsformen 1809, där bland annat JO-ämbetet (Justitieombudsmannaämbetet) inrättades, och ett återställande av tryckfrihetsförordningen efter Gustaf III:s censur. 1840-70 genomförs en rad liberala reformer, bland annat folkskola, kommunalt självstyre, näringsfrihet, frihandel och ökade rättigheter för kvinnor.

År 1895 bildades ett parti som kallades Folkpartiet. Viktiga frågor var frihandel, avskaffande av vissa tullar och rösträttsreformer. Erik Gustaf Geijer och Lars Hierta är två ledande liberaler. Tillsammans med två andra liberala grupper i riksdagen bildades år 1900 Liberala Samlingspartiet. Frisinnade landsföreningen bildades 1902, för att hjälpa Liberala samlingspartiet med valkampanjer.

1917-20 är Nils Edén statsminister i en regering med liberaler och socialdemokrater. Viktiga reformer är parlamentarism, allmän och lika rösträtt för kvinnor och män, åttatimmarsdag och medlemskap i Nationernas förbund. Liberala samlingspartiet splittrades efter interna konflikter angående omröstningen kring alkoholförbud 1923. De två nya partierna kallades Frisinnade folkpartiet respektive Sveriges liberala parti Dessa förenades sedan 1934 i folkpartiet.

Ståndpunkter idag

Alla ska ha rätt att välja yrke, konsumtion, bosättning och livsstil. Det viktigaste sättet att trygga denna frihet är marknadsekonomin. Den bygger på enskilt ägande, närings- och avtalsfrihet. Konsumenternas val styr produktionen. Marknadsekonomin är det enda ekonomiska system som går att förena med demokrati.

Varje människa har rätt till sin politiska övertygelse, sin religion och livsåskådning. Det viktigaste sättet att trygga denna frihet är demokratin. Den bygger på politisk frihet, allmän rösträtt och rättssäkerhet.

Invandring

Liberalerna/Folkpartiet har traditionellt drivit kravet på en generös invandringspolitik och man är för det man kallar för "öppna gränser". I valet 2002 samt i valet 2014 krävde man dock språktest för svenskt medborgarskap, samt senare även skärpta krav för anhöriginvandring.[1]

EU

På landsmötet i november 2017 röstade Liberalerna för Sverige ska avskaffas som suverän nationalstat och uppgå i en "europeisk federation" som centralstyrs från Bryssel.[2]

Referenser

Källor