Kristdemokraterna

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Kristdemokraterna är ett svenskt politiskt parti. Partiet bildades som Kristen Demokratisk Samling (KDS) 1964 med Birger Ekstedt som partiledare. Ekstedts efterträddes vid sin död 1973 av Alf Svensson som var partiets ordförande fram till 2004Göran Hägglund tog vid. I april 2015 valdes Ebba Busch Thor som partiledare. 1987 totalreviderade partiet sitt program och bytte namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet med förkortningen KdS. År 1996 bytte partiet namn till det nuvarande Kristdemokraterna (kd).

Med rötterna i nationalsocialism

Då Kristen Demokratisk Samling bildades medverkade Folke Dahlström som hade en bakgrund i det nationalsocialistiska partiet Svensk Socialistisk Samling och som ansvarig utgivare av tidningen Ungt Folk. Som förstanamn på KDS:s Stockholmslista återfanns Harald Ljungström, som var med och formulerade det första partiprogrammet. Ljungström hade ett förflutet inom Sveriges Nationella Förbunds styrelse och var ledare för förbundets ungdomssektion.[1] Medverkade gjorde även Åke Berglund. Som pressekreterare tillsattes Lennart Aae, tidigare verksam inom Nordiska Rikspartiet.

Behövde hjälp för att ta riksdagsmandat

Partiets valsiffror var relativt blygsamma under de första åren. De pendlade mellan 1,4 procent och 1,9 procent under åren 1964-1982 och framgångarna uteblev. I valet 1985 ingick partiet valsamverkan med Centerpartiet som genom en lucka i vallagen hjälpte ett annat parti att ta sig in i det högsta beslutande organet i Sverige. Röstutfallet blev 2,6 procent inom valkartellen och partiet fick ett mandat i Riksdagen vilket partiledare Alf Svensson fick. Inför valet 1988 upphörde valsamverkan och partiet fick 2,9 procent och blev återigen utan riksdagsmandat.

Vid valet 1991 fick partiet ett genombrott med 7,1 procent. 26 riksdagsledamöter blev valda och partiet fick också regeringsansvar tillsammans med Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna. Bäst gick det för Kristdemokraterna i valet 1998 då partiet fick 11,8 % av rösterna och 42 mandat i Riksdagen. Partiet har sedan dess minskat och kämpat i motvind under 2011 med opinionssiffror många gånger under 4%-spärren. I valet 2018 fick man dock 6,3% av rösterna.

Externa länkar

Referenser

Källor