Främlingsfienden inom oss
Främlingsfienden inom oss, SOU 2012:74, är en statlig utredning utgiven november 2012. Utredningens arbete leddes av bland annat Bengt Westerberg, Helene Lööw och Lisa Bjurwald.
Innehåll
Innehåll
Utredningen Främlingsfienden inom oss innehåller flera uppmaningar till ökad svenskfientlighet med motiveringen att motståndet mot mångkulturens införande i Sverige har ökat under 2000-talet. Flera organisationer ska erhålla ökade ekonomiska anslag för att påskynda folkutbytespolitiken. Som exempel nämns Forum för Levande Historia vars ansvarsområde ska utökas till att omfatta islamofobi. Även Exit, Expo och Svenska Kommittén Mot Antisemitism föreslås ökade anslag. En verksamhet liknande Quick Response föreslogs bli finansierad av offentliga medel.
En annan slutsats i Främlingsfienden inom oss är att alternativ media hotar informationsmonopolet och breddar utbytet av nyhetsförmedling. Åsiktspluralism uppges vara bra, men inte då det handlar om att belysa de brott som svenskar utsätts för dagligen i kölvattnet av mångkulturens effekter.
Rasbiologiskt och antisemitiskt innehåll
På sidan 80 menar utredningen tvärtemot den gängse kulturmarxistiska uppfattningen inte att människan är en ras. Istället definieras människan som en art med tillhörande undergrupper, definierade som etniska grupper. Som exempel nämns Papua Nya Guinea och den segregation på ön som har gett upphov till språklig mångfald. Utredningen hänvisar till forntida samhällen som, till skillnad från dagens situation, utan påtvingade politiska uppfattningar på ett naturligt sätt hade kontakt med andra intilliggande samhällen.
På sidan 81 framställs judar som främlingsfiender. De etniska konflikter som finns dokumenterade i Gamla Testamentet menar utredningens författare berodde på israeliternas främlingsfientliga inställning till filistéerna. Ett tidigt "vi-och-dom-tänkande" kan ha gett upphov till judendomen.
På sidan 113 uppges raskravaller ha uppstått i Jönköping år 1948.
Svenskar inom citattecken
Utredningen använder sig flera gånger av citattecken kring ordet svensk. På sidan 92 besvaras den egna frågan om svenskars existens med att frågan inte är enkel att besvara. Ett liknande tillvägagångssätt görs dock inte med andra grupper. Varken judar eller zigenare ifrågasätts med citattecken.
Nationalism
Den judiska nationaliströrelsen, sionism, ges mycket litet utrymme. Utredarna hänvisar till Nationalencyklopedins definition av begreppet. Sionismen beskrivs inte i nedsättande termer och uppges heller inte vara rasistisk. Icke-judisk nationalism och den filosofiska idéströmningen etnopluralism beskrivs dock i negativa termer och uppges vara rasistisk i sin karaktär.
Bilagor
Med utredningen följer två bilagor. I bilagedel 1 läggs mycket fokus på universell antirasism. Bilagedel 2 förmedlar dels budskapet om mångfald men även dess motpol integration. Slutsatsen är otydlig då den etniska segregationen genom världshistorien har gett upphov till mångfald och integration således leder till motsatsen. Utredarna hävdar dock att integration leder till ökad mångfald och att det måste till utökade resurser i skolan för att få elever att acceptera utredningens uppfattning.
