Modell, gaskammare i Auschwitz-Birkenau

Modell och översikt av en krematoriebyggnad i Auschwitz-Birkenau

Karta över sydvästra delen av Birkenau. Position 1 och 6 enligt översikten på bilden ovan. A - Crema II, B - Crema III, C - Tågstationen, D - Sportcenter med fotbollsplan, E - Köket i kvinnolägret

Modell, gaskammare i Auschwitz-Birkenau. Genom orginalritningar, vittnesredogörelser från Förintelseöverlevare och studier på plats i Auschwitz-Birkenau har vad som utges för att vara homicidala gaskammare rekonstruerats. 3D-modeller visas på muséer som i detalj redogör för hur de byggnader såg ut där det enligt historiker och forskare ska ha mördats mer än en miljon människor, i huvudsak judar. Crema II och Crema III var identiska byggnader men spegelvända.

Innehåll

1 Revisionistisk kritik och argument mot tesen om gaskammare
2 Bildgalleri
3 Se även
4 Referenser
5 Externa länkar

Revisionistisk kritik och argument mot tesen om gaskammare

Revisionister som granskat material kring Förintelsen ifrågasätter att de byggnader som pekas ut ska ha tjänat som homicidala gaskammare. Enligt etablerade historiker ska dessa gaskammare ha inhyst uppemot 2000 eller fler människor vid varje gasning. Med utgångspunkt av de ritningar som existerar och vittnens redogörelser skulle det innebära att rummet var till bredden fylld med människor, vilket hade inneburit en mycket omfattande arbetsinsats och sannolikt flera timmars arbete att tömma gaskammaren efter genomfört massmord. Vittnen redogör i regel inte för hur gaskammaren ventilerades innan den tömdes, vilket enligt revisionister borde ha varit en självklarhet eftersom överbliven gas kan finnas kvar och därmed äventyrat säkerheten. För högsta säkerhet bör en gaskammare ventileras via höga skorstenar för att inte äventyra säkerheten för människor utanför byggnaden, menar kritiker.

Vittnesuppgifter finns att arbete förekom, ofta utfört av sonderkommando, inne i gaskamrarna efter utfört massmord. Konstnären David Olère har bidragit med flera illustrationer om sin tid i Auschwitz-Birkenau och har vittnat om hur han och andra medlemmar i sonderkommando klippte håret av döda kroppar, direkt efter gasning. Tänder ska även ha dragits ut på de döda. Olères illustrationer används ofta i litteratur om Förintelsen, bland annat i boken om detta må ni berätta, utgiven av Forum för Levande Historia. Filip Müller uppger att han hittade ost och en kaka med vallmofrön som han åt inne i en gaskammare.

Vidare påpekar revisionister att det vore en grov designmiss av de tyska ingenjörerna att förlägga en gaskammare under markplan och enda möjligheten att transportera upp kropparna var via en hiss med en bottenyta av cirka 2,1 x 1,35 meter. Hissen skulle i bästa fall endast rymma ett par stycken kroppar, vilket hade försvårat hanteringen och förlängt arbetet rent tidsmässigt.

På markplan fanns fem krematorieugnar med vardera tre mufflar, varje muffel med plats för en kropp. Det innebär att plats fanns för endast 15 kroppar för kremering vid varje tillfälle. Med svårighet kan en muffel rymma fler än en kropp, beroende på kroppens storlek. En kremering tar i snitt 90 till 120 minuter med effektiv förbränning i ett modernt krematorium. Revisionister anser att man kan ta hänsyn till att det på grund av rådande krig är rimligt att anta att många människor kan ha lidit av undernäring, vilket skulle få ner tiden för kremering något.

Det är vanligt bland vittnesmål att eldsflammor sköt ut ur skorstenarna, ofta flera meter höga. Uppfattningen stöds av bland annat Miklos Nyiszli, Renee Firestone, Elie Wiesel och många andra vittnen. Revisionister menar att det är högst osannolikt såvida inte hela byggnaden brann eftersom skorstenarna på Crema II och Crema III var 15,46 meter höga och på Crema IV och Crema V 16 meter höga.^[1] Energimängden som krävs för att få meterhöga låger slå ut från en 16 meter hög skorsten skulle vara förknippad med omedelbar livsfara för de som vistas vid energikällan. Vittnet Arnold Friedman uppgav att han även kunde avgöra på röken från skorstenarna vilken nationalitet den jude hade som kremerades.

Förintelse revisionister framhåller att de rum som uppges vara gaskammare i själva verket var bårhus. På orginalritningar används det tyska ordet Leichenkeller vilket fritt översatt till svenska betyder Likkällare. Då byggnaderna uppfördes härjades lägret flera gånger av tyfusepedemier som skördade många liv och på grund av det stora antalet människor som var internerade och att krig pågick anser revisionisterna att det är rimligt att anta att människor dog i lägret. För bästa hantering bör en kropp hållas kall. Därför placerades kropparna i ett rum under markytan, där temperaturen var lägre än ovan mark. I sin bok The Destruction of the European Jews skrev Raul Hilberg år 1961 på sidan 566: "a huge underground gas chamber called Leichenkeller".

Rummen som pekas ut som gaskammare var till storleken cirka 7x30 meter, 210 kvadratmeter.^[2] Vittnen har uppgett att både 2000 och 3000 människor gasades ihjäl vid varje tillfälle. Filip Müller uppger i Claude Lanzmanns film Shoah att gaskamrarna rymde 3000 personer.^[3] Lågt räknat skulle 2000 på cirka 210 kvadratmeter innebära 9,5 människor per kvadratmeter vilket kritiker anser osannolikt.

För bästa effektivitet bör Zyklon B värmas till cirka 25,7 grader Celsius. Polen har en medeltemperatur på 6 till 8 grader vilket försvårar användande av cyanväte bundet i pelletsform, såvida inte åtgärder tas för att nå kokpunkt. Vittnen talar om att Zyklon B släpptes ned via en lucka i taket.

Bildgalleri

Krematorium i Auschwitz-Birkenau
Översikt position 1.
Utanför ingången till omklädningsrum med krematoriet i bakgrunden.
Översikt position 2.
Trappa ned till omklädningsrum under markytan.
Översikt position 3.
Inne i omklädningsrummet.
Översikt position 4.
Längst bort i omklädningsrummet med en hiss rakt fram och gaskammare till höger i bild.
Översikt position 5.
Ingång till vad som uppges vara en gaskammare.
Översikt position 6.
Insidan av gaskammare. Cirka 7x30 meter.
Översikt position 7.
Hål i taket där Zyklon B ska ha släppts ner. Kolonner av metallnät så som Michal Kula beskrev dem.
Översikt position 8.
Hiss upp till markplan med krematorieugnar.
Översikt position 9.
Krematorieugnar på markplan.
Översikt position 10.
Krematorieskorstenar som enligt många vittnen gav ifrån sig flera meter höga eldslågor.
Rekonstruktion av hur markplan kan ha sett ut före 1945. Ingång till omklädningsrum enligt position 1 sett från baksidan på översikten syns här till höger i bild.
Rekonstruktion av hur markplan kan ha sett ut före 1945. Omklädningsrum till höger i bild. Mitt i bild motsvarar position 4, 5 och 8 sett från baksidan på översikten.
Crema II som det ser ut idag. Trappan ned till omklädningsrummet enligt position 2 på översikten.
Crema II som det ser ut idag. Omklädningsrum enligt position 3 på översikten med trappan i bakgrunden.
Crema II som det ser ut idag. Rummet som uppges vara en gaskammare, position 6 på översikten.
Orginalritning över Crema II.
I omklädningsrummet. Illustration av David Olère 1946. Position 3 på översikten.
I gaskammaren. Olère 1950. Position 5 på översikten.
Vårat hår, våra tänder och aska. Olère 1946. Position 6 på översikten. Hår klipps av från de Zyklon B-mättade kropparna.
I ugnsrummet Olère 1945. Till höger en vattenfylld glidbana som Olère ansåg existerade och underlättade arbetet med att förflytta kroppar. Position 9 på översikten.
Efter gasningen. Olère 1946. Gaskammare och krematorieugn placerade på samma våningsplan. Bilden har bland annat använts som illustration i boken om detta må ni berätta, utgiven av Forum för Levande Historia. Position 6 och 9 på översikten.
Block II - V i Auschwitz II-Birkenau. Olère 1945. Meterhöga lågor slår ur skorstenen vid position 10 på översikten.
Illustration av den sovjetiska kommissionen som administrerade lägret efter den 27 januari 1945. Bilden stödjer versionen om att Zyklon B hälldes in via hål i taket på de underjordiska rummen. WCHOD - Entré, ROZBIERALNIA - omklädningsrum, KOMORA GAZOAW - Gaskammare, WSYP TRUCIZNY - Introduktion av gift, PIECE - Ugn.