1809
| << År 1809 >> | ||
| 1800 | 1801 | 1802 |
| 1803 | 1804 | 1805 |
| 1806 | 1807 | 1808 |
| 1809 | ||
| Ämnesportal för årtal | ||
| << 1800-talet >> | ||
Händelser 1809
- Den 8 mars – Delar av västra armén under Georg Adlersparre beger sig från Karlstad mot Stockholm för att ta kung Gustav IV Adolf till fånga. Kungen anses oduglig, eftersom han dragit in Sverige i nederlagskrig mot både Napoleons Frankrike och Ryssland.
- Den 10 maj – Riksdagen avsätter Gustav IV Adolf och fråntar hans arvingar rätten till Sveriges krona.
- Den 22 maj – Österrike besegrar Frankrike i Slaget vid Aspern-Essling under Napoleonkrigen.
- Den 6 juni – Hertig Karl utropas och kröns till kung Karl XIII samt stadfäster den nya regeringsformen. Utnämningen är dock en tillfällig lösning eftersom den 61-årige kungen är barnlös och anses sakna de egenskaper som krävs för att styra landet.
- Den 19 augusti – Den svenska landstigningskåren besegras av ryssarna i slaget vid Sävar utanför Umeå.
- Den 20 augusti – Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Ratan, det senaste slaget på svensk mark.
- Den 17 september – Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Fredrikshamn, varvid Sverige förlorar hela Finland, Åland och delar av Lappland och Västerbotten fram till Torne och Muonio älvar.
Övrigt
Sverige får en ny författning, som föreskriver en delning av makten mellan kungen och riksdagen. Domstolar och myndigheter får en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades. Justitiestatsminister och utrikesstatsminister blir de statsrådsledamöter som får högst status. Maktdelningsprincipen utövar stort inflytande på 1809 års regeringsform, som kommer att gälla till och med 1974. Hans Järta är som sekreterare i konstitutionsutskottet mycket aktiv i utformandet av den nya regeringsformen, och han författar den promemoria där utskottet motiverar sitt resultat.
