Theodor Wisch

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Theodor ”Teddy” Wisch

SS-Brigadeführer und Generalmajor of the Waffen-SS Theodor ”Teddy” Wisch, född den 13 december 1907, död den 11 januari 1995, var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Wisch tjänstgjorde i Leibstandarte SS Adolf Hitler från 1933 tills han sårades svårt under striderna i Normandie sommaren 1944. Han var divisionens befälhavare från sommaren 1943 tills han sårades.

SS-Stabswache Berlin

Theodor Wisch föddes som äldsta son i en bondefamilj, hans mor avled tidigt så fadern fick ensam ta hand om och uppfostra Theodor och hans syskon. Han studerade till arkitekt en utbildning han senare avslutade i förtid när han den 17 mars 1933 gick med i SS-Stabswache Berlin (som senare döptes om till Leibstandarte SS Adolf Hitler). Wisch hade tidigare, den 1 november 1930, gått med i NSDAP och Allgemeine-SS. Han steg snabbt i graderna och den 7 oktober 1933 fick han befälet över första kompaniet i Leibstandarte. Detta kompani var primärt ett representationsförband även om den militära utbildningen senare blev allt viktigare.

Wisch ledde sitt kompani under annekteringen av Österrike, Anschluss, i mars 1938 samt inmarschen i Sudetområdet i oktober 1938. Kompaniet var även med vid inmarschen av resterande Tjeckoslovakien.

De första fälttågen

Under fälttåget i Polen 1939 visade Wisch sin duglighet som kompanichef och tilldelades järnkorset av båda klasserna. Efter fälttåget återhämtade sig Leibstandarte i Tjeckoslovakien och den 4 januari 1940 lämnade han sitt kompani för att istället ta befälet över den nybildade IV. (Wach) Bataillon der Leibstandarte. Denna bataljon användes primärt för cermoniella uppdrag samt bevakningsuppgifter, men deltog även i fälttåget i väst i maj/juni 1940 samt fälttåget på Balkan i april 1941.

I slutet av maj 1941 överfördes Wisch till II. bataljonen i SS-Infanterie-Regiment Leibstandarte Adolf Hitler vilket var en rent stridande enhet. Han deltog i den tyska invasionen av Sovjetunionen sommaren 1941, operation Barbarossa, och tog den 1 juli över befälet för bataljonen. För sin bataljons insatser i hårda anfallsstrider strax väster om Zjitomir förlänades Wisch med riddarkorset.

Under sommaren 1942 befann sig Leibstandarte i Frankrike för vila och omorganisation. Leibstandarte uppgraderades under denna tid till en division och den 15 juli 1942 fick Wisch befälet över Infanterie-Regiment (mot) 2 "Leibstandarte SS Adolf Hitler". Under hösten uppgraderades regementet till ett pansargrenadjärsregemente.

Divisionsbefälhavare

I slutet av december 1942 förflyttades Leibstandarte tillbaka till östfronten där de i februari/mars 1943 var med i slaget om Charkov. För sina insatser i dessa strider förlänades Wisch med Tyska korset i guld]].

I maj 1943 fick Wisch beskedet att han skulle ta över befälet för hela divisionen. Han anlände till divisionsstaben och förbredde sig för sin kommande uppgift. Wisch tog över befälet som 36-åring efter Sepp Dietrich och ledde divisionen under slaget om Kursk. Efter några månader i Italien återvände Wisch med sin division till östfronten i november 1943 och deltog i många hårda strider. Strider som ledde till att Wisch förlänades med eklöven till sitt riddarkors.

Wisch ledde Leibstandarte under striderna i Normandie sommaren 1944. Under utbrytningen från Falaisefickan sårades Wisch den 20 augusti allvarligt i benen och räddades till livet av soldater från 4. SS-Panzergrenadier-Regiment Der Führer i 2. SS-Panzer-Division "Das Reich". Wisch ersattes som divisionbefäl av artilleriregementets befälhavare Franz Steineck.

På grund av de Wischs svåra benskador, som ledde till amputation, bedömdes han olämplig som frontofficer och under sin konvalescens på SS-Lazarett Hohenlychen var han under resten av kriget ansluten till SS högkvarter, SS-Führungshauptamt. Den 30 augusti tilldelades Wisch svärdet till sitt Riddarkors, han fick också såradmärket i guld för sin svåra skada. Vid krigsslutet hamnade Wisch i engelsk krigsfångenskap och släpptes inte förrän 1948.

Theodor Wisch har beskrivits som ett befäl som inte hade någon större karisma eller utstrålning. Detta kompenserade han med en professionalitet, duglighet och ett lugn i kritiska situationer som gjorde honom omtyckt och respekterad hos sina mannar. Wisch var engagerad i kamratföreningen för I. SS-Panzer-Korps och avled den 11 januari 1995.

Kommenderingar

Befordringar

Utmärkelser

Källor

Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget