Theodor Wisch
SS-Brigadeführer und Generalmajor of the Waffen-SS Theodor ”Teddy” Wisch, född den 13 december 1907, död den 11 januari 1995, var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Wisch tjänstgjorde i Leibstandarte SS Adolf Hitler från 1933 tills han sårades svårt under striderna i Normandie sommaren 1944. Han var divisionens befälhavare från sommaren 1943 tills han sårades.
Innehåll
SS-Stabswache Berlin
Theodor Wisch föddes som äldsta son i en bondefamilj, hans mor avled tidigt så fadern fick ensam ta hand om och uppfostra Theodor och hans syskon. Han studerade till arkitekt en utbildning han senare avslutade i förtid när han den 17 mars 1933 gick med i SS-Stabswache Berlin (som senare döptes om till Leibstandarte SS Adolf Hitler). Wisch hade tidigare, den 1 november 1930, gått med i NSDAP och Allgemeine-SS. Han steg snabbt i graderna och den 7 oktober 1933 fick han befälet över första kompaniet i Leibstandarte. Detta kompani var primärt ett representationsförband även om den militära utbildningen senare blev allt viktigare.
Wisch ledde sitt kompani under annekteringen av Österrike, Anschluss, i mars 1938 samt inmarschen i Sudetområdet i oktober 1938. Kompaniet var även med vid inmarschen av resterande Tjeckoslovakien.
De första fälttågen
Under fälttåget i Polen 1939 visade Wisch sin duglighet som kompanichef och tilldelades järnkorset av båda klasserna. Efter fälttåget återhämtade sig Leibstandarte i Tjeckoslovakien och den 4 januari 1940 lämnade han sitt kompani för att istället ta befälet över den nybildade IV. (Wach) Bataillon der Leibstandarte. Denna bataljon användes primärt för cermoniella uppdrag samt bevakningsuppgifter, men deltog även i fälttåget i väst i maj/juni 1940 samt fälttåget på Balkan i april 1941.
I slutet av maj 1941 överfördes Wisch till II. bataljonen i SS-Infanterie-Regiment Leibstandarte Adolf Hitler vilket var en rent stridande enhet. Han deltog i den tyska invasionen av Sovjetunionen sommaren 1941, operation Barbarossa, och tog den 1 juli över befälet för bataljonen. För sin bataljons insatser i hårda anfallsstrider strax väster om Zjitomir förlänades Wisch med riddarkorset.
Under sommaren 1942 befann sig Leibstandarte i Frankrike för vila och omorganisation. Leibstandarte uppgraderades under denna tid till en division och den 15 juli 1942 fick Wisch befälet över Infanterie-Regiment (mot) 2 "Leibstandarte SS Adolf Hitler". Under hösten uppgraderades regementet till ett pansargrenadjärsregemente.
Divisionsbefälhavare
I slutet av december 1942 förflyttades Leibstandarte tillbaka till östfronten där de i februari/mars 1943 var med i slaget om Charkov. För sina insatser i dessa strider förlänades Wisch med Tyska korset i guld]].
I maj 1943 fick Wisch beskedet att han skulle ta över befälet för hela divisionen. Han anlände till divisionsstaben och förbredde sig för sin kommande uppgift. Wisch tog över befälet som 36-åring efter Sepp Dietrich och ledde divisionen under slaget om Kursk. Efter några månader i Italien återvände Wisch med sin division till östfronten i november 1943 och deltog i många hårda strider. Strider som ledde till att Wisch förlänades med eklöven till sitt riddarkors.
Wisch ledde Leibstandarte under striderna i Normandie sommaren 1944. Under utbrytningen från Falaisefickan sårades Wisch den 20 augusti allvarligt i benen och räddades till livet av soldater från 4. SS-Panzergrenadier-Regiment Der Führer i 2. SS-Panzer-Division "Das Reich". Wisch ersattes som divisionbefäl av artilleriregementets befälhavare Franz Steineck.
På grund av de Wischs svåra benskador, som ledde till amputation, bedömdes han olämplig som frontofficer och under sin konvalescens på SS-Lazarett Hohenlychen var han under resten av kriget ansluten till SS högkvarter, SS-Führungshauptamt. Den 30 augusti tilldelades Wisch svärdet till sitt Riddarkors, han fick också såradmärket i guld för sin svåra skada. Vid krigsslutet hamnade Wisch i engelsk krigsfångenskap och släpptes inte förrän 1948.
Theodor Wisch har beskrivits som ett befäl som inte hade någon större karisma eller utstrålning. Detta kompenserade han med en professionalitet, duglighet och ett lugn i kritiska situationer som gjorde honom omtyckt och respekterad hos sina mannar. Wisch var engagerad i kamratföreningen för I. SS-Panzer-Korps och avled den 11 januari 1995.
Kommenderingar
- Tjänstgöring i 1. kompaniet i 53. SS-Standarte (1930 – 17 mars 1933)
- Tjänstgöring i SS-Stabswache Berlin (senare omdöpt till Leibstandarte Adolf Hitler) (17 mars 1933 – 20 augusti 1944)
- Plutonsbefäl i SS-Stabswache Berlin (1 juli 1933 – 7 oktober 1933)
- Befälhavare för 1. kompaniet i Leibstandarte SS Adolf Hitler (7 oktober 1933 – 4 januari 1940)
- Befälhavare för IV. (Wach) Bataillon der Leibstandarte (4 januari 1940 – maj 1941)
- Befälhavare för II. bataljonen i SS-Infanterie-Regiment Leibstandarte SS Adolf Hitler (1 juli 1941 – 15 juli 1942)
- Befälhavare för Infanterie-Regiment (mot) 2 "Leibstandarte SS Adolf Hitler" (senare omorganiserat till pansargrenadjärsregemente) (15 juli 1942 – 3 juli 1943)
- Befälhavare för SS-Panzergrenadier-Division "Leibstandarte SS Adolf Hitler" (senare omorganiserad till 1. SS-Panzer-Division Leibstandarte SS "Adolf Hitler") (4 juli 1943 – 20 augusti 1944) sårad
- Konvalescens och ansluten till SS-Führungshauptamt (augusti 1944 – maj 1945)
Befordringar
- SS-Anwärter – 2 november 1930
- SS-Scharführer – 1 mars 1931
- SS-Truppführer – 8 januari 1932
- SS-Oberscharführer – 17 mars 1933
- SS-Sturmführer – 28 juli 1933
- SS-Hauptsturmführer – 1 oktober 1933
- SS-Sturmbannführer – 30 januari 1940
- SS-Obersturmbannführer – 27 september 1941
- SS-Standartenführer – 30 januari 1943
- SS-Oberführer – 1 juli 1943
- SS-Brigadeführer und Generalmajor of the Waffen-SS – 30 januari 1944
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klass – 24 september 1939
- Järnkorset av första klass – 8 november 1939
- Riddarkorset – 15 september 1941
- Eklöven – 12 februari 1944
- Svärden – 30 augusti 1944
- Tyska korset i guld – 25 februari 1943
- Såradmärke i svart – 28 juli 1941
- Såradmärke i guld – sommaren 1944
- Infanteristormmärket i brons – 4 september 1943
- Östfrontsmedaljen
- Medalj till minne av den 13 mars 1938
- Medalj till minne av den 1 oktober 1938 med slottet Pragspännet
- SS-Dienstauszeichnungen
- Reichssportabzeichen i brons
- SA-Sportabzeichen i guld
- SS Hedersring
- SS Hederssvärd
- Orden Corona Romaniei (rumänsk utmärkelse) – 3 september 1942
- Nämnd i Wehrmachtbericht – 31 december 1944
Källor
- Die Ritterkreuzträger der Waffen-SS
- SS-Division Leibstandarte av Rupert Butler, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, 2007
- Axis Biographical Research
- Frontkjemper
i ämnesportalen om Andra världskriget |