Sturmabteilung
Sturmabteilung (förkortat SA) var en nationalsocialistisk paramilitär organisation som spelade en nyckelroll i Adolf Hitlers väg till makten. SA grundades av Hitler i München 1921 och samlade ihop sina tidiga medlemmar från Freikorps. Klädda i bruna uniformer efter förebild från de italienska fascistiska svartskjortorna skyddade SA Hitlers möten och försvarade sig mot politiska motståndare såsom organiserade kommunister. Från 1931 leddes de av Ernst Röhm, och 1932 hade man vuxit till ett antal runt nära 400,000 personer. Röhm ville slå samman den reguljära armén med SA under hans ledarskap, men Hitler hade blivit skeptisk till organisationens växande makt. 1934 beordrade han en "blodsrensning" av SA, som blev känd som De långa knivarnas natt. Därefter reducerades SA till att inneha blott en mindre politisk roll.
Historia
SA bildades formellt den 4 november 1921 efter att man hade blivit attackerade under ett partimöte. Vid slutet av året förekom en konflikt mellan Hitler och Röhm, då Röhm ville träna SA som en armé medan Hitler ville ha SA som en propagandaorganisation och för att skrämma sina opponenter.
Ernst Röhm blev överbefälhavare för SA 1924. Runt den tiden började Hitler istället förespråka lagliga och parlamentariska medel för att ta makten över Tyskland. Röhm var inte nöjd med detta: han ville SA att ligga till grund för en återuppväckt tysk armé som skulle ta makten med våld. Hitler avvisade Röhm, och 1925, steg Röhm tillbaka. Hitler inbjöd honom att återfå sitt gamla jobb år 1930 efter nationalsocialisternas valframgångar, och gav honom uppgiften att bygga upp SA.
Röhm tog uppgiften med största allvar. På bara några år ökade SA:s medlemsantal från 70.000 till mer än 400,000. Röhm delade in Tyskland i 21 militärliknande distrikt, skapade Nationalsocialistiska Flygkåren och Nationalsocialistiska Motorkåren, och omorganiserades SA:s överkommando. När Hitler tog makten i Tyskland 1933, blev SA en officiell statlig organisation. SAs soldater assisterade den vanliga polisen att gripa och tortera ideologiska, politiska, och ibland även personliga fiender, däribland många judar. De satte även upp koncentrationsläger för detta ändamål.
Tidigt 1934 började Röhm återigen göra upp planer för att slå samman SA med Riksvärnet och därigenom bilda en "folkarmé" och han fortsatte också att tala om behovet av en andra revolution. Partiledningen ville inte godkänna dessa idéer, inte minst på grund av att Hitler behövde stöd av Riksvärnet.
Hitler och Röhm kom överens den 10 juni, 1934 att SA:s ledning skulle åka på semester under juli för att låta bråket lugna ner sig. Under tiden fortsatte SA:s fiender, både inom partiet och Riksvärnet, att leta efter bevis på ett planerat SA-uppror och krävde att Hitler agerade mot Röhm. Hitler gick till slut med på detta och den 30 juni greps Röhm och hans officerare på pensionat Hanselbauer i Bad Wiesee, Bayern, av män från Leibstandarte SS Adolf Hitler.
Röhm ersattes som Stabschef av Viktor Lutze och snart blev andra motståndare till Hitler, eller människor som en gång hade stått i vägen för honom gripna eller dödades i vad som kallas "Nacht der Langen Messer" (De långa knivarnas natt). SA:s ledarskap var rensat från män som sågs som lojala mot Röhm och allt som påminde om dessa män rensades från SA:s organisation. Efter dessa händelser skildes SS från SA och gjordes till en oberoende organisation, en belöning för sina tjänster, så även NSKK.
SA upplöstes inte efter utrensningen, men hade inte några egentliga ansvarsområden tills kriget bröt ut. Det gjordes sedan till ansvariga för militär träning före och efter sin militärtjänst och SA-Wehrmannschaften bildades. De försåg också personal till Heimatflak, Stadwacht, Landwacht och andra icke-militära säkerhetsstyrkor.
|
i ämnesportalen om Tredje riket |
