Oskar Dirlewanger
SS-Oberführer Dr. Oskar Dirlewanger, född 26 september 1895 i Würzburg, död genom tortyr 7 juni 1945 i Altshausen, var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Dirlewanger ledde partisanbeskämpningsförbandet SS-Sonderkommando Dirlewanger och gjorde sig känd för de övergrepp hans förband begick mot fiender och civila under sina operationer. Dirlewanger förlänades med riddarkorset.
Innehåll
Första världskriget & NSDAP
Dirlewanger deltog i första världskriget i ett kulsprutekompani. Han befordrades till löjtnant och var vid krigsslutet kompanibefäl. Efter kriget var Dirlewanger engagerad i olika frikårer (Freikorps) samtidigt som han studerade och promoverades 1922 till doktorsgraden i statskunskap. Den 1 oktober 1922 gick Dirlewanger med i Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP) och under ölkällarkuppen i november 1923 försökte han med en av Stuttgarts polisfordon ta sig till München för att delta i kuppen. 1926 uteslöts han ur partiet, men gick med igen några år senare.
Utesluten ur partiet
Dirlewanger var med i SA och 1934 dömdes han till fängelse för att ha våldfört sig sexuellt på en 13-årig flicka i BDM. Han förlorade i och med detta sitt medlemskap i partiet, sitt jobb och sin doktorsgrad.
För att få upprättelse efter avtjänat straff deltog han mellan åren 1937-1939 i spanska inbördeskriget som kompanichef i Kondorlegionen, men han förblev dock allmänt avskydd av både sina egna och fienden.
SS-Sonderkommando Dirlewanger
Tillbaka i Tyskland lyckades han få våldtäktsdomen upphävd varpå han som Gottlob Bergers protegé utnämndes till befälhavare för Wilddiebkommando Oranienburg som var resultatet av försök att rehabilitera brottslingar genom militär tjänstgöring. Från början rekryterades enbart tjuvskyttar men allt eftersom kriget led och förbandet växte rekryterades även grövre brottslingar. Förbandet bytte namn till SS-Sonderkommando Dirlewanger och ägnade sig främst åt partisanbekämpning.
Dirlewangers förband första uppdrag var i områdena kring Lublin i Generalguvernementet (den del av Polen som inte införlivades i det tyska riket). I början av 1942 fick hans förband i uppdrag att bekämpa partisaner i Vitryssland, vilket den gjorde med utstuderad brutalitet. Förbandet sägs ha bränt partisaner levande, något som inträffade bland annat under aktionen mot byn Chatyn (Khatyn), där 149 människor (d.v.s. hela byn) brändes ihjäl levande (denna händelse ska inte förväxlas Katynmassakern).
Warszawaupproret
Under sensommaren 1944 befordrades Dirlewanger till SS-Oberführer och kommenderades till Warszawa för att bistå i undertryckandet av det pågående upproret. Under Warszawaupproret stormade Dirlewangers regemente fram genom sönderbombade ruiner. Soldaterna hade inget att förlora så det hände att de sågs rusa över slagfälten utan hjälmar på ens. De plundrade hela områden, våldtog och mördade sig fram. Medlemmar ur divisionen intog bland annat ett sjukhus som de terroriserade, plundrade och våldtog så gott som samtliga kvinnor där inne. Men trots händelser som plundringar och annan kriminalitet förlänades Dirlewanger den 30 september samma år riddarkorset för sina insatser.
Efter Warszawa förflyttades Dirlewangers förband till Slovakien och Ungern, och sedan till fronten vid floden Oder, där han själv sårades för tolfte gången under kriget den 15 februari 1945. Denna gång var det så pass allvarligt att han tvingades lämna sitt förband för konvalescens. Efter att ha återhämtat sig i Altshausen i Bayern igenkändes han av polska krigsfångar och greps av de franska ockupationsstyrkorna. Den polska tropp som sedan på franskt uppdrag hade att bevaka Dirlewanger i väntan på förflyttning till annan ort utsatte honom så för en flera dagar lång tortyr, vilken hade till följd att han avled.
Trivia
Det svenska frihetsrockbandet Dirlewanger har tagit sitt namn från Oskar Dirlewanger och hans förband.
Kommenderingar
- Befälhavare för Wilddiebkommando Oranienburg som genom åren utvecklades via SS-Sonderkommando Dirlewanger till 36. Waffen-Grenadier-Division der SS. (15 juni 1940 – 15 februari 1945) sårad
- Konvalescens
Befordringar
- Leutnant – 1915
- Oberleutnant – 1918
- SS-Obersturmführer der Reserve – 1940
- SS-Hauptsturmführer der Reserve – 1940
- SS-Sturmbannführer der Reserve – 1941
- SS-Obersturmbannführer der Reserve – 1943
- SS-Standartenführer der Reserve – 1944
- SS-Oberführer der Reserve – 12 augusti 1944
Utmärkelser
Första världskriget
- Järnkorset av andra klass
- Järnkorset av första klass
- Hederskorset för frontsoldater – 1935
- Såradmärke i svart (eller silver)
- Goldene Württembergische Tapferkeitsmedaille
Spanska inbördeskriget
Andra världskriget
- Järnkorset av andra klass – 24 maj 1942
- Järnkorset av första klass – 16 september 1942
- Riddarkorset – 30 september 1944
- Tyska korset i guld – 5 december 1943
- Närstridsspänne i brons – 19 mars 1944
- Infanteristormmärke i silver – 6 juni 1943
- Såradmärke i guld – 9 juli 1943
- Tapferkeitsauszeichnung für Ostvölker I.Klasse – 10 november 1942
- Landesorden
Källor
- Sennerteg, Niclas. "Warszawas bödel". Historiska Media. 2005.
- Axis Biographical Research
- Ritterkreuzträger
- Tyska Metapedia
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
