Judar
Judar, personer som tillhör judendomen. Judar kan även ses som en etnicitet som åsyftar det judiska folket. Det judiska folket anses ha spridit sig över världen från det område som idag kallas Palestina och Israel. Enligt judisk religiös tradition är en jude någon som fötts av en judisk mor eller en konvertit som konverterat under en ortodox rabbinat. Antalet judar världen över beräknas vara ca 14 miljoner och 18.000 i Sverige.
Innehåll
Historia
Judar omtalas som något specifikt inom det östromerska riket. Ett dekret utfärdat av kejsar Konstantin vittnar härom (321 e.Kr.). Var judarna fanns och vad de hade för sig under folkvandringstiden är - i brist på skriftlig dokumentation - ej känt. Under kejsar Karl den store (800-talet) omtalas de på nytt. När gamla städer på nytt började att växa och nya grundades blev judarna en separat och självstyrande del av stadsbefolkningen.
Digerdöden, som härjade som värst 1347 - 1351, blev för Europa en stor olycka. En stor del av befolkningen strök med. Judarna drabbades dubbelt, dels av pesten och dels genom att bli förföljda av förtvivlade människor som menade att judarna på ett eller annat sätt var upphov till farsoten. Inte sällan förekom även rykten om att judar använde kristna barns blod för ritualer, så kallad Blood libel.
Det var vid denna tid som de tyska judarna begav sig österut och bosatte sig i Polen. De kallades Aschkenasim. Dessa askenasiska judar talade och skrev jiddisch, ett språk som har den äldre tyskan som grund. Många askenasier återvände till Tyskland, fortsatte tala jiddisch samt bosatte sig också här i egna kvarter, ghetton, i städerna. I slutet av 1700-talet slutade många tyska judar tala jiddisch (som dock fortlevde i Polen och Ryssland, i sinom tid även i USA) och att alltmer anpassa sig till det omgivande samhället. På grund av sin skicklighet och sina internationella kontaktnät blev de omtyckta affärspartners.
Modern antisemitism
I pressen fördes i början av 1800-talet allehanda polemiker beträffande judarna - för eller emot. I Sverige tog sig exempelvis tidningen Trumpeten (utg. f.d. tulldirektören Grevesmöhlen) sig an judarnas intressen. Först mot slutet av 1800-talet utbildades den moderna antisemitismen. Kortlivade antisemitiska föreningar startades, franska och preussiska politiker misstänkliggjorde judarna etc. Det är lätt att konstatera att den tyska antisemitismen närmast hade självdött redan före 1900-talets första decennium. Vad som fanns kvar var den nya Verein gegen Jüdische Verhebung (en sammanslagning av resterna av en del äldre antijudiska sällskap). I Frankrike havererade antisemitismen genom Dreyfusprocessen, som i slutändan blev en stor triumf för judarna och den politiska vänstern.
Adolf Hitlers Mein Kampf innehåller en del skarp kritik riktad mot judarna. Vid läsning av boken finner man emellertid att denna på intet sätt har gjort sig förtjänt av sitt rykte som (en något förvirrad) antijudisk stridsskrift. Sedan Hitler hade kommit till makten berövades de tyska judarna sitt medborgarskap samt förbjöds att utöva vissa yrken. Sporadiska om än illavarslande förföljelser (Kristallnatten) gjorde att förmögna och intellektuella judar valde att lämna landet.
Det är en allmänt antagen sats att ett stort antal judar skulle ha gasats ihjäl i Auschwitz och andra ställen under andra världskriget. I många länder bestraffas den som påstår motsatsen. Det existerar emellertid en skara av revisionister, som med jämförelsevis obetydliga resurser arbetar med att pröva underlaget för berättelserna om den så kallade Förintelsen.
Judar utmärker sig inte enbart inom vetenskap, konst, musik och litteratur utan även som framgångsrika entreprenörer och företagsledare. Den höga representationen av judar inom statsförvaltning, finanssektorn, kultur, politik och media kritiseras ibland för att vara resultatet av en gruppevolutionär strategi. Denna kritik anses vara en modern form av antisemitism.
Ett folk - olika ursprung
Till de askenasiska och sefardiska judarna kan räknas även jemenitiska judar. Enligt legenden skickade Kung Salomo judiska soldater till den arabiska halvöns södra spets för att säkra kryddkaravaner genom Drottningen av Sabas land. Dessa judar blev kvar i området tills de evakuerades till Israel genom den så kallade Operation Flygande Mattan. Det finns även en grupp kinesiska judar och afrikanska judar.
Enligt den israeliske historikern Shlomo Zand har en stor del av dagens judar sitt ursprung ur de khazarer som konverterade till judendomen ca år 740. Khazarernas rike grundades på 600-talet och bestod i nästan 400 år. Enligt Zand finns det även en del som talar för att de sefardiska judarna har sitt ursprung ur ett berberfolk i Nordafrika. Det judiska efternamnet Cohen lär ha sitt ursprung ur berberhövdingen Dahia al-Kahina.
The Missing Link of Jewish European Ancestry: Contrasting the Rhineland and the Khazarian Hypotheses av Dr. Eran Elhaik ger stöd för teorin att merparten av dagens judar härstammar från khazarerna.
Demografi
Totalt fanns år 2000 ungefär 13 miljoner judar. 6 miljoner fanns i Nordamerika, 0,4 miljoner i Latinamerika, 1,1 miljoner i Europa, 0,4 miljoner i det forna Sovjetunionen, och 0,2 miljoner i övriga världen förutom Israel. 95% av alla judar utanför Israel är ashkenazer.[1] Ashkenazer är en distinkt etnisk grupp som genetiskt ligger mitt emellan européer och andra semitiska folk i Mellanöstern.[2]
Richard Lynn anger att Israel år 2000 hade en befolkning på ungefär 6 miljoner uppdelad på följande grupper:[1]
- Mizracher 2,4 miljoner. Ibland används beteckningen orientaliska judar trots att många kommer från Nordafrika.
- Ashkenazer 1,4 miljoner.
- Araber 1,2 miljoner.
- Icke-judiska ryssar 0,9 miljoner. Låtsades vara judar för att få möjlighet att emigrera till Israel. Siffran bygger på israeliska demografers uppskattning av storleken av invandringsbedrägeriet.
- Sefarder från Europa 0,11 miljoner. Sefarder härstammar från de judar som fördrevs från Spanien och Portugal år 1492 och 1497.
- Etiopiska judar 0,08 miljoner.
Davidsstjärnan
Angående Davidsstjärnan skriver Suzanne Brøgger i en artikel i Judisk Krönika nr 4 2008: "Det jag fick lära mig på ett judiskt seminarium i Stockholm. Att stjärnan består av två trianglar, ett "jag" och ett "du" som överlappar varandra. Gudsförhållandet som det tar sig uttryck i en relation mellan människor: Ett du och ett jag. Jag själv och den andre. Den andre och jag."
Judiskt inflytande
- Se artikel: Judiskt inflytande
Judiskt inflytande är ett kontroversiellt område som undersökts och debatterats utifrån olika synvinklar.
Se även
Länkar
Källor
- Shlomo Zand – An invention called jews
- Khazaria
- Menorah Sweden – Jemenitiska judar
- National Geographics – The Chinese Jews
- American Free Press: "Jewish Nation, Diaspora Are Myths"
- Stanford Library – Jews in Africa
- Judisk Krönika nr 4 2008
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 Richard Lynn. The Chosen People: A Study of Jewish Intelligence and Achievement. 2011. Washington Summit Publishers.
- ↑ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20531471 Behar, D.M., Yunusbayev, B., Metspalu, M., Metspalu, E., Rosset, S., et al. (2010). The genome-wide structure of the Jewish people. Nature, 466, s. 238-243.
|
i ämnesportalen om Judendom |
|
i ämnesportalen om Sionism |
