Hermann Priess
SS-Gruppenführer und Generalleutnant der Waffen-SS Hermann Priess (Prieß), född den 24 maj 1901, död den 2 mars 1985, var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Preiss var en artilleriofficer och ledde SS-Division Totenkopfs artilleriregemente. Han blev senare befälhavare för hela divisionen och ledde den under slaget om Kursk och de efterföljande defensiva striderna. Sommaren 1944 lämnade Priess Totenkopf för att istället leda XIII. SS-Armeekorps. Priess förflyttades hösten 1944 till I. SS-Panzerkorps Leibstandarte som han ledde under ardenneroffensiven samt under striderna i Ungern och Österrike fram till krigsslutet.
Priess dömdes efter kriget till 20 års fängelse för Malmédymassakern.
Innehåll
Artilleriofficer
Hermann Otto Priess föddes i en lantbruksfamilj i Marnitz i Mecklenburg. Efter avslutad grundskola anmälde han sig som frivillig till armén den 22 januari 1919. Preiss tjänstgjorde i Freikorps von Brandis i Baltikum och sårades i Riga. Därefter tjänstgjorde han i Reichwehr i tolv år.
1934 gick Priess med i SS-Verfügungstruppe och blev snart befälhavare för SS-Standarte Germanias infanterikanonkompani. Erfarenheterna därifrån ledde till att Priess förflyttades när SS-VT började sätta upp ett artilleriregemente. Priess byggde upp och ledde en bataljon som när fälttåget i Polen inleddes den 1 september 1939 ingick i experimentdivisionen Panzer-Division "Kempf".
Totenkopf
Efter fälttåget började den blivande Totenkopfdivisionen byggas upp. Priess och hans bataljon förflyttades till Totenkopf för att bilda kärnan i dess artilleriregemente. Divisionen medverkade i fälttåget i väst och efter fälttåget fick Priess befälet över hela regementet.
Priess stred på östfronten och var med i Demjanskfickan. Den 28 april 1943 förlänades han med riddarkorset för sina insatser med sitt artilleriregemente och några dagar senare fick Priess befälet över hela SS-Panzergrenadier-Division Totenkopf. Han ledde divisionen under slaget om Kursk och de efterföljande defensiva striderna. Den 9 september förlänades Priess med eklöven till sitt riddarkors och den 24 april 1944 med svärden. Detta för de otaliga hårda strider som Totenkopf fick utkämpa under hösten och vintern.
Kårbefälhavare
Den 20 juni 1944 lämnade Priess Totenkopf för att istället ta befälet över XIII. SS-Armeekorps som skulle börja byggas upp. I augusti påbörjades det konkreta arbetet med formeringen i Breslau. Den 7 september förflyttades kåren till västfronten där de fick ansvaret för linjen Diedenhofen - Arry sur Moselle med uppgiften att förhindra ett amerikanskt genombrott.
Den 24 oktober 1944 lämnade Priess XIII. SS-Armeekorps för att istället ta befälet över I. SS-Panzerkorps Leibstandarte. Han ledde kåren under Ardenneroffensiven, operation Frühlingserwachen och under reträtten in i Österrike.
Efterkrigstiden
Efter kriget ställdes Priess inför rätta för att ha varit kårbefäl över de soldater som deltog i den så kallade Malmédymassakern. Den 16 juli 1946 dömdes han till 20 års fängelse som avtjänades i det amerikanska krigförbrytarfängelset Landsberg am Lech, men släpptes i oktober 1954. Hermann Preiss avled den 2 mars 1985 i Ahrensburg.
Kommenderingar
- Befälhavare för 13. (Infanteriegeschütz-)Kompanie i SS-Standarte Germania (1935 – )
- Bataljonsbefälhavare i Artillerie-Regiments der SS-Verfügungs-Division ( – 17 oktober 1939)
- Befälhavare för II. bataljonen i SS-Totenkopf-Artillerie-Regiment i SS-Division Totenkopf (17 oktober 1939 – 20 augusti 1940)
- Befälhavare för SS-Totenkopf-Artillerie-Regiment i SS-Division Totenkopf (september 1940 – 1 maj 1943)
- Befälhavare för SS-Panzergrenadier-Division Totenkopf (1 maj 1943 – 20 juni 1944)
- Befälhavare för XIII. SS-Armeekorps (7 augusti 1944 – 24 oktober 1944)
- Befälhavare för I. SS-Panzerkorps Leibstandarte (24 oktober eller 30 oktober 1944 – 8 maj 1945)
Befordringar
- SS-Hauptsturmführer –
- SS-Sturmbannführer – 20 april 1939
- SS-Obersturmbannführer – 1 augusti 1940
- SS-Standartenführer – 21 juni 1941
- SS-Oberführer – 13 juli 1942
- SS-Brigadeführer und Generalmajor of the Waffen-SS – 15 juli 1943
- SS-Gruppenführer und Generalleutnant der Waffen-SS – 21 juni 1944
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klass – 22 september 1939
- Järnkorset av första klass – 15 oktober 1939
- Riddarkorset – 28 april 1943
- Eklöven – 9 september 1943
- Svärden – 24 april 1944
- Tyska korset i guld – 6 januari 1942
- Såradmärke i svart
- Såradmärke i silver
- Allmänna stormmärket
- SS Hedersring
- SS Hederssvärd
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
