August Zehender
SS-Brigadeführer und Generalmajor der Waffen-SS August Zehender, född den 28 april 1903, död den 11 februari 1945 (stupad), var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Zehender gick med i SS 1935 och tjänstgjorde i fyra av SS-VT:s kulsprutekompanier under mellankrigstiden och de första fälttågen, Polen och Frankrike. Under strider på östfronten i september 1941 sårades Zehender och efter konvalescens till mars 1942 tjänstgjorde resten av kriget i SS Kavalleriförband. Först som regementesbefälhavare och sedan blev han i april 1944 den förste och ende befälhavaren för 22. Freiwilligen-Kavallerie-Division der SS "Maria Theresia". Med sin division var han en del av den belägrade garnisionen i den ungerska huvudstaden Budapest från den 26 december 1944. Den 11 februari 1945 stupade August Zehender under ett utbrytningsförsök från Budapest.
Innehåll
SS kulsprutekompanier
August Zehender föddes i Ahlen/Württemberg 1903 och 1918 skrevs han in på en underofficersskola i Ellwangen. 1920 började han tjänstgöra i Reichswehr och 12 år senare, den 3 augusti 1932, lämnade han armén som Feldwebel. Han var då ansvarig för utbildningen i sitt förband.
I mars 1935 sökte sig Zehender till SS och började som SS-Untersturmführer tjänstgöra som plutonsbefäl i SS-Standarte Germanias kulsprutekompani i Ellwangen. Zehender överfördes snart till SS-Standarte Deutschland och den 1 september 1936 blev han befälhavare över ett av regementets kulsprutekompanier. Den 1 maj 1937 blev han medlem av NSDAP. Han förflyttades innan krigsutbrotten mellan regementets tre kulsprutekompanier och när kriget bröt ut den 1 september 1939 ledde han ett av dem i strid. Under fälttåget i Polen förlänades Zehender med järnkorset av andra klass och under fälttåget i väst 1940 med järnkorset av första klass.
SS-Division Reich (mot)
Under de första fälttågen hade Zehenders regemente tillhört SS-Verfügungs-Division vilken i början av 1941 bytte namn till SS-Division Reich (mot). Zehender fick februari 1941 befälet över divisionens motorcykelbataljon. Under fälttåget på Balkan våren 1941 gjorde sig ett av Zehenders kompanibefäl, SS-Hauptsturmführer Fritz Klingenberg, ett namn när han tillsammans med en handfull man erövrade den jugoslaviska huvudstaden Belgrad.
Samme Klingenberg efterträdde Zehender som befälhavare för bataljonen en vecka in på den tyska invasionen av Sovjetunionen, operation Barbarossa, sommaren 1941. Zehender fick istället befälet över II. bataljonen i SS-Infanterie Regiment Deutschland. Den 9 september sårades han allvarligt och efter konvalescens kom han inte tillbaka till sin division utan till SS Kavalleriförband, en typ av förband han kom att tillhöra resten av kriget.
SS kavalleri
Zehender fick i mars 1942 befälet över SS-Kavallerie-Regiment 2 i SS-Kavallerie-Brigade som senare skulle utvecklas till en division med namnet Florian Geyer.
Under vintern 1942/1943 stred Zehender med sina kavallerister i Toropetsbågen. De erövrade orten Bely och lyckades stå emot sovjetiska motanfall innan de själva angrep fiendes bakre linjer och lyckades ringa in den angripande sovjetiska styrkan. För insatserna i denna strid förlänades Zehender med riddarkorset. När resten av divisionen drogs ur frontlinjen för vila och återhämtning blev Zehenders regemente förstärkt och fick stanna kvar som Kampfgruppe Zehender.
Den 30 mars 1943 bytte Zehender regemente och fick befälet över SS-Kavallerie-Regiment 17. Efter att ha deltagit i de intensiva striderna vid Kovel i mars/april 1944 skickades regementet till Ungern för att bilda stommen i en ny division, 22. Freiwilligen-Kavallerie-Division der SS "Maria Theresia". Zehender blev divisionens första och ende befälhavare. I november 1944 skickades divisionen till den ungerska huvudstaden Budapest för att möta de framryckande sovjetiska styrkorna. Den 26 december fullbordades en belägring av staden. Zehender var med sin division en del av den belägrade stadens garnision och han förlänades med eklöven till sitt riddarkors den 1 februari 1945. 10 dagar senare, den 11 februari, genomförde den tyska garnisionen ett utbrytningsförsök. Det misslyckades och August Zehender stupade under utbrytningsförsöket.
Kommenderingar
- Tjänstgöring i Schützen-Regiment 25 (1920)
- Tjänstgöring i 4. Kompanie des Infanterie-Regiments 13 (1 januari 1921)
- Plutonsbefäl i MG-Kompanie i SS-Standarte Germania (mars 1935 - )
- Plutonsbefäl i 12. Kompanie i SS-Standarte Deutschland (november 1935 – 1 september 1936)
- Befälhavare för 12. Kompanie i SS-Standarte Deutschland (1 september 1936 – 1 maj 1938)
- Befälhavare för 8. Kompanie i SS-Standarte Deutschland (1 maj 1938 – juni 1939)
- Befälhavare för 4. Kompanie i SS-Standarte Deutschland i SS-Verfügungs-Division (juni 1939 – 20 december 1940)
- Befälhavare för I. Bataillon i SS-Infanterie-Regiment 11 i SS-Division Reich (mot) (20 december 1940 – februari 1941)
- Befälhavare för SS-Kradschützenbataillon i SS-Division Reich (mot) (februari 1941 – 29 juni 1941)
- Befälhavare för II. Bataillon i SS-Infanterie Regiment Deutschland i SS-Division Reich (mot) (juli 1941 – 9 september 1941) sårad
- Konvalescens
- Mellan slutet av mars 1942 – 15 april 1942 går uppgifterna i sär, både befälhavare för SS-Kavallerie-Regiment 1 och Kampgruppe Zehender har nämns.
- Befälhavare för SS-Kavallerie-Regiment 2 i SS-Kavallerie-Brigade (15 april 1942 – 15 februari 1943)
- Befälhavare för Kampfgruppe Zehender i 8. SS-Kavallerie-Division (15 februari 1943 – 30 mars 1943)
- Befälhavare för SS-Kavallerie-Regiment 17 i 8. SS-Kavallerie-Division (30 mars 1943 – 20 februari 1944)
- Befälhavare för 22. Freiwilligen-Kavallerie-Division der SS "Maria Theresia" (21 april 1944 – 11 februari 1945) stupad
Befordringar
- Lämnade Reichswehr den 3 augusti 1932 som Feldwebel
- SS-Untersturmführer – mars 1935
- SS-Obersturmführer – 9 november 1935
- SS-Hauptsturmführer – 20 april 1937
- SS-Sturmbannführer – 13 december 1940
- SS-Obersturmbannführer – 20 april 1942
- SS-Standartenführer – 20 april 1943
- SS-Oberführer – 16 oktober 1944
- SS-Brigadeführer und Generalmajor of the Waffen-SS – 15 januari 1945
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klass – 14 september 1939
- Järnkorset av första klass – 18 juni 1940
- Riddarkorset – 10 mars 1943
- Eklöven – 1 februari 1945
- Tyska korset i guld – 16 oktober 1942
- Såradmärke i silver
- Infanteristormmärket i brons
- SS Hedersring
- SS Hederssvärd
Källor
- Axis Biographical Research
- Frontkjemper
- Ritterkreuzträger
- Lexikon der Wehrmacht
- Tråd i ett militärhistoriskt forum
![]() |
i ämnesportalen om Andra världskriget |