Kritisk rasteori

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Böcker om kritisk rasteori

Kritisk rasteori (CRT) (Critical Race Theory) är en teoretisk del inom samhällsvetenskapen som undersöker samhälle och kultur i relation till kategorisering av ras, lagar och makt.[1] Det förenas löst av två vanliga teman. För det första menar CRT att vit överhöghet och rasmakt vidmakthålls över tid, och i synnerhet att lagen kan spela en roll i denna process. För det andra har kritisk rasteori undersökt möjligheten att förändra förhållandet mellan lag och rasmakt, liksom att driva en rörelse för att uppnå rasfrigörelsen och anti-underordning mer bredare. Den är utvecklad ur postmodern filosofi och bygger på kritisk teori, en social filosofi sprungen ur Frankfurtskolan som hävdar att sociala problem påverkas och skapas mer av samhällsstrukturer och kulturella antaganden än av individuella och psykologiska faktorer. Det började som en teoretisk rörelse inom amerikanska juridiska fakulteter i mitten till slutet av 1980-talet som en omarbetning av kritiska juridiska studier om rasfrågor.[2]

År 2002 erbjöd över 20 amerikanska juridikskolor och minst tre juridikskolor i andra länder kritiska rasteorikurser eller klasser som täckte frågan centralt. Förutom juridik undervisas och förnyas kritisk rasteori inom områdena utbildning, statsvetenskap, feminism, etniska studier, kommunikation, sociologi och amerikanska studier. Viktiga forskare till teorin inkluderar Derrick Bell, Patricia Williams, Richard Delgado, Kimberlé Williams Crenshaw, Camara Phyllis Jones och Mari Matsuda.

Kritiker av CRT, inklusive Richard Posner och Alex Kozinski, ifrågasätter dess grundvalar i postmodernism och dess tillit till moralisk relativism, social konstruktioner och andra principer som strider mot klassisk liberalism. De menar också att kritisk rasteori i sig är rasistiskt.

Teoretiska positioner

Influenser från kritisk rättsfilosofi

Som en rörelse som influeras starkt från kritisk teori delar kritisk rasteori många intellektuella åtaganden med kritisk teori, kritiska juridiska studier, feministisk rättspraxis och postkolonial teori. Men vissa författare som Tommy J. Curry har påpekat att de epistemiska konvergenserna med sådana tillvägagångssätt betonas på grund av den idealistiska ansatsen i kritisk rasteori. Det senare, som Curry förklarar, är intresset för diskursen (dvs hur vi talar om ras) och teorierna om vita kontinentala filosofer, över och emot de strukturella och institutionella redogörelserna för vit makt som var kärnan i den realistiska analysen av rasism som introducerades i Derrick Bells tidiga verk, och formulerades genom sådana svarta tänkare som WEB Du Bois, Paul Robeson och domare Robert L. Carter.[3]

Kritisk rasteori bygger på prioriteringar och perspektiv för både kritisk rättsfilosofi och konventionella medborgerliga rättigheter, samtidigt som de båda dessa områden också skarpt ifrågasätts. CRT: s teoretiska inslag kommer ifrån en mängd olika källor. Angela P. Harris beskriver CRT som att dela "ett åtagande om en vision om befrielse från rasism genom sunt förnuft" med traditionen för medborgerliga rättigheter. Det dekonstruerar vissa förutsättningar och argument från juridiken och menar samtidigt att rättigheter som kommit till lagvägen är oerhört viktiga.

Huvudteman

Richard Delgado och Jean Stefancic har dokumenterat följande huvudteman som karaktäristiska för arbeten i kritisk rasteori:

  • Kritik av liberalismen. CRT-forskare förespråkar en mer aggressiv inställning till social transformation, i motsats till liberalismens mer försiktiga tillvägagångssätt; ett rasmedvetet tillvägagångssätt för transformation som avvisar liberal omfamning av positiv särbehandling, färgblindhet, rollmodellering eller meritprincipen; och ett tillvägagångssätt som mer bygger på politisk organisering, i motsats till liberalismens tro på rättighetsbaserade åtgärder.
  • Berättelser, mot-berättelser och att rätten att subjektivt ”beskriva verkligheten.” Användandet av narrativ för att belysa upplevelser av rasligt förtryck. Bryan Brayboy betonar den epistemologiska vikten av historieberättande bland indianska-amerikanska samhällen som ersättning för teori och har föreslagit begreppet Stamkritisk rasteori. Den nihilistiska synen att det inte finns någon ”sanning” utan bara subjektiva tolkningar av verkligheten hör samman med epistemologin.
  • Revisionistiska tolkningar av de amerikanska medborgarrättslagarna och dess utveckling: kritik mot medborgarrätt och antidiskrimineringslagar, såsom desegregeringen av skolan på 1950-talet. Derrick Bell en av CRTs grundare, menade att medborgerliga rättigheter för svarta var ett resultat av vita intressen snarare än en verklig önskan att hjälpa afroamerikaner (interest convergence). På samma sätt utförde Mary L. Dudziak omfattande arkivforskning på USA: s utrikesdepartement och justitieministeriet, inklusive korrespondens från amerikanska ambassadörer utomlands, och fann att amerikansk lagstiftning om medborgerliga rättigheter inte antogs på grund av att färgade människor diskriminerades. Snarare antogs det för att förbättra USA:s image i tredjevärldsländerna som USA behövde som allierade under det kalla kriget.
  • Applicera erfarenheter från samhällsvetenskapen gällande ras och rasism till juridiska problem.
  • Intersektionell teori. Utforska ras, kön, klass, nationell tillhörighet och sexuell läggning och hur dessa kombinationer påverkar i olika sociala miljöer. Till exempel hur en latinamerikans behov skiljer sig från en svart man och vilkas behov som främjas.
  • Essentialism: Reducera erfarenheten av en kategori (kön eller ras) till erfarenheten av en undergrupp (vita kvinnor eller afroamerikaner). I grund och botten delar alla förtryckta människor det gemensamma för förtrycket. Emellertid varierar sådant förtryck beroende på kön, klass, ras, etc. och därför kommer målen och strategierna att skilja sig åt för var och en av dessa grupper.
  • Icke-vit kulturell nationalism och etnisk eller raslig separatism. I USA diskuteras om raslig/etnisk separation av vissa folkslag. Bland förslagen finns Lakotha en statsbildning i norra USA omfattande bland annat Nord och Syd-Dakota där USA:s ursprungsbefolkning (indianerna) är tänkta att bo. Vidare finns tanken om Aztlan en statsbildning i sydvästra USA som skall husera latinamerikaner. Även tanken om en stat i USA som skall husera den färgade befolkningen är en idé lanserat av bland annat Nation of Islam. Tanken är även att den vita befolkningen skall finansiera en svart stat som gottgörelse för slaveriet. De separatistiska statsbildningar som finns i USA idag är så kallade indianreservat för olika stammar. Dessa med viss ekonomisk autonomi och självstyre.
  • Strukturell determinism. Undersökningar om hur ”rättsfilosofin och dess strukturer påverkar innehållet” där en uppsättning tankar och idéer eller praxis bestämmer viktiga sociala utfall, utan att personerna är medvetna om det. Som sådan menar teoretiker att vårt system inte kan åtgärda vissa typer av fel.
  • Vitt privilegium. Tron att vithet skulle ge en myriad av sociala fördelar, förmåner och positivt bemötande vilket hänger samman med att tillhöra en dominant ras (den vita europeiska). Att butiksbiträden inte följer efter dig i affären eller att människor (vita) inte korsar gatan på natten för att undvika dig, är två exempel på vitt privilegium.
  • Mikroaggressioner. Tron att en plötslig, oväntad eller nedvärderande kommentar har makten att förmörka dagen för den förtryckte. Dessa inkluderar små rasistiska handlingar som utförs medvetet eller omedvetet, en analogi kan vara den att vatten droppar på en sten som sakta urholkar den. Mikroaggressioner baseras på antaganden om rasfrågor som kommer från kulturarvet. Exempel på mikroaggressioner kan vara att fråga en person med invandrarbakgrund var han kommer ifrån eller att uttala dennes efternamn felaktigt.
  • Det empatiska felslutet. Tron att man kan ändra på ett narrativ genom att erbjuda ett alternativt narrativ och tro att lyssnarens empati kommer snabbt och säkert att ta över. Empati är inte tillräckligt för att ändra på rasismen eftersom många människor inte är exponerade mot människor som är annorlunda än de själva och folk gärna söker information om deras egen kultur och grupp, inte andras.

Vithet som en egendom

Ur ett CRT perspektiv är det vita skinn som vissa människor har att liknas vid att äga en egendom; som att ha en uniform eller en kostym. Som i sin tur ger ägaren privilegier som en färgad inte kan ha. Forskarna Cheryl I. Harris och Gloria Ladson-Billings beskriver denna uppfattning om vithet som en egendom, varigenom vithet är den ultimata egenskapen som vita är ensamma om att ha; värdefull precis som egendom. Vitheten fungerar som en egendom - dvs. rätten till disposition; rättigheten att använda och njuta av den, rykte och status; och den absoluta rätten att utesluta andra - gör den amerikanska drömmen mer sannolik och uppnåelig för vita medborgare.

Institutionaliserad rasism

Camara Phyllis Jones definierar institutionaliserad rasism som strukturer, politik, praxis och normer som resulterar i differentierad tillgång till samhällets varor, tjänster och möjligheter per ras. Institutionaliserad rasism är normativ (vithetsnormen), ibland legaliserad och manifesteras ofta som ärftlig nackdel. Det är strukturellt, efter att med tiden absorberats i våra institutioner för sedvänjor, praxis och lag, så det behöver inte finnas en identifierbar förövare. Faktum är att institutionaliserad rasism ofta är uppenbar som passivitet inför behov och manifesterar sig både i materiella förhållanden och i tillgång till makt. När det gäller det förstnämnda inkluderar exempelvis differentierad tillgång till kvalitetsutbildning, sunda bostäder, förvärvsarbetande, lämpliga medicinska anläggningar och en ren miljö.[4]

Solid Ground, en organisation som arbetar för att bekämpa fattigdom, beskriver institutionaliserad rasism som en systematisk fördelning av resurser, makt och möjligheter i samhället till förmån för människor som är vita och ett exkluderande av färgade människor. Institutionell rasism går tillbaka till slaveriet, segregering, interneringsläger och indianska reservat. En sådan form av rasism kan förekomma i institutioner som huvudsakligen är utformade för att gynna och tillgodose vita människors liv, till exempel regler för utlåning och olika bostadskontrakt, som båda förnekar färgade människor från att bo i vissa stadsdelar eller områden. Många färgade människor är också rasprofilerade i brottsbekämpningen, till exempel när polisen skall bekämpa utländska klaner och gäng i förorten och många etniska grupper är underrepresenterade i nyheter och andra medier. Det finns också begränsningar för vissa typer av anställningar, såväl som att göra karriär i yrkeslivet, vilket är strikt baserat på ens ras.[5]

Kritisk rasteori i Sverige

Studier i kritisk teori har förekommit länge i Sverige under olika namn, till exempel Kritiska vithetsstudier. Det hålls även kurser i kritisk rasteori (år 2020), EXPO-grundaren Tobias Hubinette håller en 7,5 poängs kurs i Kritisk rasteori och feministisk postkolonialism vid Karlstads universitet.[6] En liknande kurs hölls vid Linnéuniversitetet i Kalmar år 2014.[7]

Kritik mot rasteorin

Det falska medvetandet

Det finns människor med invandrarbakgrund som inte känner sig diskriminerade och har lyckats bra i samhället. Det finns även många vita människor som inte känner sig gynnade av att vara vita och har fått kämpa hårt för sin framgång. Enligt CRT-forskarna är dessa människor diskriminerade respektive gynnade av det normativa vita samhället. Att de trots allt tycker som de gör beror på, enligt marxistisk teori, det falska medvetandet. Att anse att vanligt folk inte fattar sitt eget bästa kan tyckas vara elitism. Men detta synsätt är en grundbult hos Karl Marx samt hos marxistiska teoretiker som Vladimir Lenin och Antonio Gramsci. Massorna skall ledas av en utvald elit och skall fostras i revolutionens anda.

Dubbelmoral gällande ras

Om vita människor skulle vilja applicera kollektiva egenskaper på asiater, afrikaner eller latinamerikaner skulle detta genast stämplas som rasism. När kollektiva egenskaper appliceras på vita människor sker ingen reaktion alls.

Kritik mot teorin

Arvsynden, den nedärvda skulden

Den internationella slavhandeln förbjöds 1808, slaveriet i USA avskaffades 1865. Vita människor idag har inte haft del i slaveriet. Lagstiftningen i västvärlden tillåter inte diskriminering gällande ras. Att som den kritiska rasteorin menar ändå är vita människor och de vita samhällena strukturellt rasistiska och menar att vita människor har en kollektiv skuld för saker som skedde för mer än 100 år sedan eller längre tillbaka. Detta strider mot västerländsk lagstiftning där arvsynden, eller kollektiv bestraffning, inte är giltiga juridiska begrepp. Således strider dessa teorier mot grundvalarna i de västerländska samhällena.

Ronie Berggren

Författaren Ronie Berggren i sin bok Donald Trump – en synnerligen amerikansk president skriver att socialismen i USA idag är identitetspolitisk och sliter sönder landet igen, som var på väg att bli helt efter en lång historia av exempelvis rasism. [8]

Ilan Sadé

Partiledaren för Medborgerlig samling Ilan Sadé skriver i en artikel om den så kallade woke-kulturen där kritisk rasteori ingår att: ”Det är en djupt skadlig identitär vänsterideologi som driver en absurd tes om att vita människor har en ”nedärvd skuld”. Det måste vara slut på de böjda huvudena inför woke-kulturens grindvakter.”[9]

USA

I september 2020 utfärdade president Donald Trump en exekutiv order som stoppade alla federala medel till studier och kurser om kritisk rasteori med motiveringen att den är "splittrande" och "oamerikansk".[10] President Joe Biden upphävde ordern efter att han tillträtt.[11]

Allmänhetens ogillande

Enligt en undersökning i USA ogillar många amerikaner rasteorin. Här är de specifika läror som genererar mest ilska:[12]

  • Individer definieras för alltid av rasen, inte av sin karaktär. Rasteorin avvisar uttryckligen föreställningar om färgblindhet eller smältdegeln.
  • Amerika är strukturellt rasistiskt och alla vita är rasister eller åtminstone implicit partiska.
  • Konstitutionen och det sätt på hur landet styrs utformades för att upprätthålla slaveri och förtryck.
  • Jämställdhet och lika villkor betyder ingenting; endast lika resultat är viktigt.
  • Individer är antingen förtryckare eller offer; det finns inget däremellan.
  • Amerikas sanna historia berättas av "1619-projektet", som hävdar att USA:s verkliga födelsedatum var 1619 när de första slavarna anlände, och att det var "av slaveri - och den antisvarta rasism det skapade" – som gjorde att "nästan allt som verkligen har gjort Amerika exceptionellt” växte.
  • Kapitalismen är ond. "För att verkligen vara antirasist måste du också vara antikapitalist", säger Ibram X. Kendi, en ledande CRT-förespråkare.

Hot mot länders försvar

En pensionerad general inom amerikanska marinkåren menar att kritisk rasteori är en marxistisk ideologi som i slutändan kommer att försvaga USA:s militära kapacitet.[13]

"Krig måste bara föras med iskall pragmatism, inte idealism, och bara utkämpas när viktiga nationella intressen står på spel", skriver han. ”Förhoppningar om att förändra främmande kulturer för att passa vår livsstil är både elitistiska och naiva. Misslyckandena i våra kampanjer i Irak och särskilt i Afghanistan bekräftar detta.”

Lästips

Är du intresserad av ras och etnicitet grundad på evidensbaserad forskning kan du läsa Metapedias artikelserie i ämnet. Du finner den inledande artikeln här.

Se även

Extern länk

Marx and Engels.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Vänsterideologi


New-speak.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Politiskt korrekt nyspråk

Referenser

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur engelskspråkiga Wikipedia, och artikeln är därför licensierad under GFDL.