Joachim Peiper

Från Metapedia
(Omdirigerad från Jochen Peiper)
Hoppa till: navigering, sök
Joachim Peiper

Joachim Peiper.jpg
Standartenführer Joachim Peiper

Personlig Information
Namn
Joachim Peiper
Land
Tyskland
Född
30 januari 1915, Berlin
Avliden
14 juli 1976, Traves
Militärtjänst
Tjänst
Enhet
Leibstandarte SS Adolf Hitler
Grad
Standartenführer
Utmärkelser
Riddarkorset med eklöv och svärd
Övrigt
Utbildning
Gemål
Barn
Föräldrar
Webbplats


SS-Standartenführer Joachim "Jochen" Peiper, född 30 januari 1915, död 13 juli 1976 (mördad), var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Peiper var under krigets första tid adjutant åt SS-Reichführer Heinrich Himmler och blev permanent frontofficer i Leibstandarte SS Adolf Hitler hösten 1941. Under striderna på östfronten gjorde sig Peiper ett namn och förlänades med flera militära utmärkelser. Under Ardenneroffensiven i december 1944 ledde Peiper Kampfgruppe Peiper, ett förband som blev ökänt för Malmédymassakern. Peiper dömdes efter kriget till döden, en dom som senare mildrades. Peiper var under sina sista levnadsår bosatt i Frankrike där han mördades 1976.

Adjutant

Joachim Peiper föddes i Wilmersdorf, Berlin 1915. Han blev i skolåren intresserad av en militär karriär. I början av 1933 gick han som 18-åring med i Hitlerjugend. Den 16 oktober 1933 gick han med i SS som rekryt och upptogs den 23 juli 1934 som SS-Mann.

Under NSDAP:s partidagar 1934 tjänstgjorde Peiper i livvaktsstyrkan för gästande diplomater. Den 6 januari 1935 överfördes Peiper till SS-VT. Samma dag skrevs han in en grundläggande utbildning för blivande befäl hos Leibstandarte SS Adolf Hitler. Några månader senare inledde Peiper sin officersutbildning vid SS-Junkerschule Braunschweig. Efter genomgången utbildning tjänstgjorde Peiper som plutonsbefäl i Leibstandarte SS Adolf Hitler innan han i februari 1938 blev adjutant i III. bataljonen. Därifrån gick han några månader senare till Reichführer-SS Heinrich Himmlers personliga stab som adjutantmedhjälpare. Peiper arbetade sig uppåt i hierakin till att bli Himmlers försteadjutant.

Östfronten

Peiper deltog inte i något stridande förband under fälttåget i Polen 1939, utan tjänstgjorde som Heinrich Himmlers adjutant. Efter en dryg vecka in på fälttåget i väst 1940 fick Peiper fronttjänst och stred som plutonsbefäl och även några dagar om kompanibefäl. Efter fälttåget återvände Peiper till Himmlers stab för att fortsätta tjänstgöra som adjutant.

Den 4 oktober 1941, under striderna på östfronten, fick Peiper befälet för ett kompani i SS-Division Leibstandarte-SS Adolf Hitler. Sedan kom Peiper under resten av kriget tjänstgöra som frontofficer. Under striderna på östfronten gjorde han sig känd för sitt mod och sin handlingskraft. Han var populär bland sina män för att han alltid ledde sitt förband från frontlinjen och beordrade aldrig sina män att göra något han inte skulle göra själv. I september 1942 blev han bataljonsbefäl och året efter, den 20 november 1943 stupade befälhavaren för SS-Panzer-Regiment 1, SS-Obersturmbannführer Georg Schönberger, när hans stabsplats träffades av fientligt artilleri. Peiper var den som fick bli hans efterträdare.

Peiper deltog bland annat i det tredje slaget om Charkov och slaget om Kursk.

Ardenneroffensiven

Under Ardenneroffensiven ledde Peiper Kampfgruppe Peiper som var spjutspetsen för 1. SS-Panzer-Division Leibstandarte SS "Adolf Hitler". Peiper ledde sitt förband längs småvägar genom Ardennerna med syfte att rycka fram till floden Meuse vid orten Huy, där de skulle erövra broar över floden. De mötte vid flera tillfällen på motstånd från amerikanska styrkor och förbandet blev ökänt för Malmédymassakern. Peiper själv var inte närvarande när det hände utan var på väg mot nästa by. Kampfgruppe Peiper blev så småningom avskuren och utkämpade sina sista strider i byn La Glezie innan de bröt sig ut till de egna linjerna. Efter att ha nått fram till den relativa säkerheten upplöstes förbandet.

Peiper fick snart andra uppgifter inom divisionen. Leibstandarte hade fått i uppdrag att anfalla mot Bastongekorridoren. Peiper och en annan officer tog sig till 5. Fallschirmjäger-Division för att få information om läget för att underlätta planeringen av anfallet.

Peiper förlänades för sin insats under Ardenneroffensiven med svärden till sitt riddarkors.

Rättegångar

Efter kriget ställdes Peiper inför rätta av de allierade och dömdes till döden för krigsförbrytelser. Straffet omvandlades efter fem år till livstids fängelse, som kort därefter omvandlades till 35 års fängelse (Peiper skulle då bli frigiven vid 76 års ålder). Straffet blev mildare på grund av att Peiper hade torterats brutalt under förhör av amerikaner. Under den tredje veckan i december 1956 fick Peiper reda på att den västtyska nämnden som utredde villkorliga frigivningar, hade rekommenderat att han skulle friges i början av 1957. Så blev också fallet. Peiper, efter att ha varit frånskild sin familj i 13 år, fick själv välja vilken stad han ville bosätta sig i. Villkoret för frigivningen var att han skulle anmäla sig till den lokala polisstationen en gång per vecka, och att han utan tillstånd inte fick lämna staden.

Flytt till Frankrike

År 1972 lämnade Peiper tillsammans med sin fru Tyskland för gott och bosatte sig i byn Traves i Frankrike, efter att ha fått ett 5-årigt EG-bostadstillstånd beviljat av den lokale franske prefekten. Peiper mördades 1976, den 13 juli, i sitt hem av vad som tros ha varit franska kommunister.

Kommenderingar

Befordringar

Utmärkelser

Källor

Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget