27. SS-Freiwilligen-Grenadier-Division Langemarck (Flämische Nr. 1)
.svg.png)
.svg.png){kind=small}
27. SS-Freiwilligen-Grenadier-Division Langemarck (Flämische Nr. 1) var en division inom Waffen-SS under andra världskriget som härstammade direkt från den flamländska frivilliglegionen bestående av flamländska frivilliga. Divisionen deltog i hårda strider på östfronten 1945. Hedersnamnet Langemarck kommer från den belgiska staden med samma namn där några av de hårdaste striderna under första världskriget utkämpades.
Innehåll
Divisionsutveckling
- SS-Freiwilligen Legion Flandern (juli 1941 - maj 1943 )
- SS-Freiwilligen-Sturmbrigade Langemarck (maj 1943 - oktober 1943 )
- 6. SS-Freiwilligen-Sturmbrigade Langemarck (oktober 1943 - oktober 1944 )
- 27. SS-Freiwilligen-Grenadier-Division Langemarck (Flämische Nr. 1) (oktober 1944 - maj 1945 )
Historia
Den 19 oktober 1944 uppgraderades 6. SS-Freiwilligen-Sturmbrigade Langemarck till en division när enheten nyutrustades efter de hårda striderna kring Narva i Baltikum, där de bland andra stred tillsammans med 11. SS-Freiwilligen-Panzergrenadier-Division "Nordland".
Den nya divisionen tilldelades flamländska frivilliga som tidigare tjänstgjort i Luftwaffe, Kriegsmarine, NSKK eller Organisation Todt. De nya rekryterna behövde grundläggande infanteriutbildning och i slutet av december 1944 ansågs delar Langemarck vara stridsduglig. En Kampfgruppe under ledning av Conrad Schellong sattes upp. Denna Kampfgruppe placerades i närheten av Stettin som en del av III. (Germanische) SS-Panzerkorps. Den 15 februari inleddes operation Sonnenwende, en offensiv operation som syftade till att undsätta inneslutna tyska förband. Langemarck gick tillsammans med Nordland, Nederland och den vallonska frivilligdivisionen Wallonien till attack. Men efter några dagars strider med kraftfulla sovjetiska motattacker avbröts operationen. Langemarck retirerade under strid mot floden Oder. Den 4 mars nådde de Altdam, den sista försvarspositionen öster om Oder, en stad de desperat försvarade fram till den 19 mars då de slutligen tvingades över floden. Kampfgruppe Schellong återsamlades strax väster om Stettin och mottog nya soldater från divisionens övningsläger.
Den svårt sargade divisionen levde kvar som en Kampfgruppe tills de kapitulerade till sovjetiska styrkor vid Mecklenburg den 8 maj 1945. En liten grupp från divisionen deltog i slaget om Berlin.
Befälhavare
- SS-Obersturmbannführer Conrad Schellong (19 oktober 1944 - oktober 1944)
- SS-Standartenführer Thomas Müller (oktober 1944 - 2 maj 1945 )
Numerär styrka
Organisation
- SS-Freiwilligen-Grenadier Regiment 66
- SS-Freiwilligen-Grenadier Regiment 67
- SS-Freiwilligen-Grenadier Regiment 68 [1]
- SS-Artillerie Regiment 27
- SS-Panzerjäger Abteilung 27
- SS-Nachrichten Abteilung 27
- SS-Pionier-Bataillon 27
- SS-Div.Versorgungs-Regiment 27
- SS-Feldersatz-Bataillon 27
- SS-Sanitäts-Abteilung 27
- Verwaltungs-Kompanie
- Propaganda-Kompanie
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
Referenser
- ↑ Det är omtvistat om divisionen och dess regementen var pansargrenadjärer eller "bara" grenadjärer.
Källor
- Axis history factbook
- Hitlers utländska divisioner, av Chris Bishop, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, 2007
- Tråd i Axis history forum
