Metapedia:Stilguide

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
M-logo.png
Metapedia

Metapedias stilguide är en samling riktlinjer för oss som skriver och redigerar artiklar för Metapedia. Genom att följa dessa riktlinjer skapar vi ett mer konsekvent, lättläst och trovärdigt uppslagsverk.

Språk

  • Skriv sakligt och lågmält. Hårda vinklingar, kraftord och ironi hör inte hemma i Metapedia. Snegla på andra uppslagsverk för att få en uppfattning om hur texterna bör se ut stilistiskt.
  • Vi följer gängse språkregler. (Rekommenderad läsning: Svenska skrivregler av Svenska språknämnden, Liber 2000).
  • Skriv normalt sett ut hela ord och uttryck i stället för förkortningar. Metapedia har inte några problem med platsbrist, och texten blir mer lättläst när man skriver ut hela orden. Om förkortningar ändå används, skriv dem med punkt och utan mellanslag (se standardförkortningar eller Svenska skrivregler).
  • Undvik parenteser i löpande text (den här sortens parentes är alltså onödig och kan med fördel göras om till egen mening, men parenteser med t.ex. källhänvisningar skall givetvis användas).
  • Använd inte talspråk eller jag-form. Encyklopediska texter bör hålla en högre stilistisk nivå.
  • Ersätt inte verb eller prepositioner med kommatecken. Metapedia lider inte av den utrymmesbrist som ofta får tryckta uppslagsverk att använda telegramliknande formuleringar; vi kan och bör använda fullständiga meningar. Skriv exempelvis inte "Fredrik Reinfeldt, statsminister i Sverige" utan "Fredrik Reinfeldt är statsminister i Sverige". (Den här punkten är omtvistad, se pågående diskussion.)
  • Skriv enkelt. Undvik att använda överflödiga negationer eller onödigt högtravande ord.
  • Använd dig av subjekt! Det är inte encyklopediskt att skriva utan subjekt, som exempelvis "Var chef över xx", skriv istället "Han/hon/namn var chef över xx".
  • Enkla skrivregler finns även till befogande på TT-språk.

Struktur

  • Den första meningen i artikeln bör som regel inledas med artikelnamnet i fet stil. Det går också bra att ha artikelnamnet som andra eller tredje ord om det underlättar meningskonstruktionen.
  • De första meningarna bör utgöra en kort definition av uppslagsordet.
  • Brödtexten i artikeln bör beskriva ämnet så detaljerat som möjligt. Om texten blir lång kan den med fördel delas upp i flera underrubriker. Illustrationer är också en värdefull komponent i längre artiklar.
  • Underrubrikerna bör skrivas utan efterföljande kolon.
  • Källor är alltid önskvärt och bör läggas under rubriken "Källhänvisningar" direkt ovanför rubriken "Externa länkar".
  • Externa länkar placeras i allmänhet längst ner under en särskild rubrik med namnet "Externa länkar". Länkarna bör lämpligen stå som en punktlista.
  • Biografiska artiklar har en särskild struktur. Snegla på tidigare inlagda biografiska artiklar för att se hur de är uppbyggda.

Kursivering

Följande typer av ord brukar kursiveras i texten:

  • Titlar på kulturprodukter, till exempel filmer, böcker, konstverk, tidningar och tidskrifter
  • Uttryck på främmande språk
  • När ord eller termer i sig diskuteras, exempelvis "Begreppet patriarkat användes inte inom feminismen före 1900-talet".

Kategorier

Alla artiklar bör läggas in i någon lämplig kategori. Om man inte hittar någon som passar perfekt är det bättre att lägga in artikeln i en kategori som stämmer ungefär eller en mindre specifik kategori, som till exempel Kategori:Historia, än att inte kategorisera artikeln alls.