Max Schäfer
SS-Standartenführer Max Schäfer, född den 17 januari 1907, död den 6 maj 1987, var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Schäfer var en ingenjörsofficer som tjänstgjorde med SS-Division Wiking på östfronten innan han i maj 1943 överfördes till III. (Germanische) SS-Panzerkorps. I kåren blev han den övergripande befälhavaren för ingenjörstrupperna. Schäfer förlänades med eklöven till sitt riddarkors.
Innehåll
SS-Division Wiking
Max Schäfer föddes i Karlsruhe / Baden. Han gick med i NSDAP 1930 och fick 1933/1934 infanteriutbildning. 1934 anmälde han sig till SS utbildningsavdelning i Fürth, utanför Nürnberg, och blev instruktör vid stadens SS-Sportschule. Han förflyttades till en skola i Reutlingen innan han sedermera blev plutonsbefäl i SS-Pionier-Sturmbann Dresden. När SS-Verfügungstruppe började formera sig inför det kommande kriget mot Polen bytte bataljonen namn till SS-Pionier-Bataillon och med detta förband tjänstgjorde Schäfer som plutonsbefäl under fälttåget i Polen 1939. Efter fälttåget i väst 1940 förflyttades Schäfer för att bli kompanibefäl i den den nya SS-Pionier-Bataillon 5 som skulle bli en del av den nya divisionen SS-Division Wiking. Med sitt kompani stred Schäfer på östfronten och i oktober 1941 fick han befälet över hela bataljonen. Han deltog i den tyska sommaroffensiven 1942, Fall Blau, och den efterföljande reträtten från Kaukasus i början av 1943, efter Stalingrads fall. För sin insats under dessa reträttstrider förlänades Schäfer den 12 februari med riddarkorset.
III. (Germanische) SS-Panzerkorps
I maj 1943 förflyttades Schäfer till den nybildade III. (Germanische) SS-Panzerkorps där han blev kårens övergripande befälhavare för ingenjörstrupperna. Kåren förflyttades i december 1943 till norra delen av östfronten. Han tjänstgjorde med kåren vid Oranienbaumfickan, Narva och reträttstriderna genom Baltikum. Vid flera tillfällen ledde han olika tillfälligt sammansatta Kampfgruppen. I januari 1945 evakuerades kåren från Kurlandfickan och Schäfer deltog i operation Sonnenwende. Han tog sig vid krigsslutet västerut till Schleswig-Holstein där han den 14 maj hamnade i brittisk krigsfångenskap. Han blev frisläppt den 8 november 1948.
Kommenderingar
- Instruktör vid SS-Sportschule i Fürth (1934)
- Instruktör vid SS-Sportschule i Reutlingen (1934)
- Plutonsbefäl i SS-Pionier-Sturmbann Dresden (1935 – 1939) omorganisering
- Plutonsbefäl i II. bataljonen i SS-Pionier-Bataillon i SS-Verfügungstruppe (1939 – september 1940)
- Befälhavare för 2. kompaniet i SS-Pionier-Bataillon 5 i SS-Division Wiking (september 1940 – oktober 1941)
- Befälhavare för SS-Pionier-Bataillon 5 i SS-Division Wiking (oktober 1941 – maj 1943)
- Korpspionierführer i III. (Germanische) SS-Panzerkorps (maj 1943 – 8 maj 1945)
Befordringar
- SS-Untersturmführer – 1 oktober 1934
- SS-Obersturmführer – 1935
- SS-Hauptsturmführer – 15 juli 1940
- SS-Sturmbannführer – januari 1942
- SS-Obersturmbannführer – 30 januari 1943
- SS-Standartenführer – 9 november 1944
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klass – 3 juni 1940
- Järnkorset av första klass – 13 juli 1941
- Riddarkorset – 12 februari 1943
- Eklöven – 25 januari 1945
- Ehrenblattspange des Deutschen Heeres – 25 november 1944
- Allmänna stormmärket i silver
- SS-Dienstauszeichnung IV.Stufe
- Östfrontsmedaljen
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
