Kurdistan
Kurdistan, är namnet på den region som det kurdiska folket identifierar med sitt hemland. Dess yta är cirka 500 000 km2 och spänner över flera länder. Befolkningen, kurder, anses vara omkring 30 miljoner och är fördelade över: Turkiet - ca: 15 miljoner, Iran - ca: 8 miljoner, Irak - ca: 4 miljoner, Syrien - ca: 1,5 miljoner. Mindre befolkningar med kurder bor även i Libanon, Armenien, Azerbadjan, Kirgizistan och Khazakstan.
Kurdistan på kurdiska och andra iranska språk betyder ungefär ”kurdernas land” på samma sätt som Sverige betyder svenskarnas land. Kurdistan är inte en oberoende stat utan ett geografisk område som sträcker sig över de turkiska, iranska, irakiska och syriska gränserna med enskild område i Azerbadjan och Armenien. Kurderna är en etnisk grupp känd imellanöstern-området sedan länge. De har länge levt i sina bergsområden ända tills de invaderades och assimilerades av indoeuropeiska stammar från norra kaukasus mellan 1000- 2000 f.Kr. Kurdistan är också befolkat av en rad icke-kurdiska etniska grupper och minoriteter som turkar, assyrier, syrianer, armenier, turkmener och araber.
Kurdistan är ett sammanhängande landområde i Mellersta östern med en yta på cirka 500 000 km2. Det ligger inom de fyra staterna Turkiet, Iran, Irak, Syrien och mellan floderna Eufrat och Tigris. Befolkningen är cirka 30 miljoner. Största delen, cirka 15 miljoner lever i Kurdistan i Turkiet, i iranska Kurdistan lever cirka 8 miljoner, i irakiska Kurdistan cirka lever 4 miljoner, medan syrianska Kurdistan omfattar cirka 1,5 miljoner Kurder. Övriga bor i Libanon, Armenien, Azerbajzdjan, Kirgizistan och Khazakstan. Det kurdiska folket har ingen eget stat, men sedan 1992 finns en federativ republik med ett eget parlament i norra Irak.
Historia
Kurderna anses vara ättlingar till mederna som slog sig ner i Zagros bergstrakter under andra årtusendet före Kristus. Mederna erövrade staden Ninova från assyrierna och grundade där ett starkt kejsardöme år 612 före Kristus. Grunderna för den kurdiska identiteten, språket och kulturen skapades med det mediska riket. Efter den islamiska invasionen 639 e.Kr. och de mongoliska och turkiska invasionerna islamiserades kurderna och förlorade sin självständighet.
Seldjukturkarnas invasion år 1071 och mongolernas under Djingis Khan år 1231 lade grunden till det ottomanska riket. Under hundratals år blev Kurdistan skådeplatsen för många olika krig. Efter långa hårda strider delades Kurdistan för första gången mellan Persien och Ottomanska riket 1514. Kurderna i de både delarna av Kurdistan var delvis självständiga. Under 1800-talet ägde många kurdiska uppror rum i olika delar av Kurdistan. Upproren har haft namn efter sina ledare, t.ex Abdurahman Pasha Baban (1806 Suleymaniye), Mahmut Pasha Mirekor (1830 Rewanduz), Mir Muhammed (1832 Rewanduz), Bedirxan Beg (1843-46 Cezire), Jesdan Sher (1853 Cizire, Colemerg), Shejk Ubeydullah Nehru (1880 Van, Urmiye), Qadi Fetah (1905 Mahabad), Shejk Abdulsellam (1908 Barzan).
Den andra delningen av Kurdistan ägde rum efter första världskriget, då landet delades i fyra delar mellan Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Kurderna erkänner inte den delningen och därför har många nya uppror ägt rum även under den moderna tiden. t.ex. Ismail Aga Simko (1920-23 Iranska Kurdistan), Shejk Mahmud Berzangi (1924 Irakiska Kurdistan), Mela Mustafa Barzani (1960-75 Irakiska Kurdistan), Shejk Said (1925 Turkiska Kurdistan), Ihsan Nuri (1927-30 Ararat-Turkiska Kurdistan) Seyd Riza (1938-42 Dersim Turkiska Kurdistan)
Efter andra världskriget bildades den första Kurdiska republiken Mahabad i Kurdistan i Iran år 1946, men existerade bara 11 månader.
Se även
