Den kurdiska frågan

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Den kurdiska frågan, benämning på den politiska uppfattningen att det kurdiska folket är delat mellan olika statsbildningar och därmed inte kan enas i en etniskt homogen stat. Kurdiska intresseorganisationer i Europa driver frågan om att hitta en lösning för att det kurdiska folket ska få självbestämmande inom ett eget land eller en sammanhållen autonom provins.


Den kurdiska frågan i Riksdagen

I en motion till den svenska Riksdagen den 26 januari 1993 skriver Ingbritt Irhammar (c), Berith Eriksson (v), Gustaf von Essen (m), Karin Pilsäter (fp) och Pontus Wiklund (kds): "Det finns i dag mer än 20 miljoner människor med en särskild gemensam etnisk identitet. De själva räknar sig och erkänns av andra som kurder. De har ett eget språk, gemensamt ursprung, gemensamma historiska erfarenheter, gemensam kultur, gemensamma strävanden och ett gemensamt öde".

I ett replikskifte i den svenska Riksdagen den den 11 mars 2009 berördes den kurdiska frågan. Från Kammarens protokoll 2009/10:86 Torsdagen den 11 mars Kl. 12:00 - 19:59, Punkt 9 står att läsa:

  • Anf. 31 ERIK ULLENHAG (fp): "Kurder runt om i olika delar av Kurdistan förvägras rätten att tala sitt språk och att utöva sin kultur".
  • Anf. 123 GULAN AVCI (fp): "Mina hemtrakter är en del av Kurdistan. Till skillnad från de flesta människor i Sverige har jag två hemländer. I dag bor det i stort sett bara kurder i detta område. [...] Förövare var den turkiska militären och statsledningen, men också mitt eget folk, kurderna". [...] "På samma sätt som Turkiet förnekar folkmordet på de kristna har de förnekat att kurderna finns. Ända fram till för 20 år sedan kallades vi för bergsturkar. Än i dag saknar vårt språk, kurdiskan, officiell status".
  • Anf. 126 JACOB JOHNSON (v): "Men i reservation nr 3 från Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslås, bland annat mot bakgrund av att det är många kurder som bor i Sverige och mot bakgrund av Sveriges aktiva närvaro i kurdernas hemländer, att Sverige i samarbete med de kurdiska organisationerna här i landet bör utforma en samlad strategi för att verka för kurdernas rättigheter". [...] "Ett svenskt erkännande av detta folkmord skulle vara ett stöd för efterlevande och skadade i samband med Anfalkampanjen och viktigt inte minst som en solidaritetshandling gentemot den stora gruppen kurder i vårt land". [...] "Genom sådana gemensamma möten mellan svenskar och kurder, med utvecklingsprojekt i kurdernas hemländer och på många andra sätt kommer jag och Vänsterpartiet att fortsätta arbetet för kurdernas demokratiska rättigheter".

Uppgörelsen med Amineh Kakabaveh

För att den politiska vilden Amineh Kakabaveh skulle stödja Magdalena Andersson som ny statsminister ställde Kakabahve kravet att regeringen skulle ekonomiskt stödja den kurdiska milisen YPG med 376 miljoner dollar, nästan 4 miljarder kronor, fram till 2023. Magdalena Andersson kunde därmed bli vald till statsminister i november 2021.[1]

Intresseorganisationer och lobbygrupper

I Sverige finns flera aktiva föreningar och intresseorganisation som driver den kurdiska frågan, såväl som debattörer och författare. Den kanske mest kände är den kurdiska nationalisten Kurdo Baksi.

Intresseorganisationen WeKurd (Welatparêzên Kurdistanê) skriver på sin webbplats: "Diasporautskottet har för avsikt att efter den inledande perioden av studier på området ägna, merparten av sin verksamhet, åt skapandet av struktur och riktlinjer för den kurdiska befolkningen i diasporan". I en intervju berättar den folkpartistiske riksdagskandidaten och kurdiske nationalisten Ismail Osman: "Jag har engagerat mig i kurdiska saken i hela mitt liv, både i Kurdistan och i Sverige".

I ett inlägg på medieorganisationen Beyan.net skriver S. Bazancir: "Kurdiska studentorganisationer i dagens Europa (liksom all annan etniskt organiserat föreningsliv) är på ett eller annat sätt inordnade i en offentlig integrationspolitiskt kontext".

Den vänsterpartistiske EU-parlamentskandidaten Berivan Öngörur skriver på sin webblogg: "Som religiös diktatur har denna regim utvecklat en sällan skådad brutalitet gentemot religiöst och politiskt oliktänkande, mot intellektuella och mot olika etniska och nationella folkgrupper såsom kurder, azeri-turkar, balocher och araber. [...] Stödet till det kurdiska folket i Iran är inte en kurdisk fråga. Det är en internationell fråga. Och på samma sätt som Vänsterpartiet i flera år stött de irakiska kurdernas krav på regionalt självstyre i Irak stödjer vi även det kurdiska folkets kamp för regionalt självstyre i Iran".

Özz Nûjen, kurdisk nationalist, skådespelare och komiker påkallade den svenske utrikesministern Carl Bildts uppmärksamhet om den kurdiska frågan i en debattartikel publicerad i Aftonbladet den 27 oktober 2007. I artikeln skriver Nûjen: "Vi kurder är ett folk på ca 40 miljoner. Cirka hälften lever i dagens Turkiet, under svåra umbäranden, där de inte får prata sitt språk eller vifta med sin flagga".

Vänsterpartiet uppger att de är det parti som längst av alla svenska partier har drivit frågan om den kurdiska nationalismen. I publikationen Kurdernas kamp - en prioritet för Vänsterpartiet anser Vänsterpartiet att kurderna ska ha rätt till ett eget land.

Utvalda citat om Den kurdiska frågan

    Vänsterpartiet menar att varje folk har rätt till nationellt självbestämmande - det gäller naturligtvis även kurderna.– Lars Ohly - Vänsterpartiet

    Nej och åter nej, det har inte blivit bättre. Året är 2007 och Turkiet berövar fortfarande kurdiska barn deras språk, rötter och rättigheter.– Özz Nûjen - skådespelare och komiker

    Självklart ska alla folk har rätt till självbestämmande. Hur självbestämmandet ska formas måste avgöras av folket självt.– Camilla Sköld Jansson - Vänsterpartiet

    Vi är ett annat folk, en annan nation. Vi har eget språk, eget Kultur. Vi har eget historia och det viktigaste är att vi har vårt land, vårt geografiska område som vi har levt hundratals år och den heter Kurdistan..– Kurdiska Initiatitivets 9. Årsmöte

Källor

Referenser