Günther von Kluge
Generalfeldmarschall Günther von Kluge, född den 30 oktober 1882, död den 19 augusti 1944 (självmord), var en tysk officer i Heer under andra världskriget. Han ledde 4. Armee fram till den 19 december 1941 då han fick befälet över Armégrupp Mitt. Han ledde armégruppen på östfronten och förlänades med svärden till sitt riddarkors. Han tvingades lämna sitt befäl efter att ha skadats i en bilolycka i oktober 1943. Sommaren 1944 kom han tillbaka till aktiv tjänst och blev övergripande befälhavare för de tyska styrkorna på västfronten. von Kluge anklagades för delaktighet i 20 juli-attentatet och begick med anledning av det självmord.
Innehåll
Första världskriget
Günther von Kluge föddes i en officersfamilj i Posen. Den 22 mars 1901 gick han som löjtnant in i den kejserliga armén. Under första världskriget tjänstgjorde han som stabsofficer. Han sårades svårt hösten 1918 vid Verdun. Efter kriget fortsatte han militära karriär i Reichswehr.
De första fältågen
Den 1 december 1938 fick han befälet över Heeresgruppen-Kommando 6 som vid mobiliseringen i slutet av augusti 1939 omorganiserades till 4. Armee. Han ledde sin armé under fälttåget i Polen och förlänades med riddarkorset. Efter det framgångsrika fälttåget i väst 1940 befordrades von Kluge till generalfältmarskalk.
Östfronten
Den 22 juni 1941 inleddes den tyska invasionen av Sovjetunionen, operation Barbarossa, och under sensommaren och hösten nämndes von Kluge två gånger i Wehrmachtbericht. Den 19 december fick han befälet över hela armégruppen, Armégrupp Mitt, sedan Fedor von Bock avskedats och fick leda den i svåra defensiva vinterstrider mot en sovjetisk motoffensiv.
Den 18 januari 1943 förlänades von Kluge med eklöven till sitt riddarkors. Den 2 augusti flög han mot Brjansk när planet upptäcktes av ett sovjetiskt jaktflygplan. Piloten på von Kluges plan tvingades till en nödlandning och på ett fältsjukhus kunde man konstatera att von Kluge fått ligamentskador och en lättare hjärnskakning.
von Kluge nämndes åter i Wehrmachtbericht den 3 september 1943 efter att lyckats stå emot en sovjetisk offensiv vid Orelbågen. Han förlänades med svärden till sitt riddarkors den 29 oktober. Samma månad tvingades lämna över befälet för Armégrupp Mitt sedan han skadats svårt i en bilolycka.
20 juli-attentatet
von Kluge återvände till aktiv tjänst den 2 juli 1944 då han blev övergripande befälhavare för de tyska styrkorna på västfronten, Oberbefehlshaber West (organisationen var vid denna tid som så att OB West samtidigt var befälhavare för Armégrupp D). Hans ansvar ökade då han även fick ta befälet över Armégrupp B sedan Erwin Rommel sårats i en flygattack. Samma öde var nära att drabba även von Kluge den 15 augusti när han på väg till ett möte med Heinrich Eberbach och Paul Hausser. Hans lilla kolonn anfölls av allierade jaktbombare som slog ut hans radiofordon och han kunde därmed inte kommunicera med sin stab och underställda styrkor. Han försökte fortsätta färden med sin stabsbil men allierade flygplan cirklade hela tiden i luften och omöjliggjorde förflyttningar. Det dröjde åtskilliga timmar, till långt in på sena kvällen, innan hans adjutant via motorcykel kunde ge ett meddelande som talade om var von Kluge befann sig.
von Kluges namn figurerade i utredningen efter 20 juli-attentatet och hans olyckliga frånvaro efter flygattacken stärkte misstankarna mot honom. Följdaktligen avskedades han den 17 augusti misstänkt för delaktighet i dådet. På vägen hem till Tyskland för förhör svalde han en giftkapsel i närheten av Metz den 19 augusti. Han efterlämnade ett brev där han uttryckte sin lojalitet till Adolf Hitler och önskade fred med de västallierade.
Kommenderingar
- Befälhavare för VI. Armeekorps (1 april 1935 – 24 november 1938)
- Befälhavare för Heeresgruppen-Kommando 6 (1 december 1938 – 26 augusti 1939) omorganisering till 4. Armee
- Befälhavare för 4. Armee (26 augusti 1939 – 19 december 1941)
- Befälhavare för Armégrupp Mitt (19 december 1941 - 28 oktober (12 oktober) 1943) skadad i en bilolycka
- Konvalescens
- Oberbefehlshaber West + befälhavare för Armégrupp D (2 juli 1944 – 17 augusti 1944) avskedad
- Befälhavare för Armégrupp B (17 juli 1944 - 16 augusti 1944)
Befordringar
- Leutnant
- Oberleutnant – 16 juni 1910
- Hauptmann – 1914
- Major -
- Oberstleutnant – 1 juli 1927
- Oberst – 1 februari 1930
- Generalmajor – 1 februari 1933
- Generalleutnant – 1 april 1934
- General der Artillerie – 1 augusti 1936
- Generaloberst – 1 oktober 1939
- Generalfeldmarschall – 19 juli 1940
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klass –
- Järnkorset av första klass –
- Riddarkorset – 30 september 1939
- Eklöven – 18 januari 1943
- Svärden – 29 oktober 1943
- Nämnd i Wehrmachtbericht – 7 augusti 1941 & 19 oktober 1941 & 3 september 1943
Wehrmachtbericht
7 augusti 1941
- "Am Verlauf dieser gewaltigen Schlacht waren die Armeen des Generalfeldmarschalls von Kluge und der Generalobersten Strauß und Freiherr von Weichs, die Panzergruppen der Generalobersten Guderian und Hoth sowie die Luftwaffenverbände der Generale der Flieger Loerzer und Freiherr von Richthofen ruhmreich beteiligt."
19 oktober 1941
- "An der Durchführung dieser Operationen waren die Armeen des Generalfeldmarschalls von Kluge, der Generalobersten Freiherr von Weichs und Strauß, sowie die Panzerarmeen der Generalobersten Guderian, Hoth, Hoepner und des Generals der Panzertruppen Reinhardt beteiligt."
3 september 1943
- "Unter dem Befehl des Generalfeldmarschalls von Kluge und des Generalobersten Model haben Truppen des Heeres, wirksam unterstützt durch die fliegenden Verbände der Luftwaffe und der Flakartillerie, die unter dem Befehl des Generalobersten Ritter von Greim standen, im Orelbogen in einer Materialschlacht größten Ausmaßes einer konzentrischen sowjetischen Großoffensive von elf Armeen standgehalten."
Källor
- Lexikon der Wehrmacht
- Tamelander, M & Zetterling, N. Avgörandets ögonblick. Nordstedts. 2003.
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
