Eduard Deisenhofer
SS-Oberführer Eduard Deisenhofer, född den 27 juni 1909, saknad i strid den 31 januari 1945, var en officer inom Waffen-SS som bland annat under korta perioder var befälhavare för divisionerna 5. SS-Panzer-Division "Wiking" och 17. SS-Panzergrenadier-Division "Götz von Berlichingen". Deisenhofer förlänades med riddarkorset.
Innehåll
De första åren i SS-VT
Eduard Deisenhofers karriär inom SS-VT började den 18 februari 1934 när han gick med i Leibstandarte SS Adolf Hitler. Efter kommenderingar i andra enheter befordrades Deisenhofer den 2 oktober 1938 till SS-Sturmbannführer och blev bataljonsbefäl i ett infanteriregemente i Totenkopf.
Totenkopf
Den 19 augusti 1941 blev han befälhavare över första bataljonen i SS-Infanterie-Regiment 9 som ett halvår tidigare bildats av två Totenkopf-förband som var placerade i norra Norge. Regementet var nu underställd den blivande divisionen 6. SS-Gebirgs-Division "Nord" som tjänstgjorde i norra Finland. Den 3 november sårades han och efter konvalescens tog han över första bataljonen i SS-Totenkopf-Infanterie-Regiment 1 i divisionen Totenkopf. Deisenhofer stred tillsammans med Totenkopf i Demjanskfickan och förlänade under striderna där sitt riddarkors. Under natten mellan den 30 april och 1 maj 1942 erövrade han och 80 man i ett brohuvud vid Nowosselje i närstrid med sovjetiska styrkor. De lyckades trots aggressiva motanfall hålla sina positioner. Deisenhofer själv sårades i dessa strider.
Divisionsbefäl
Efter att Deisenhofer tillfrisknat fick han befälet över SS-Kradschützen-Ersatz-Bataillon. I oktober 1942 placerades han vid SS-Junkerschule Tölz innan han 1943 tjänstgjorde vid SS avdelning för infanteriinspektörer. I januari 1944 blev han befälhavare över SS-Panzergrenadier-Regiment 21 i divisionen 10. SS-Panzer-Division "Frundsberg". Med sitt regemente stred han i Normandie innan han i mitten av juli fick order om att bege sig till östfronten för att ta befälet för 5. SS-Panzer-Division "Wiking". Han behöll inte tjänsten mer än några dagar innan han kallades tillbaka till Berlin. Den 30 augusti tog posten som befälhavare för 17. SS-Panzergrenadier-Division "Götz von Berlichingen" innan han i september sårades under divisionens reträttstrider mot Saar.
Den 1 januari 1945 befordrades Deisenhofer till SS-Oberführer och den 31 januari anfölls hans stabsbil av ett sovjetiskt attackflygplan när han var på väg att ta över befälet över 15. Waffen-Grenadier-Division der SS (Lettische Nr. 1). Hans kvarlevor hittades aldrig så han är formellt listad som saknad i strid.
Kommenderingar
- Tjänstgöring i Leibstandarte SS Adolf Hitler (18 februari 1934)
- Befälhavare för 2. kompaniet i SS-Standarte Deutschland
- Führer der 11. Hundertschaft bei der Wachtruppe "Oberbayern" (november 1935)
- Befälhavare för II. bataljonen i 1. SS-Totenkopfstandarte "Oberbayern" (september 1938)
- Befälhavare för II. bataljonen i SS-Totenkopf-Infanterie-Regiment 1 i SS-Division Totenkopf (16 oktober 1939 - maj 1940)
- Befälhavare för I. bataljonen i SS-Infanterie-Regiment 9 i SS-Kampfgruppe Nord (19 augusti 1941 – 3 november 1941) sårad
- Konvalescens samt inskriven för stabstjänst i SS-Infanterie-Regiment 1 i Leibstandarte SS Adolf Hitler (4 november 1941)
- Befälhavare för I. bataljonen i SS-Totenkopf-Infanterie-Regiment 1 i SS-Division Totenkopf (18 februari 1942 – 30 april 1942) sårad
- Konvalescens
- Befälhavare för SS-Kradschützen-Ersatz-Bataillon (1 juli 1942 – 25 september 1942)
- Lehrgruppenkommandeur vid SS-Junkerschule Tölz (oktober 1942)
- Tjänstgöring vid SS Inspektion der Infanterie (1943)
- Befälhavare för SS-Panzergrenadier-Regiment 21 i 10. SS-Panzer-Division "Frundsberg" (januari 1944 – juli 1944)
- Befälhavare för 5. SS-Panzer-Division "Wiking" (6 augusti 1944 – 12 augusti 1944)
- Befälhavare för 17. SS-Panzergrenadier-Division "Götz von Berlichingen" (30 augusti 1944 – September 1944)
Befordringar
- SS-Scharführer – 8 juli 1932
- SS-Truppführer – 17 maj 1933
- SS-Obertruppführer – 21 augusti 1933
- SS-Untersturmführer – 9 november 1933
- SS-Obersturmführer – 20 april 1934
- SS-Hauptsturmführer – 15 september 1935
- SS-Sturmbannführer – 2 oktober 1938
- SS-Obersturmbannführer – 20 april 1942
- SS-Standartenführer – 20 april 1944
- SS-Oberführer – 1 januari 1945
Utmärkelser
- Järnkors av andra klassen – 26 juni 1940
- Järnkors av första klassen – 26 juni 1940
- Riddarkors – 8 maj 1942
- Tyska korset i guld – 29 april 1942
- Såradmärke i silver
- Såradmärke i svart – 20 juni 1940
- Infanteristormmärket
- Östfrontsmedaljen – 21 juli 1942
- Medalj till minne av den 13 mars 1938
- Medalj till minne av den 1 oktober 1938
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
