Artur Phleps
SS-Obergruppenführer und General der Waffen-SS Arthur Phleps, född den 29 november 1881, död den 21 september 1944 (avrättad), var en folktysk från Rumänien som var officer i Waffen-SS under andra världskriget. Phleps var en erfaren officer när han gick med i Waffen-SS 1941. Han hamnade hos SS-Division "Wiking"och fick snart befälet över SS-Regiment Westland. När det beslutades att bilda en bergjägardivision med folktyskar fick Phleps uppdraget att leda formeringen. Divisionen fick snart hedersnamnet Prinz Eugen och användes i partisanbekämpningsaktioner på Balkan. Våren 1943 fick Phleps befälet över den nybildade kåren V. SS-Freiwilligen-Gebirgskorps. I september 1944 tillfångatogs Phleps av sovjetiska styrkor under en inspektionstur vid fronten. Han avrättades kort efteråt. Phleps förlänades postumt med eklöven till sitt riddarkors.
Innehåll
Österrike-Ungern och Rumänien
Arthur Phleps föddes i Birthälm/Siebenbürgen. Familjen utvandrade troligtvis från Schlesien till Siebenbürgen som var en österrikisk provins, men som efter första världskriget blev en del av Rumänien.
Phleps utbildade sig från 1896 på en av arméns kadettskolor för infanteriet. År 1900 utexaminerades han med goda betyg och började tjänstgöra som officer i den österrikisk-ungerska armén. Efter några års tjänstgöring påbörjade Phleps en generalstabsutbildning vid krigshögskolan i Wien. Även vid denna utbildning hade Phleps goda betyg och befordrades till Oberleutnant. Under åren som officer lärde Phleps känna flera länder och språk. Förutom tyska behärskade han ungerska, rumänska, italienska och franska.
Under de sista åren innan första världskrigets utbrott tjänstgjorde Phleps som adjutant till Bosniens generalguvernör fältmarskalklöjtnant Potiorek. Under kriget tjänstgjorde han i olika generalstaber vid frontavsnitt i Galizen, Serbien, Karpaterna, Siebenbürgen (Transsylvanien) och Isonzo. Efter Österrike-Ungerns förlust i kriget övertogs Phleps hemtrakter av Rumänien. Phleps började efter en tid i Freikorps tjänstgöra i den rumänska armén den 1 april 1919. Efter ett antal stabstjänster blev han divisionsbefälhavare och slutligen befälhavare för de rumänska bergsjägarna vilka ansågs vara rumänska arméns elitstyrkor. 1940 avskedades han efter ha fällt olämpliga kommentarer om den rumänska kungen.
Waffen-SS
Den 30 juni 1941 gick Phleps med i Waffen-SS och skrev in sig med sin mors flicknamn Stolz. Han accepterade en degradering från general till motsvarande överste (SS-Oberführer) och placerades i SS-Division Wiking. Den 2 juli stupade regementesbefälhavare för Regiment Westland och tre dagar senare fick Phleps ta befälet. Han ledde regementet under striderna på östfronten fram till den 26 januari 1942.
Prinz Eugen
I början av 1942 påbörjades arbetet med att sätta upp en bergjägardivision med huvudsakligen folktyska rekryter. Divisionen kom snart att döpas till SS-Freiwilligen-Division Prinz Eugen. Phleps blev divisionens första befälhavare och kom att leda den ett drygt år. Divisionen användes efter utbildning som partisanbekämpningsförband på Balkan. Phleps fick under denna tid smeknamnet "Papa Phleps" av sina soldater.
Kårbefäl
När en bergsjägarkår inom Waffen-SS, V. SS-Freiwilligen-Gebirgskorps, började sättas upp våren 1943 blev Phleps dess första befälhavare. Med kåren återvände Phleps till Balkan för att bekämpa partisaner. En av kårens underställda divisioner var hans gamla division, Prinz Eugen.
När Rumänien i augusti 1944 bytte sida i kriget och förklarade krig mot Tyskland fick Phleps under några dagar även rollen som Höhere SS- & Polizeiführer för Siebenbürgen och Banat-områdena, och lade mycket kraft på att skydda flyktingkolonner som flydde undan de sovjetiska styrkorna.
I september åkte Phleps tillsammans med sin adjutant mot Budapest när två ungerska officerare dök upp med ett meddelande som fick honom att ändra färdväg. Han körde rakt in en sovjetisk pansarspets vid Simand och blev tillfångatagen. Strax efteråt utsattes den sovjetiska styrkan för ett tyskt bombanfall och i efterdyningarna avrättades Arthur Phleps summariskt. Han begravdes senare av civilister.
Efter att Phleps försvunnit anade Reichführer-SS Heinrich Himmler odåd och misstänkte att han deserterat, varpå Himmler skickade ut en arresteringsorder på Phleps. Dock uppdagades sanningen sedan ungerska styrkor efter ett framgångsrikt motanfall hittat Phleps riddarkors. Phelps förlänades sedan postumt med eklöven till sitt riddarkors.
Kommenderingar
Waffen-SS
- Reservstabsofficer i SS-Division Wiking (30 juni 1941 – 5 juli 1941)
- Befälhavare för Regiment Westland (5 juli 1941 – 26 januari 1942)
- Befälhavare för SS-Freiwilligen-Division Prinz Eugen (30 januari 1942 – 15 maj 1943)
- Befälhavare för V. SS-Freiwilligen-Gebirgskorps (21 april 1943 – 21 september 1944) tillfångatagen och avrättad
- Höhere SS- & Polizeiführer i för Siebenbürgen och Banat-områdena (16 september 1944 – 18 september 1944)
Befordringar
- Kadettoffiziersstellvertreter (Fähnrich) – 1900
- Leutnant – ca 1901
- Oberleutnant – 31 oktober 1907
- Hauptmann – 1 november 1911
- Major – 1 augusti 1916
- Oberstleutnant – 1 november 1918
- Oberst – 28 juni 1920 (med verkan från 1 april 1919)
- Brigadegeneral – 15 april 1935
- Generalleutnant
- SS-Mann – 30 juni 1941
- SS-Oberführer – 30 juni 1941
- SS-Brigadeführer und Generalmajor der Waffen-SS – 30 november 1941
- SS-Gruppenführer und Generaleutnant der Waffen-SS – 20 april 1942
- SS-Obergruppenführer und General der Waffen-SS – 21 juni 1943
Utmärkelser
Första världskriget Bland annat:
- Järnkorset av andra klass – 27 januari 1917
Andra världskriget
- Järnkorset av andra klass – 10 juli 1941
- Järnkorset av första klass – 26 juli 1941
- Riddarkorset – 4 juli 1943
- Eklöven – 24 november 1944 (postumt)
- Tyska korset i guld – 20 juni 1944
- Infanteristormmärket i brons
- Östfrontsmedaljen
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
