Westerbork

Westerborks position markerat med rött på kartan.

Översikt över lägret. Krematoriebyggnad nere till vänster i bild.

Westerbork är en ort i Holland, strax nordväst om Emmen. Cirka 6,3 kilometer norr om Westerbork, i Hooghalen, anlades av de holländska myndigheterna på initiativ av Comité voor Joodsche Vluchtelingen (Judiska Flyktingkommittén) oktober 1939 ett koncentrationsläger för att inhysa judar som valt att stanna i Tredje riket fram till september 1939 men som nu emigrerade på grund av krigets utbrott. Då Tyskland den 10 maj 1940 ockuperade Holland under operation Fall Gelb övertogs lägret av de tyska ockupationsstyrkorna som började använda lägret för att samla ihop judar och zigenare i hela landet för transit till andra läger, bland annat Auschwitz-Birkenau, Sobibor, Bergen-Belsen och Theresienstadt. Lägrets första kommendant under tysk administration var Erich Deppner som ersattes av Josef Hugo Dischner den 1 september 1942. Dischner blev emellertid kortvarig och ersattes i sin tur av Albert Konrad Gemmeker den 12 oktober 1942. Den 12 april 1945 intogs lägret av Canadian 2nd Infantry Division. Mycket av lägret finns kvar och besöks varje år av stora mängder turister.

Innehåll

1 Judisk personal skötte lägret
2 Transit till andra läger
3 Ett av få läger som inte utmålas som utrotningsläger
4 Kända fångar i Westerbork
5 Bildgalleri
6 Referenser
7 Externa länkar

Judisk personal skötte lägret

Mycket av lägrets sysslor sköttes av judar. Tyska kommendanter i SS var ansvariga för mer övergripande beslut men hade till sin hjälp bland annat en polisstyrka bestående av judisk personal. Polisstyrkan gick under namnet "O.D. (Joodse Ordediensten)" och uppgick till drygt 200 personer. Styrkan hade även ansvar för lägrets brandförsvar. På kläderna bars ett runt märke som identifierade vilka de var.

Transit till andra läger

Westerbork fungerade under tysk administration till stor del som ett transitläger till andra läger. En vanlig destination var Auschwitz-Birkenau där fortsatta fritidsaktiviteter erbjöds. Bland Förintelseöverlevares vittnesmål förekommer emellertid berättelser om att fångar omedelbart vid ankomst till Auschwitz fördes till en byggnad i Birkenau som uppges vara en homicidal gaskammare.

Ett av få läger som inte utmålas som utrotningsläger

Westerbork är ett av få tyska läger under andra världskriget som i regel inte utmålas som ett Utrotnings- eller Förintelseläger. Den samtida mediarapporteringen om Westerbork är relativt sparsam och under Nürnbergrättegångarna gavs litet utrymme åt lägret.^[1] Den judiska konsuln i Amsterdam uppmanade judar i Holland att vara beredda för deportation till lägret och vidare transport österut.^[2] I Westerbork fanns, som i många andra läger och i det övriga samhället under Tredje riket, ett samarbete mellan judar och tyska nationalsocialister. Lägret sköttes till stor del av judar som ingick i den egna polisstyrkan.

I lägret arrangerades kultur- och sportevenemang. På scenen uppträdde fångar som uppförde teaterföreställningar och orkestrar spelade. Fritidsaktiviteter som fotbollsmatcher ordnades.

Kända fångar i Westerbork

Bildgalleri

Westerbork
Barracker i lägret.
Deporterade judar på väg till lägret.
Tågstationen i Westerbork.
Lägerkommendantens byggnad.
O.D. organiserar en transport med ankommande.
Lägrets egna valuta i valören 10 Cent.
Firande av Chanukka, en judisk tradition för att levandehålla motståndet mot rasblandning.
En Menorah tänds under Chanukka. Bilden daterad till december 1943.
Vykort från barrack 41 a.
Bröllop.
Underhållning i lägret.
Barn får lära sig sy.
En äldre kvinna får hjälp av polisstyrkan "OD".
Judisk personal skötte administrationen. På kläderna bärs en gul Davidstjärna efter ett förslag från Georg Kareski.
Lägrets orkester poserar inför kameran.
I lägret ordnades fotbollsmatcher. Här ett av de deltagande lagen.
Kamp om bollen.
Fotbollsmatcherna drog publik.
En av lägrets O.D.-poliser identifierad som Herman Winges. På kläderna syns det runda märke som bars av O.D.
Judar från Tyskland utanför barrack 6. Flera av männen identifierade vid namn.^[3]
O.D. sköter deporteringen vidare till andra läger.
Dokument från Röda Korset, som 1948 gav ut en rapport om organisationens verksamhet under kriget, noterar att Abraham Nol har förflyttats till Sobibor den 18 maj 1943.
Minnesmonument i Westerbork.
Minnesmonument i Westerbork.