Trumandoktrinen
Trumandoktrinen var en politisk och strategisk doktrin presenterad av president Harry S. Truman i ett tal till kongressen i mars 1947. Syftet var att lämna ekonomisk och militär hjälp till Grekland och Turkiet som man ansåg vara utsatta för sovjetiska påtryckningar.
USA:s omedelbara stöd var nödvändigt vid denna tidpunkt, sedan Storbritannien förklarat att de inte längre hade ekonomiska möjligheter att stödja dessa länder.
I ett möte mellan kongressledamöter och tjänstemän från utrikesdepartementet formulerade vice utrikesminister Dean Acheson vad som senare skulle bli känt som "dominoteorin". Han konstaterade att mer stod på spel än Grekland och Turkiet, för om dessa två nyckelstater skulle falla, skulle kommunismen sannolikt sprida sig söderut till Iran och så långt österut som Indien. Acheson drog slutsatsen att det inte har funnits en sådan polarisering av makten sedan Roms och Kartagos dagar. De förbluffade lagstiftarna gick med på att stödja programmet under förutsättning att president Truman betonade krisens allvarlighetsgrad i ett tal till kongressen och i en radiosändning till det amerikanska folket.
När president Harry S. Truman talade till ett gemensamt kongressmöte den 12 mars 1947 bad han om 400 miljoner dollar i militärt och ekonomiskt bistånd till Grekland och Turkiet och etablerade en politik, lämpligen karakteriserad som Trumandoktrinen. Denna doktrin och den relaterade "domino-teorin" skulle vägleda USA:s utrikespolitik runt om i världen under de kommande 40 åren. President Truman förklarade, "Det måste vara USA:s politik att stödja fria folk som motsätter sig försök att underkuvas av väpnade minoriteter eller av yttre påtryckningar." Klartecknet med bistånd till Grekland och Turkiet av en republikansk kongress indikerade början på en lång och bestående tvåpartisk utrikespolitik under det kalla kriget. Framtida presidentadministrationer skulle använda liknande resonemang för att motivera handlingar i bland annat Korea, Kuba och Vietnam.
Doktrinen var direkt riktad mot Sovjetunionen och innebar en helt ny inriktning av USA:s traditionella utrikespolitik under fredstid. Vidare skulle USA stötta alla regeringar om de hotades av kommunismen – underförstått – oavsett hur ruttna och korrumperade dessa regeringar eventuellt råkade vara.
Enligt många historiker markerar doktrinen början på kalla kriget. Trumandoktrinen följdes av Marshallplanen och Atlantpakten. 1950 började USA stödja fransmännens försök att behålla sina kolonier i Indokina. Detta skulle senare leda in USA i Vietnamkriget.
Citat
- ..Min tro är att det måste vara USA:s policy att stödja fria folk som kämpar mot försök till underkuvande från väpnade minoriteter eller genom yttre påtryckningar... Frön till totalitära regimer närs av lidande och nöd.– Harry S. Truman
|
i ämnesportalen om Geopolitik |
