Sveriges landskap
Sveriges landskap är en historisk indelning av Sverige i kulturella och geografiska områden. Även om uppdelningen i län idag har tagit över den rollen så identifierar sig många svenskar fortfarande med landskapet de tillhör. Det finns 25 stycken landskap i Sverige; alla med en egen landskapsblomma, ett landskapsdjur och ett landskapsvapen. Den äldre indelningen i landskap låg även till grund för landskapslagar som kunde skilja sig beroende på vilken sida av en gräns man befann sig.
Innehåll
Historia
De tidigaste exemplen vi kan se på indelningen i landskap är från Sveriges fornhistoria då Svealand och Götaland enades i ett rike under samma kung. Trots sammanslutningen så behöll man namnen på rikets delar, en uppdelning som än idag används i viss mån. Lokala seder samt lagar levde länge kvar i respektive landsdel.
1634 års regeringsform
Axel Oxenstierna var upphovsmannen till den nya regeringsformen som i praktiken lade grunden till den betydelse dagens län har. Landskapen, som idag inte har någon praktisk eller administrativ funktion, förlorade betydelse till förmån för den nya länsindelningen. I regeringsformen fastställdes en ny förvaltningstyp med en fast organiserad central och regional förvaltning. I 1634 års regeringsform indelas det dåvarande egentliga Sverige i 11 hövdingeområden eller guvernement förutom överståthållardömet i Stockholm. Dessa var Uppsala län (med Stockholm som residensort), Skaraborgs län (Skara), Jönköpings län med Tihärads lagsaga (Kronoberg), Västmanlands län (Västerås), Östergötlands län (Linköping), Södermanlands län (Nyköping), Älvsborgs län med Dalsland (Göteborg), Kalmar län med Öland (Kalmar), Kopparbergs län (Falun), Närkes och Värmlands län (Örebro) samt Norrlands län med lappmarken (Hudiksvall). Sverige ökade i storlek i mitten av 1600-talet genom kriget med Danmark. Nu ingick även landskapen Jämtland, Härjedalen, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland och Bohuslän. Gränserna var alltjämt flytande mellan länen.
Landskapsblommor
Landskapsblommor infördes 1908 med USAs "state flowers" som förebild. Varje landskap skulle få en blomma typisk för sin lokala flora, och den första listan sammanställdes av läroverkslärare i botanik. Lärarna var i vissa fall inte helt överens vilket ledde till att Veit B. Wittrock, professor vid Bergianska trädgården i Stockholm, fick det sista ordet och en slutgiltig lista kunde publiceras 1909. Alla landskap var dock inte helt nöjda med sin tilldelade blomma och har idag av det skälet två landskapsblommor.
Landskapsdjur
Landskapsdjuren infördes långt senare än landskapsblommorna, de offentliggjordes inte förrän 1988. Även här var tanken att ett djur från landskapens natur skulle representeras. Valen av landskapsdjur gjordes av en jury, med Världsnaturfonden WWFs generalsekreterare som ordförande och Carl XVI Gustaf som hedersledamot.
Landskapsvapen
De första landskapsvapnen infördes 1560 i samband med Gustav Vasas begravning. Erik XIV tog fram motiv för de 24 landskapen i dåvarande Sverige-Finland, för användning till Gustav Vasas begravningsprocession. Med inspiration från detta gjordes samma sak i samband med Karl IXs begravning 1611, de nya svenska landskapen fick sitt vapen. De landskap som anslöts till det svenska riket efter freden med Danmark 1658 fick sina vapen i samband med Karl X Gustavs begravning 1660. De allra flesta landskapen har dock sedan detta ändrat sina vapenmotiv.
Lista över Sveriges landskap
En lista över Sveriges landskap, med tillhörande landskapsblomma och –djur.
- Blekinge – Ek och Kungsljus, Ekoxe
- Bohuslän – Vildkaprifol, Knubbsäl
- Dalarna – Blåklocka och Ängsklocka, Berguv
- Dalsland – Förgätmigej, Korp
- Gotland – Murgröna, Igelkott
- Gästrikland – Liljekonvalj, Tjäder
- Halland – Hårginst, Lax
- Hälsingland – Lin, Lodjur
- Härjedalen – Mosippa, Brunbjörn
- Jämtland – Brunkulla, Älg
- Lappland – Fjällsippa, Fjällräv
- Medelpad – Gran och Smörboll, Skogshare
- Norrbotten – Åkerbär, Lavskrika
- Närke – Gullviva, Hasselmus
- Skåne – Prästkrage, Kronhjort
- Småland – Linnea, Utter
- Södermanland – Vit näckros, Fiskgjuse
- Uppland – Kungsängslilja, Havsörn
- Värmland – Skogsstjärna, Varg
- Västerbotten – Kung Karls spira, Storspov
- Västergötland – Ljung, Trana
- Västmanland – Mistel, Rådjur
- Ångermanland – Styvmorsviol, Bäver
- Öland – Ölandssolvända, Näktergal
- Östergötland – Blåklint, Knölsvan
