Sociobiologi
Sociobiologi är en syntes av flera olika vetenskaper. Den eftersträvar att förklara sociala beteenden inom alla arter, inklusive människan, genom att studera de evolutionära fördelar som beteenden för med sig. Sociobiologin betraktas ofta som en gren av biologin och sociologin, men den använder även resultat och tekniker från många andra forskningsområden, såsom etologi, antropologi, psykologi, evolutionslära, zoologi, arkelogi och populationsgenetik. Beträffande studier av människan är sociobiologin nära besläktad med evolutionsbiologin; termerna används ibland som synonymer.
Sociobiologi har beskrivits som en av 1900-talets viktigaste vetenskapliga framsteg med ett mycket stort inflytande. Det har hävdats att sociobiologi i praktiken lärs ut och ingår i forskningen hos i princip alla biologiska fakulteter och att sociobiologisk forskning beträffande icke-mänskliga arter kontinuerligt publiceras i världens främsta vetenskapliga tidskrifter. Applikationen till mänskligt beteende blev dock enormt kontroversiell då detta innebar en kritik av synen på mänskligt beteende som framförallt skapat av miljöfaktorer. Själva termen sociobiologi blev politiskt inkorrekt. Det har hävdats att biologer därför numera ofta använder den mer generella och ännu så länge politiskt korrekta termen beteendeekologi.[1] Psykologer föredrar numera ofta termen evolutionspsykologi.
Referenser
- ↑ The Handbook of Evolutionary Psychology. Redaktör David M. Buss. John Wiley & Sons, Inc., 2005. Kapitel 5 av Edward H. Hagen.
|
i ämnesportalen om Sociobiologi |
Se även
Externa länkar
