Region
Med region menas ett geografiskt territorium avdelad på grundval av ett specifikt ändamåls karaktär. Rent praktiskt kan det här innebära administrativa regioner, att jämställa med Sveriges geografiskt rum bundet till kommuner eller landsting. Medan kulturella regioner utan administrativ betydelse inom Sverige kan exempelvis vara landskap.
Innehåll
Ursprung
Ursprunget hör samman med uppkomsten av begreppen identitet och kultur, där regioner först kom att urskiljas utifrån någon av dessa båda avseenden. Begreppet fick då en rumslig betydelse, ett uttryck för en specifik grupp individers territoriella hemvist och därmed kunde begreppet identitet fått territoriellt betingat perspektiv. Likaså kom även kultur att få den här karaktären, som befästandet av olika identitetsregioner och därmed även kulturella regioner. Den mänskliga kulturen fick därmed ett geografiskt spektrum som svarade gentemot populationen och kulturen, där sedan naturen kom att ge upphov till konkreta populärkulturella uttryck som sagor eller myter.
Ett brett spektrum av definitioner
Den fysiska isoleringen som var ett faktum i Europas urtid, gav upphov till vad som idag skulle kallas naturgeografiska regioner. Territorium avgränsade av naturliga hinder som omöjliggjorde för effektivt utbyte av varor och tjänster eller information, vilket initialt medförde att det ursprungliga produktionssystemet i Europa blev högst decentraliserat och beroende av närliggande naturresurser som exempelvis salt. Vid den här tiden utgjordes de bästa transportmöjligheterna av närliggande vattendrag eller sjöleder, som kunde möjliggöra ett utbyte mellan samhällen. Det är även med utgångspunkt i transportmöjligheter, man idag avskiljer naturregioner från varandra. Fastän betydelsen av dessa naturgeografiska regioner idag minskat i betydelse, lever ursprunget kvar i form av rent administrativa regioner i form av bland annat Schweiz kantoner eller Italiens och Spaniens regioner.
Som ovan nämnts möjliggjorde de naturgeografiska regionerna födelsen av kulturella och etniska regioner. Dessa identitetsregioner som i det arkaiska Europa kom att helt sammanfalla med naturgeografiska omständigheter, har sedan med tiden nöts ner av maktpolitiska ambitioner och strävanden efter nationell homogenitet. Men de utgör likväl fortfarande en levande del på många platser, kanske tydligast manifesterat i flera Spanska regioner. Utmärkande för dessa regioner är en typisk regional anknytning, en levande folkkultur,etnisk homogenitet, ett ofta ett gemensamt språk och en gemensam historia. Det tillhör även vanligheterna att dessa regioner har regionala parlament och är representerade av partier som förespråkar ökad regionalism, ett bra exempel på framgångsrikt parti med utgångspunkt i identitetsregion är Lega Nord. Goda exempel anses annars Lombardiet, Sicilien, Vallonien, Skottland, Schlesien Baskien och Katalonien vara. Från svensk sida skulle på sin höjd Skåne kunna ta plats, även om Skåne på intet sätt har samma starka identitetsanknytningen som de övriga europeiska exemplen.
Funktionella regioner
Vidare finns även så kallade funktionella regioner. Dessa avgränsas från varandra med grund i relativ funktionalitet mätt i faktisk regional integration, vilket konkret innebär antalet godstransporter, resor eller dylikt utbyte av varor/tjänster eller information. Ett ledmärke för att definiera en funktionell region är det finns ett större internt utbyte än externt, med andra regioner eller samhällen. Regioner av den här karaktären kännetecknas därför även ofta en koncentration av specifika näringsgrenar, som teknologi eller stålindustri. Funktionella regioner sammanfaller ofta med större städer som utgör centrum, vars inflytande enligt centralortsteorin avtar i takt med att det geografiska avståndet till regionens centrum. Att regionen förefaller med större städer har givit upp till ett nytt begrepp vid namn stadsregioner, vilka är fullt jämförbara med medeltida eller grekiska stadsstater. Då ett flertal närliggande städer har ett påtagligt effektivt utbyte med varandra kan det ibland vara svårt att urskilja några specifika regioner utifrån städerna, det kallas då för konurbationer. Ruhrområdet är ett bra exempel på en konurbation. Ett annat bra exempel på en funktionell region är Öresundsregionen, som även sammanfaller med att vara en identitetsregion.
Administrativa regioner
Administrativa regioner är regioner indelade på politiska grunder, där de administrativa regionerna fyller en beslutsfattande funktion. Adminstrativa regioners beslutsfattande nivå ligger mitt emellan statlig beslutsfattande och lokala nivåer, dessa tar således övergripande beslut på regional nivå. Tidigare tillhörde det vanligheterna att administrativa regioner delades in utifrån historiska eller identitsbaserade kriterier, idag delas regionerna mestadels in på strikt funktionella grunder. Benämningen på administrativa regioner skiljer sig skarpt mellan olika europeiska länder som Frankrikes departement, Sveriges län, Tysklands delstater, Schweiz kantoner eller Storbritanniens grevskap. Sverige har emellertid bara två regioner i dagsläget, vilket är Region Skåne och Västragötalandsregionen. Regioner associeras i nordisk betydelse till traditionellt större geografiska rum, därav att Danmarks omstrukturering till regioner inneburit färre administrativa territorium på regional nivå. Sveriges antas gå samma väg till mötes, där landstingen och länen ska slås ihop till 6-8 större regioner.
Se även
|
i ämnesportalen om Politiska begrepp |
