Nordiska sjuårskriget

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Nordiska sjuårskriget kallas det krig som fördes mellan 1563-1570 mellan Sverige och Danmark, samt mellan Sverige och Lübeck som sedan bildade en allians tillsammans mot Sverige.

Slagen under Nordiska sjuårskriget

Sjöslaget vid Bornholm 30 maj 1563 stod mellan den danska flottan under Jakob Brockenhuus och den svenska under Jakob Bagge och ägde rum den 30 maj 1563. När Bagge befann sig i närheten av Bornholm siktades den danska flottan. Skottväxlingen med kanoner inleddes och den danske amiralen gav upp tillsammans med 600 man som tillfångatogs.

När Bagge återkom till Stockholm fördes han och hans officerare i triumf till konungen. I slutet av tåget gick den danske amiralen och hans tillfångatagna officerare med rakade huvuden och avbarkade käppar för de ska identifieras som fångar och känna sig fråntagna sin sociala identitet.


Sjöslaget vid Ölands norra udde 31 maj 1564 stod mellan den dansk-lybska flottan under Herluf Trolle och den svenska under Jakob Bagge och ägde rum den 31 maj 1564. Dagen före hade Bagges skepp Mars och två andra skepp, Elefanten och Finska Svan varit i strid med Herulf Trolles skepp och några andra danska och lybska skepp.

Redan i soluppgången den 31 maj började striderna. Bagges skepp Mars tvingas utstå hård beskjutning. Bagge stod upprätt på bryggan med fotanglar och lansar regnande över sig. Han sköt med sin bössa ned många fiender, men till slut tvingades han ge upp. Två lybska fartyg lägger sig intill Bagges skepp och han ger sig fången, strax innan skeppet sprängs i luften och både svenskar och fiender följer med skeppet i havet.

Bagge fick sitta fånge tills kriget var över då han tilläts återvända till Sverige där han avled 1577 i en ålder av 75 år.


Sjöslaget vid Ölands norra udde 14 augusti 1564 var ett sjöslag mellan Sverige, under Klas Horns befäl å ena sidan och Danmark, under Herluf Trolles befäl jämte Lübeck å den andra. Det utkämpades den 14 augusti 1564, och segern gick till Sverige. Sverige hade en styrka på 28 skepp och Danmark-Lübeck hade en styrka på 39 skepp, varav danskarnas förluster blev de samtliga skeppen, Böse lejonet, Morian, David som svenskarna prisades med.


Slaget vid Pommerska vallen den 21 maj 1564 utkämpades norr om Pommern. Sverige besegrade danskarna och lübeckarna som slogs allierade, på samma sida. Vid slaget hade svenskarna en styrka på 48 skepp och de allierade danskarna-lübeckarna hade 9 skepp, varav de förlorade totalt 4 skepp, som brändes vid slaget.


Ronneby blodbad var en massaker som ägde rum söndagen den 4 september år 1564 under det nordiska sjuårskriget.

Svenska trupper som bestod av 5500 fotsoldater och 2400 ryttare under Erik XIV anlände den 3 september till Ronneby, i det då danska Blekinge och gav två gånger Ronnebyborna tillfälle att kapitulera. Ronnebyborna vägrade dock, även om deras position var svag – staden saknade fasta försvarsanläggningar. Troligen väntade staden på undsättning av danska trupper som fanns några mils avstånd västerut, samtidigt som man överskattade sin egen styrka. När de svenska trupperna anföll den 4 september så forcerade de snabbt den palissad som var det enda hindret och började sedan plundra staden.

Vid årsskiftet 1563-1564 fick de svenska trupperna order av Erik XIV att efter bästa förmåga härja och bränna längs hela gränsen mot Skåneland, Skåne, Halland och Blekinge, som på den tiden var danskt kärnland.

Det berättas att vattnet i ån färgades rött av blodet från de dödade, då den svenske kungen i ett brev skrev "ett väldigt mord, så att vattnet i älven var rött som blod utav de döda kroppar" om blodbadet i Ronneby.

Det är dock än idag osäkert hur vida den svenska konungen Erik XIV var inblandad, då det bland annat skall finnas ett daterat brev i Lyckå, som är benäget tre mil ifrån Ronneby, och dagen efter det uppenbarligen var på väg tillbaka till Kalmar, där han kunde utarbeta skildringen av segern.

Externa länkar


Slaget vid Bukow 4-6 juni 1565 var ett sjöslag vid Bukow den 4 juni-6 juni år 1565 mellan Sverige, som var under Klas Horns befäl å ena sidan och Danmark, som var under Herluf Trolles befäl jämte Lübeck, som var under Friedrich Knebels befäl å den andra. Slaget slutade "oavgjort" mellan parterna. Sverige hade under slaget en styrka på 48 skepp inkl handelsfartyg och danskarna-lübeckarna en styrka på 33 skepp, varav förlusterna blev 1 amiral för svenskarna och 700 man för danskarna-lübeckarna.


Sjöslaget mellan Bornholm och Rügen 7 juli 1565 stod mellan den dansk-lybska flottan under Otto Rud och den svenska under Klas Kristersson Horn och ägde rum den 7 juli 1565. Otto Ruds skepp Jägmästaren lägger sig vid Horns skepp S:t Erik som assisteras av Finska Svan.

Danska amiralsskeppet Kristoffer med assistans av Jungfrun lägger sig nära Finska Svan. Det Lybska skeppet Josua lägger sig intill Svenska Hector, som undsätts av Troilus och David. David får hjälp av Gamla Gripen som krockar med ett lybskt fartyg varpå båda sjunker.

Troilus ger stöd åt Finska Svan mot Kristoffer. Både Kristoffer och Finska Svan skjuts i sank. Slaget slutar med att Otto Rud ger sig fången till svenskarna efter att ha blivit sårad och endast hade 100 oskadade besättningsmän kvar av 1100 när striden inleddes. Rud avled i pesten där han satt fången på Svartsjö.

Totalt hade över 7,000 man dödats eller sårats. Bland de svenskar som stupade var Sten Svantesson Sture och Peder Axelsson Banér (Johan Banérs farbror).


Slaget vid Axtorna 20 oktober 1565 stod mellan Danmark och Sverige. Den danske fältherren Daniel Rantzau hade fått veta att svenskarna hade samlat en stor undsättningshär i Kind. Rantzau beslöt sig för att möta svenskarna och marscherade mot dem. Han fick budet att svenskarna under Jakob Henriksson Hästesko ryckt fram till Svarterå strax norr om Axtorna hed. Rantzau marscherade snabbt till hedens södra gräns där den intog försvarsställning. När Hästesko och den svenska truppen kom till Axtorna såg de fienden vid skogsbrynet. Svenskarna gick omedelbart till anfall men det överlägsna danska rytteriet avgjorde segern till sin fördel.

Hela det svenska artilleriet gick förlorat. Svenskarnas förluster uppgick till över 3,000 döda och sårade. Även danskarnas förluster var stora.


Sjöslaget vid Ölands norra udde 26 juli 1566

Slaget vid Ölands norra udde stod mellan den dansk-lybska flottan under Hans Lauridsen Baden och den svenska under Klas Kristersson Horn.

Horn seglade i Östersjön och letade efter fientliga fartyg. Han hade många sjuka ombord och knappt med mat. Den 26 juli upptäckte han 36 fartyg under befäl av Baden. Fartygen seglade mot varandra i timmar och kom till en kort strid där två av de danska fartygen blev träffade. De övriga seglade undan, men svenskarna efter sig. Danska flottan lade sig i lä vid Gotland, men under natten bröt en storm ut. Den var så svår att hela den danska flottan förliste och 6,000 man drunknade inklusive amiraler och hövitsmän.

Horn kunde efter det segla till Stockholm. Han avled kort tid därefter och efterträddes av Bo Grip.


Slaget vid brobacka 9 augusti 1566.


Freden i Stettin 13 december 1570 slöts efter det Nordiska sjuårskriget som varade mellan Sverige mot Polen, den Livländska adeln, Danmark och Lübeck. Förhandlingarna påbörjades dock redan 1 juli 1570.

Förhandlingarna öppnades i september 1570 vid en fredskongress i hamnstaden Stettin (polska: Szczecin) i nuvarande nordvästra Polen av medlaren, den tysk-romerske kejsaren Maximilian II. Freden undertecknades av parterna den 13 december samma år.

Fredsvilkoren

  • Några av fredsvillkoren med Danmark:
    • Danska kungen skall avsäga sig alla anspråk på Sveriges krona
    • Sverige skall avsäga sig alla anspråk på Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Jämtland, Härjedalen samt Norge.
    • Sveriges kyrkliga myndighet över Gotland och Jämtland skall upphöra.
    • Sverige skall lämna tillbaka åtta erövrade fartyg till Danmark.
    • Danmark skall lämna tillbaka ett erövrat fartyg till Sverige.
    • Sverige skall betala en lösen på 150 000 riksdaler för att få tillbaka Älvsborgs fästning.
    • Både Sveriges och Danmarks kung skall tills vidare få använda det svenska statsvapnet tre kronor.
    • Konflikten om statsvapnet skall de själva ha försökt att lösa till januari 1572 – om detta inte skett till denna tidpunkt skall en skiljedomstol ur Rostocks magistrat bestämma i frågan.
  • Fredsvillkoren med Lübeck:
    • Handeln på Narva skall vara fri för både danskar och lübeckare – i gengäld skall fartyg från Sverige få passera Öresund utan att betala tull.
    • Sverige skall betala 70 000 daler till Lübeckarna samt få tillbaka sina privilegier i Sverige, dock utan ensamrätt på handeln.

Det var Sveriges isolerade ställning och hotet från Ryssland som tvingade svenskarna att gå med på så hårda villkor. På grund av den grymhet som utövats under kriget ökade det nationella hatet mellan svenskar och danskar.

Externa länkar

Historiesajten

Ostindiefararen Götheborg.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Nordisk historia



Ostindiefararen Götheborg.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Nordisk historia