Klas Kristersson Horn
Klas Kristersson Horn. 1520-1566. Fältherre. Gift med Kerstin Krumme.
Horn föddes ca 1520 och är son till hövitsmannen Krister Klasson Horn och Ingeborg Siggesdotter Sparre. Första gången han omnämns är år 1544 då han deltog i valriksdagen i Västerås. Han blev därefter häradshövding i Raseborgs län. 1554 inledde han sin krigarbana och 1556 gjorde han under Jakob Bagge en militär insats i Ryssland och bidrog till att försvara Viborg. På grund av sin tapperhet blev han ståthållare över Viborgs län och den svenske konungens uppdrag att tillsammans med Bagge medla fred med Ryssland vilket lyckades 1557.
I samband med Erik XIV kröning 1561 blev Horn friherre och överbefälhavare för de trupper som översändes till Estland. När kriget med Danmark bröt ut 1563 blev Horn satt att arbeta med här som drogs samman vid gränsen till Småland, som kungen själv hade befälet över. Fälttåget gick inte så bra. Efter att Jakob Bagge tillfångatagits 1564 fick Horn högsta befälet över flottan.
Han sammandrabbade med danska flottan i Kalmarsund den 12 augusti. Trots 28 svenska fartyg mot de danska 40 lyckades de svenska jaga bort danskarna. Kung Erik som på plats bevittnat striderna gav Horn i uppdrag att delta i kriget på land. Horn gjorde infall i ]]Blekinge]] och intog Lyckeby och Ronneby under stor blodspillan. Senare intog han danskarnas Sölvesborg som han brände ned, Åhus som han brandskattade och Halland som han skövlade. Han återvände med stort krigsbyte och 500 fångar.
Vintertid 1565 gjorde han nya intåg i Halland där han brände Laholm och Ängelholm. På försommaren seglade med en flotta om 50 skepp och förföljde den danska och lybska flottan i flera drabbningar.
Som belöning fick han av konungen ett högtidligt intåg i Stockholm. Efter sin sista drabbning, Sjöslaget vid Ölands norra udde 26 juli 1566, fick han uppdraget att ta befäl över landarmén som skulle inta Halmstad, men han avled innan ankomsten dit.
Källa: Sammanfattat och omredigerat från Biografiskt Lexikon.
