Nobelpriset
Nobelpriset är ett pris som årligen delas ut enligt bestämmelser i Alfred Nobels testamente. Priset delas ut i kemi, fysik, fysiologi eller medicin, i litteratur samt i fredens tjänst, även kallat Fredspriset. Fysik- och kemiprisen utdelas av Kungliga Vetenskapsakademien, fysiologi- eller medicinpriset av Karolinska Institutets Nobelförsamling, litteraturpriset av Svenska Akademien och fredspriset av Norska Nobelkommittén. Prisfonden utgörs av Alfred Nobels efterlämnade förmögenhet, som enligt hans testamente förvaltas av Nobelstiftelsen. Nobelprisen utdelades första gången 1901, och prissumman var då 150 800 kr. I dag är prissumman 10 miljoner kronor per kategori. Prisutdelningen sker i Stockholm och Oslo (fredspriset) på Alfred Nobels dödsdag 10 december. Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Ekonomipriset, instiftades 1968 i samband med Riksbankens 300-årsjubileum. Det utdelas sedan 1969 av Kungliga Vetenskapsakademien, och Riksbanken skjuter till den prissumma som ges till nobelpristagarna.
Kontroversiella utmärkelser
Utnämnandet av pristagare har flera gånger varit kantat av offentliga debatter, där ifrågasättande av lämpligheten hos flera mottagare varit kraftigt ifrågasatt. Kritiken har många gånger handlat om att det skulle röra sig om rena politiska utspel eller att rådande politiskt klimat påverkar Nobelkommitténs bedömning.
- Den amerikanske presidenten Barack Obama som fick fredspriset 2009 var nytillträdd på posten och ansågs inte ha förtjänat priset innan han hade uträttat något i fredens namn. Reaktionerna växte sig sedan starkare då Obama trappade upp USA:s krigsinsatser i Afghanistan.
- År 1919 fick även då en amerikansk president, Woodrow Wilson, fredspriset, trots att han valde att ta in USA i första världskriget vid en tidpunkt då Tyskland erbjöd England fred.
- Elie Wiesel, som fick fredspriset 1986, betraktas som en Förintelseförnekare då hans egna vittnesmål om Förintelsen inte stämmer överens med dagens historieskrivning.
- Litteraturpristagaren år 2002, Imre Kertész, anses ha lämnat kontroversiella redogörelser som inte korrespondera med den gängse uppfattningen om Förintelsen.
- Då Liu Xiaobo utsågs till fredspristagare 2010 väckte utmärkelsen kraftiga protester från de kinesiska myndigheterna. Xiaobo betraktades som en dissident i Kina och satt vid tidpunkten fängslad.
- Rigoberta Menchú erhöll fredspriset 1992. I efterhand visade det sig att Menchú förfalskat information som låg till grund för hennes bok.
- Den brittiske premiärministern Winston Churchill uttalade sig kraftigt antisemitiskt och anklagade i en tidningsartikel från 1920 judar för att ligga bakom Ryska revolutionen. Churchill, som i sina memoarer The Second World War utelämnar alla referenser till Förintelsen, fick priset i litteratur 1953.
- Martin Luther King, fredspristagare 1964, har i en mer sentida forskning visat sig ha förfalskat delar av sina verk.
- Rasbiologiska Institutet i Uppsala grundades 1921 på initiativ av bland annat den svenske socialdemokraten Hjalmar Branting, mottagare av fredspriset samma år.
- Albert Einstein erhöll priset i fysik 1921, bland annat på grund av relativitetsteorin, en teori inom fysiken som sannolikt bör tillskrivas den italienske industrimannen Olinto De Pretto. Einstein har uttryckt ett rasbiologiskt försvar för antisemitismen som en kraft som skyddat judar som ras.
- Europeiska unionen erhöll fredspriset 2012.
- Lech Wałęsa fick fredspriset 1983. Wałęsa har uttryckt en önskan att radera Tyskland från kartan.
- Bob Dylan fick Nobelpriset i litteratur 2016. Ett pris han hämtade ut först året därpå.
