Hermann Hoth

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Hermann Hoth (till höger) i samspråk med Heinz Guderian.

Generaloberst Hermann Hoth, född den 12 april 1885, död den 25 januari 1979, var en tysk officer i Heer under andra världskriget. Han blev känd när han ledde sin Panzergruppe Hoth under fälttåget i väst 1940. På östfronten ledde han Panzergruppe 3, 17. Armee och 4. Panzerarmee innan han hösten 1943 avskedades. Hoth förlänades med svärden till sitt riddarkors.

Infanteribefäl

Hermann Hoth föddes i Neuruppin och påbörjade sin militära karriär 1904 i ett infanteriregemente. Han deltog i första världskriget och efter kriget fortsatte hans militära karriär inom infanteriet i Reichswehr.

Den 1 oktober 1934 utnämndes Hoth till Infanterieführer III och vid omorganiseringen från Reichswehr till Wehrmacht blev han per automatik befälhavare för 18. Infanterie-Division. När XV. Armeekorps (mot.) sattes upp i november 1938 blev Hoth dess förste befälhavare. Denna kår bestod av lätta divisioner, vilka hade ett betydande inslag av både pansrade och opansrade fordon. Han ledde kåren i fälttåget i Polen 1939 och förlänades där med järnkorset av båda klasserna, samt riddarkorset den 27 oktober. I slutet av året förflyttades kåren till västfronten och i maj 1940 deltog de i fälttåget i väst. Under detta fälttåg kallades även hans kår för Gruppe Hoth eller Panzergruppe Hoth.

Pansarbefäl

Senare samma höst omorganiserades Hoths kårstab till det större förbandet Panzergruppe 3 med Hoth som fortsatt befälhavare. Men Panzergruppe 3 kom Hoth att delta i den tyska invasionen av Sovjetunionen, operation Barbarossa, sommaren 1941. Hoth ledde sina pansarförband i den centrala delen av östfronten. Den 17 juli förlänades han med eklöven till sitt riddarkors, en utmärkelse som delades ut av Adolf Hitler personligen. Hoth nämndes även två gånger i Wehrmachtbericht.

I oktober 1941 lämnade Hoth Panzergruppe 3 och fick istället befälet över 17. Armee som befann sig på södra delen av östfronten. Han ledde denna under vinterstriderna 1941/1942. På våren fick han istället befälet över 4. Panzerarmee och ledde den under den tyska sommaroffensiven 1942, Fall Blau. Den 22 november underställdes Hoth även IV. Rumänischen Armeekorps och bildade den tillfälliga Armeegruppe Hoth. Denna armégrupp försökte förgäves i december undsätta den inringade 6. Armee i Stalingrad.

På sommaren 1943 ledde Hoth 4. Panzerarmee under slaget om Kursk och de efterföljande defensiva striderna i Ukraina. Den 15 september förlänades Hoth med svärden till sitt riddarkors. Striderna i Ukraina fortsatte och hans pansararmé kunde inte stå emot de sovjetiska anfallen vilket slutligen ledde till att Hoth avskedades i november.

Det dröjde till april 1945 innan Hoth fick en ny tjänst, en relativt obetydlig post som Befehlshaber Saale / Befehlshaber Erzgebirge. Vid krigsslutet hamnade han i amerikansk krigsfångenskap, dömdes till 15 års fängelse men frisläpptes 1954.

Kommenderingar

Befordringar

Utmärkelser

Första världskriget

  • Järnkorset av andra klass – 20 september 1914
  • Järnkorset av första klass – 2 augusti 1915
  • Ritterkreuz des Königlich Preußischen Hausordens von Hohenzollern – 16 augusti 1918
  • Hamburgisches Hanseatenkreuz
  • k.u.k. Österr. Militär-Verdienstkreuz III. Klasse mit der Kriegsdekoration
  • Türkischer Eiserner Halbmond
  • RK des Kgl. Bulgar. Militär-Verdienstordens
  • Hederskorset för frontsoldater

Andra världskriget

Wehrmachtbericht

7 augusti 1941

"Am Verlauf dieser gewaltigen Schlacht waren die Armeen des Generalfeldmarschalls von Kluge und der Generalobersten Strauß und Freiherr von Weichs, die Panzergruppen der Generalobersten Guderian und Hoth sowie die Luftwaffenverbände der Generale der Flieger Loerzer und Freiherr von Richthofen ruhmreich beteiligt."

19 oktober 1941

"An der Durchführung dieser Operationen waren die Armeen des Generalfeldmarschalls von Kluge, der Generalobersten Freiherr von Weichs und Strauß, sowie die Panzerarmeen der Generalobersten Guderian, Hoth, Hoepner und des Generals der Panzertruppen Reinhardt beteiligt."

Källor

Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget