Hans Frank
Hans Frank, född den 23 maj 1900, död den 16 oktober 1946, hade under andra världskriget tjänsten som generalguvernör i de delar av Polen som inte införlivades i det tyska riket, Generalguvernementet. Han avrättades efter att ha bedömts skyldig i Nürnbergprocessen.
Hans Frank menade att han varit omedveten om förintelsen, men efter att ha hört, de numera högst tvivelaktiga, Rudolf Höss vittnesmål så erkände han sig skyldig.
NSDAP
Hans Frank var en juridikstuderande när han 1923 gick med i NSDAP. Han deltog i ölkällarkuppen. På Adolf Hitlers inrådan startade han 1926 en advokatfirma och förde, för det mesta framgångsrikt, Hitlers talan i 150 processer mot ärekränkning. 1930 ordnade Frank så att Hitler kunde begå Legalitetseden där han försäkrade att han inte eftersträvade att ta makten med olagliga medel.
1928 grundade han Nationalsozialistische Rechtswahrerbund (Nationalsocialistiska rättsvårdarförbundet), 1930 NSDAP:s Reichsrechtsamt (Riksrättsstyrelsen) och 1933 Akademie für deutsches Recht (Akademin för tysk rätt).
Efter NSDAP:s maktövertagande 1933 blev Frank justitieminister i Bayern en tjänst han hade till han blev riksminister utan portfölj 1934. Men han fick aldrig något reellt politiskt inflytande även om han hade denna post till krigsslutet.
Generalguvernör
Efter det för Tyskland framgångsrika fälttåg i Polen 1939 utsågs Frank till generalguvernör i de delar av Polen som inte införlivades i det tyska riket, Generalguvernementet. Han styrde Generalguvernementet med järnhand och har kallats "judeslaktaren i Kraków".
Efter kriget var Hans Frank en av de åtalade i Nürnbergprocessen. Han åtalades för "Konspiration mot freden", "Krigsförbrytelser" och "Brott mot mänskligheten" och fälldes för de två sistnämnda. Hans Frank dömdes till döden genom hängning och avrättades den 16 oktober 1946.
Källor
- David Irving: Nuremberg - The Last Battle
- Bedürftig, Friedemann. Tredje riket från uppgång till fall – En uppslagsbok. Ersatz Förlag. 2007.
|
i ämnesportalen om Tredje riket |
