Öl
Öl är den äldsta kända alkoholdrycken och uppskattningsvis har den producerats i ungefär 7000 år. Den rådande teorin huruvida öl kom till är att stärkelse- och sockerrika bröd blöttes och jäste i kontakt med vilda jästsvampar. Idag finns det flera olika typer av öl, till exempel spontanjäst öl, ale, veteöl och lager.
Ingredienser
Ursprungligen bestod öl av jäst, vatten och stärkelsebaserade ingredienser, malt i huvudsak fast även vete, ros och majs. Humlens tillskottseffekt upptäcktes under 900-talet efter vår tideräkning. Idag är humle en av huvudingredienserna i de allra flesta ölsorterna. Övriga ingredienser kan dock variera mellan olika sorter. Det kan vara både potatis, kryddor och socker.
Bryggprocessen
Den moderna teknik som används i dagens bryggerier utvecklades främst i kloster på medeltiden och de största tekniska framstegen i industrialiserandet av bryggprocessen skedde under 1700- och 1800-talet. Bryggeriindustrin är idag en multinationell miljardindustri med Kina som största producentland.
Öltillverkningen är en process som kan delas in i sex olika moment. Alla bryggerier har ett unikt sätt att framställa sitt öl. Skillnaderna mellan de olika ölen kan vara stora eller små, grundprinciperna är dock att en volym av malt urlakas med hjälp av varmt vatten. Där frigörs smaker, proteiner och sockerarter beroende på vilken temperatur vattnet har. Blandningen av malt och vatten (mäsk) urlakas och filtreras sedan (vilken då kallas för vört) och kokas sedan tillsammans med den smaksättande ingrediensen humle och andra eventuella kryddor. Ölet kyls sedan ner till under rumstemperatur och en viss typ av jäst tillsätts.
De huvudsakliga öltyperna
- Spontanjäst öl
- Spontanjäst öl är den äldsta öltypen. Spontanjäsning innebär att fria jästpartiklar i luften startar jäsprocessen. Numera förekommer denna typ av bryggning bara runt Bryssel i Belgien. Det är en en svårstyrd jäsning och den tar mycket lång tid. Jäsningsprocessen sker i olika steg och tar ett par år. Vanligtvis går det dock börja sälja öl som är tre till fyra månader gammalt.
- Ale
- Till ale räknas i princip alla öl som är överjästa. Veteöl räknas som en typ av överjäst öl, fast räknas för det mesta som en egen grupp. Vid jäsning av denna öltyp används en effektivare jästsvamp än de jäster som är aktiva vid spontanjäsning, vilket ger möjlighet att jäsa ölet till en högre alkoholhalt och en renare doft. Vid överjäsning bildas ett tjockt jässkum överst på jäskaret, därav namnet överjäst.
- Lager
- Lager är ett samlingsnamn för alla underjästa ölsorter. Att färgen kan variera från mycket ljust gul till brunsvart beror på vilken maltsort som använts i tillverkningen. Jäsningen sker vid relativt låg temperatur, och när inget jäsbart socker finns kvar sjunker jästen ner till botten, därav namnet underjäst.
- Öltypen har fått sitt namn efter att ölen lagras i stora svala tankar, ofta strax över 0°C, efter jäsningen.
- Veteöl
- Veteöl framställs med hjälp av en del mältat vete i tillverkningen. Det går inte att göra öl på enbart vetemalt eftersom mältning av vete inte frigör samma enzymer som mältning av korn. Enzymerna behövs för att skapa jäsbart socker av stärkelsen i säden. Den här öltypen tillverkas främst i södra Tyskland och i Belgien. Veteöl är överjäst, och är tekniskt sett ett slags ale. Resultatet är allmänt en frisk törstsläckande öl med viss syrlighet.
- Alkoholfritt öl
- Alkoholfritt öl säljs främst på Systembolaget och skiljer sig inte så mycket i smaken från alkoholhaltig öl. Det beror främst på att öl från början har en relativt låg alkoholhalt och den huvudsakliga smaken kom från humlen. Alkoholfritt öl är dock inte alltid helt alkoholfritt.
Externa länkar
|
i ämnesportalen om Nordisk mat |
