Vallentuna

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Vallentunas kommunvapen

Vallentuna, är en kommun i norra Stockholms län med en befolkningsmängd 2010 på cirka 29 500 personer. Ortnamnen i Vallentuna är mycket gamla, de flesta härstammar från tiden innan medeltid. På fornsvenska hette Vallentuna Valenda Tuna, vilket kan betyda "tuna där hövdingar och märkeliga män bott hafva". Tuna betyder även en inhägnad skyddad mark eller tempelmark. Kommunvapnet består av symboler från tre häradssigill. Örnen, eller gripen, härstammar från Vallentuna härad. Bilan är Seminghundra sigill och stjärnorna är från Långhundra häradssigill.


Historia

Vallentuna ligger i ett välbevarat, levande kulturlandskap präglat av flera tusen års jordbruks- och boskapsskötsel. Kommunen är rik på fornlämningar, som exempel kan nämnas att man i södra Vallentuna har funnit spår efter en stenåldersboplats. Vallentuna är den kommun som har flest runstenar i landet. Under stenåldern var Vallentuna ett skärgårdslandskap som användes säsongvis för jakt och fiske. Så småningom höjdes landet och befolkningen spreds i bygden. De tidigaste spåren av befolkning har man funnit vid Angarnssjöängen. Där finns lämningar efter bronsåldersboplatser och Örstaristningen, en av Stockholmstraktens största hällristningar. Den föreställer två skepp och två hingstar och det största skeppet är drygt 2,5 meter långt.

Vallen kommer av Walenda hundar. Det kan tolkas som "den inhägnade platsen för Valenda hundare". Hundare är det äldre namnet för härad – ett område där man upprätthåller allmän ordning och säkerhet. I Vallentuna var det i Arkilds tingstad som man skipade rättvisa. Arkilds tingstad ligger intill en vik av Vallentunasjön och består av en fyrkantig stensättning och två runstenar från 1000-talet.

Runstenar

Vallentuna är den kommun i landet som har flest runskrifter. Tillsammans med Täby kommun och Stockholms läns museum, har kommunen anordnat Runriket, en led runt Vallentunasjön där man kan lära sig mer om vikingar och runstenar. Runriket startar vid Jarlabankes bro, en fornlämning från vikingatiden som man delvis har rekonstruerat. Där finns ett informationscenter, utomhusutställning och en upplevelsepark.

Exempel på runstenar i Vallentuna

Handel och industri

Roslagsbanans transportnotor berättar hur bygden försörjde sig kring förra sekelskiftet:

  • Från Roslagen skickades mjölk, och mejerivaror, hö, halm, havre och foderämnen, kött, spannmål, potatis och rotfrukter. Ved, torv, trävirke, sten, sand och tegel sändes också, framför allt från Rimbo och Kårsta.
  • Från Stockholm gick godstågen med stenkol och koks, gödningsämnen, gjutgods, maskiner och redskap, specerier och "maltdrycker".

År 1900 lastas och lossas nära 100 000 ton/år vid stationerna. 20% är ved, 15% är mjölk och 10% är sten och tegel. De första "industrierna" är trädgårdsmästerier, mejerier, kvarnar, smedjor, sågar, snickerier och tegelbruk. Därtill finns skomakare, skräddare och slaktare. Förutom de etablerade lanthandlarna tillkommer under 1920-talet specialaffärer för exempelvis skor och läder. Lastbilsåkerier startas och bland hantverkare blir barberare en ny kategori. Den första konsumtionsföreningen bildas 1932. Någon bank finns då inte, men däremot "Vallentunaortens Jordbrukskassa" och "Frösunda Hästförsäkringförening".

Folkutbytespolitik

Under 2000-talet har politiken i Vallentuna präglats av de förändringar som har varit övergripande för Sverige i övrigt. Satsningar har gjorts för att införa mångkultur.[1][2] Länsstyrlesen i Stockholms län har satsat stora resurser på en folkutbytespolitik, bland annat via instegsjobb.[3] Verksamheten som även omfattar etableringsersättning och annan etniskt baserad positiv särbehandling samordnas av projektet Samverk Nordost.[4][5]

Kommunen har även satsat på mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Mottagandet var dock inte odelat positivt. Ett boende utsattes i mars 2012 för förstörelse av okända gärningsmän, en händelse som sågs som en protest mot hanteringen av statliga och kommunala skattemedel.[6][7]

Referenser

Externa länkar