Rudolf Schmidt

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Rudolf Schmidt

Generaloberst Rudolf Schmidt ("Panzer-Schmidt"), född den 12 maj 1886, död den 7 april 1957, var en tysk officer i Heer under andra världskriget. Under fälttåget i väst 1940 ledde han kapitulationsförhandlingarna med den nederländska staden Rotterdam. Under striderna på östfronten fick han i november 1941 befälet över 2. Armee som han ledde under slaget om Moskva. Han fick senare befälet över 2. Panzerarmee. Schmidt förlänades med eklöven till sitt riddarkors.

Pansarofficer

Rudolf Schmidt påbörjade sin militära karriär 1906. Efter en kort tid i infanteriet förflyttades han till telegraftrupperna och blev sambandsofficer. En roll han hade under första världskriget innan han 1917 fick en generalstabstjänst. Efter kriget fortsatte hans karriär i Reichswehr.

Under mellankrigstiden hade Schmidt flera olika tjänster; sambandsofficer, stabsofficer i olika befattningar samt utbildare. Sommaren 1934 fick han en aktiv tjänst när han blev befälhavare för ett infanteriregemente under ett år. Därefter blev han överkvartersmästare i arméns generalstab innan han den 1 oktober 1937 fick befälet över 1. Panzer-Division. Han ledde sin division under fälttåget i Polen 1939.

Rotterdam

I februari 1940 fick Schmidt befälet för den nyuppsatta motoriserade XXXIX. Armeekorps som han senare ledde under fälttåget i väst 1940. Han ledde kapitulationsförhandlingarna för staden Rotterdam i Nederländerna. Tyskarna hade hotat med ett massivt bombanfall mot staden om den inte kapitulerade och den lokala nederländske befälhavaren försökte vinna tid genom att förhala förhandlingarna. Till slut kom mötet till stånd och då skickade Schmidt personligen ett radiomeddelande till Luftflotte 2 om att inte bomba staden. Dock var bombplanen då redan i luften och kunde inte meddelas.

För sin insats under fälttåget befordrades Schmidt till General der Panzertruppe och förlänades med riddarkorset.

Östfronten

Schmidt stred med sin kår på den centrala delen av östfronten och ryckte fram mot Minsk och Smolensk. Han förlänades den 10 juli 1941 med eklöven till sitt riddarkors för sin kårs snabba och framgångsrika framryckning. På sensommaren omdirigerades Schmidt med sin kår om till Armégrupp Nord och deltog i inringningen av Leningrad.

Den 15 november 1941 blev Schmidt armébefälhavare när han ersatte den insjuknade Maximilian von Weichs som befälhavare för 2. Armee som befann sig söder om Moskva som en del av operation Tyfon. De sovjetiska styrkorna påbörjade en motoffensiv den 6 december. Den 21 december var läget prekärt och detta ledde till att Schmidt på eget bevåg mot givna order beordrade reträtt från staden Livny på julafton. Ytterligare reträtter följde i samförstånd med Heinz Guderian som ledde 2. Panzerarmee. Reträtterna ledde till att Guderian avskedades, men Schmidt fick stanna kvar på sin post och fick dessutom befälet över Guderians armé. Det förefaller som om Schmidt under en övergångsperiod till mitten av januari 1942 samtidigt ledde båda arméerna.

Avskedad

Schmidt ledde 2. Panzerarmee på den centrala delen av östfronten fram till den 11 april 1943 då han avskedades efter att ha uttryckt skarp kritik mot den tyska krigsföringen. Han arresterades och ställdes inför krigsrätt. Schmidt fick sedan ingen mer tjänst under kriget. 1947 reste han till den sovjetiska ockupationszonen där han arresterades av sovjetiska soldater och hamnade i krigsfångenskap. Han dömdes till 25 års straffarbete och frisläpptes 1955.

Kommenderingar

Befordringar

Utmärkelser

Första världskriget

Andra världskriget

  • Järnkorset av andra klass – 22 september 1939
  • Järnkorset av första klass – 2 oktober 1939
  • Riddarkorset – 3 juni 1940
    • Eklöven – 10 juli 1941
  • Wehrmacht-Dienstauszeichnung IV. bis I. Klasse

Källor

Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget