Erwin Rommel
Generalfeldmarschall Erwin Rommel, född den 15 november 1891, död den 14 oktober 1944, var en tysk fältmarskalk under andra världskriget. Under fälttåget i väst 1940 gjorde sig Rommel ett namn när han som befälhavare för en pansardivision snabbt ryckte fram genom Frankrike. Därefter blev han befälhavare för de tyska styrkorna i Nordafrika. Under striderna där fick han smeknamnet Ökenräven. Efter den tyska kapitulationen i Afrika lade han mycket energi på att inspektera och driva fram förbättringar av Atlantvallen. Rommel begick självmord 1944 efter att ha anklagats för delaktighet i 20 juli-attentatet mot Hitler.
Innehåll
Första världskriget
Erwin Johannes Eugen Rommel föddes 1891 i Heidenheim, en liten stad nära Ulm i kungariket Württemberg. Hans far var lärare och hans mamma var dotter till regeringschefen i Württemberg. Han talade ofta långsamt och valde sina ord med omsorg. Han har beskrivits som flitig, vänlig och orädd.
1910 tog Rommel värvning i armén och fyra år senare deltog han i första världskriget. Efter kriget tjänstgjorde han i ett flertal olika regementen.
Pansarbefäl
Under invasionerna i Tjeckoslovakien och Polen var han chef för Hitlers livbataljon. Sedan ledde han 7. Panzer-Division under fälttåget i väst i maj/juni 1940 med stor framgång. Divisionen fick av de allierade smeknamnet "Spökdivisionen" då de ofta framryckte i hög hastighet och dök upp på ställen där de inte var väntade. Rommel förlänades för sin divisions insatser med riddarkorset den 27 maj.
Ökenkriget
Rommel utsågs i februari 1941 till befälhavare för den tyska Afrikakår som skulle bistå de italienska styrkorna under ökenkriget i Nordafrika. Han blev under striderna där närmast legendarisk och fick smeknamnet "Ökenräven". De tyska förbanden i Nordafrika organiserades senare som en pansararmé och slutligen som en armégrupp med Rommel som fortsatt befälhavare. Rommel dekorerades flera gånger för sina insatser i ökenkriget. Eklöven till sitt riddarkors förlänades han med i mars 1941, svärden i januari 1942 och briljanterna i mars 1943. Han befordrades även till Generalfältmarskalk.
I mars 1943 närmade sig den tyska styrkan i Nordafrika sin undergång och Rommel förflyttades till nya uppgifter.
Frankrike
Sommaren 1943 fick Rommel befälet över Arbeitsstab Rommel, som senare skulle bli Armégrupp B. I slutet av 1943 fick han till uppgift att inspektera Atlantvallen. Han såg en rad brister och började energiskt genomföra en utbyggnadsplan, bland annat en strandlinje som fick namnet Rommellinjen. Sedan de allierade landstigit i Normandie den 6 juni 1944 ledde Rommel sin armégrupp.
Den 17 juli sårades han i huvudet sedan hans stabsbil attackerats av ett allierat jaktbombsflygplan.
Det misstänktes att Erwin Rommel hade kännedom om komplotten mot Hitler. På grund av sitt anseende fick han välja mellan att begå självmord eller ställas inför rätta. Hans död skulle beskrivas som orsakad av krigsskador, då Rommel hade dragit på sig en del skador under kriget. Den 14 oktober 1944 dog Erwin Rommel på sjukhuset i Ulm, efter att ha begått självmord genom förgiftning.
Rommel är en av de få tyska militärledare som inte beskylldes för krigsbrott. Han var en högt respekterad fiende av de allierade.
Bibliografi
- Infanterie greift an, 1937.
Kommenderingar
- Instruktör vid Infanterie-Schule i Dresden (1 oktober 1929 – 1933)
- ?
- Instruktör vid Kriegsschule Potsdam (15 oktober 1935 – 1937)
- ?
- Kommendant för Kriegsschule Wiener-Neustadt (9 november 1938 -
- Kommendant för Führerhauptquartier (25 augusti 1939 – 5 februari 1940)
- Befälhavare för 7. Panzer-Division (15 februari 1940 – 13 februari 1941)
- Befälhavare för Afrikakorps (14 februari 1941 – 15 augusti 1941)
- ?
- Befälhavare för Panzergruppe Afrika (1 september 1941 – 30 januari 1942) omorganisation
- Befälhavare för Panzerarmee Afrika (30 januari 1942 – 1 oktober 1943) omorganisation
- Frånvarande (9 mars – 19 mars 1942)
- Frånvarande (22 september – 25 oktober 1942)
- Befälhavare för Deutsch-Italienische Panzerarmee (1 oktober 1942 – 17 februari 1943) omorganisation
- Frånvarande (26 november – 2 december 1942)
- Frånvarande (17 februari – 22 februari 1943)
- Befälhavare för Armégrupp Afrika (22 februari 1943 – 9 mars 1943)
- ?
- Befälhavare för Armégrupp B (Inklusive tiden då han ledde Arbeitsstab Rommel samt Heeresgruppenstab z.b.V. (armégruppsstab till förfogande)) (19 juli 1943 – 17 juli 1944) sårad
Befordringar
- Fahnenjunker – 19 juli 1910
- Leutnant – 27 januari 1912
- Oberleutnant – september 1915
- Hauptmann – oktober 1917
- Major – 10 oktober 1933
- Oberstleutnant – 1 mars 1935
- Oberst – 1 augusti 1937
- Generalmajor – 1 augusti 1939
- Generalleutnant – 1 januari 1941
- General der Panzertruppen – 1 juli 1941
- Generaloberst – 30 januari 1942
- Generalfeldmarschall – 22 juni 1942
Utmärkelser
Första världskriget
- Järnkorset av andra klass – 30 september 1914
- Järnkorset av första klass – 22 mars 1915
- Pour le mérite – 10 december 1917
- Kgl. Württembg. Goldene Militär-Verdienstmedaille – 25 februari 1915
- Ritterkreuz des kgl. Württembg. Militär-Verdienstorden – 8 april 1914
- Kgl. Bayer. Militär-Verdienstorden IV Klasse mit Schwertern
- Ritterkreuz I Klasse des kgl. Württembg. Friedrichs-Orden mit Schwertern
- Kaiserlich und Königlich Österr. Militär-Verdienstkreuz III Klasse mit Schwertern
- Kgl. Bayer. Militär-Verdienstkreuz II Klasse
- Såradmärke i silver
- Hederskorset för frontsoldater
Andra världskriget
- Wehrmacht-Dienstauszeichnung I Klasse
- Järnkorset av andra klass – 17 maj 1940
- Järnkorset av första klass – 21 maj 1940
- Riddarkorset – 27 maj 1940
- Medalj till minne av den 13 mars 1938
- Medalj till minne av den 1 oktober 1938 med Slottet Prag-spännet
- Medaille zur Erinnerung an die Heimkehr des Memellandes
- Pansarmärket i silver
- Italien. Tapferkeitsmedaille in Silber – 22 april 1941
- Grossoffizierskreuz des kgl. Italien. Militärordens von Savoyen – 1941
- Grossoffizierskreuz des kgl. Italien. Kolonial-Orden vom Stern – 28 april 1942
- Gemeinsames Flugzeugführer-und-Beobachterabzeichen in Gold mit Brillanten
- Rumän. Orden “Michael der Tapfere” III Klasse – 12 juli 1944
- Rumän. Orden “Michael der Tapfere” II Klasse – 12 juli 1944
- Såradmärke i guld – 7 augusti 1944
- Nämnd i Wehrmachtbericht – 21 juni 1942 & 10 september 1943
Källor
i ämnesportalen om Andra världskriget |