Gustaf Horn

Gustaf Horn.

Gustaf Horn. 1592-1657. Härförare. Gift 1628 med Kristina Oxenstierna och 1643 med Sigrid Bielke.

Gustaf Horn föddes på Örbyhus den 22 oktober 1592. Efter studier i Sverige reste han till Tyskland för att vidareutbilda sig. När han återkom reste han till Livland för att ta tjänst hos sin broder Evert i den svenska hären. 1614 reste han till Holland där han fick utbilda sig i krigskonst av den högre skolan. 1618 blev han kammarjunkare hos Gustav II Adolf och konungens högra hand.

Åren 1625-1628 försvarade Horn tillsammans med Jakob de la Gardie tappert Livland. När de la Gardie lämnade sina uppdrag 1628 blev Horn fältmarskalk och överbefälhavare i Livland. Efter ett stilleståndsavtal med Polen tågade han genom Preussen för att möta upp med Gustaf II Adolf i Stettin. De tågade vidare genom Tyskland och intog Colberg och var med om Slaget vid Breitenfeld.

Efter att konungen stupat bildade Horn av sina och Banérs trupper en Donauarmé. I april 1633 förenade sig hertigen av Weimar med Horn, men på grund av oenigheter stod det militära maskineriet i stort sett stilla och parterna gick sedan skilda vägar. De slogs sedan om att försvara Nördlingen, men de till antalet underlägsna svenskarna förlorade och Horn tillfångatogs. Han tvingades sitta inspärrad i Ingolstadt och Burghausen under sju år, trots försök från svärfadern Axel Oxenstierna att få honom fri.

1642 blev han utväxlad mot tre österrikiska generaler som varit svenska fångar. Redan 1644, då danska kriget utbröt fick han i uppdrag att föra befäl över den styrka som skulle inta Skåne. Han vann flera segrar och var på väg att inta Malmö då danskarna, som en följd av Lennart Torstenssons segrar, ingått freden i Brömsebro 1645.

1651 utnämndes han till greve av Björneborg och fick flera kronogods i Finland. 1653 blev han riksmarsk, generalfältherre och president i krigskollegium. Han avled i Skara den 10 maj 1657.

Källa: Sammanfattat och omredigerat från Biografiskt Lexikon.