Flamman
Flamman, tidigare Norrskensflamman, är en oberoende socialistisk nyhetstidning, utgiven sedan 1906. Redaktionen ligger på Kungsholmen i Stockholm, men tidningen kommer ut i hela landet. Chefredaktör och ansvarig utgivare är Tor Gasslander. Nedkortningen av det officiella namnet från Norrskensflamman till Flamman gjordes 1998.
Tidningen har en upplaga på 3 400 exemplar (2015).
Innehåll
Historia
Flamman var i början en utpräglad lokaltidning, som drev "Norrlandsfrågor" om att socialisera järnmalmen, förädla skogen och bygga ut vattenkraften. Men man var också en av de tidningar på vänsterkanten som skrev mest om internationella frågor. Stödet för Sovjetunionen var stort. På 1960- och 1970-talet drev Flamman en Moskvalojal linje i strid med förnyarna kring C.-H. Hermansson i VPK-ledningen. Det fanns också andra frågor som orsakade oenigheten, som synen på arbetarklassen och förhållandet till Socialdemokraterna.
Under andra världskriget åren 1940 – 1943 hade kommunistiska tidningar, inkluderat Norrskensflamman, transportförbud. De fick inte delas ut av posten, transporteras på tåg, spårvagn eller på sådana motorfordon som gick i regelbunden linjetrafik.[1]
Attentatet mot Norrskensflamman 1940
- Se även artikeln: Ideologiskt motiverad brottslighet
Det var natten till den tredje mars 1940 som en grupp militärer, ledsagade av en journalist från Norrbottens-Kuriren, smög sig in i tidningen Norrskensflammans lokaler i Luleå. Sprängladdningar monterades på tryckpressarna i källaren och på bottenvåningen. På andra våningen låg flera familjer och sov. Fem människor dog i den våldsamma brand som följde på explosionen.[2]
Attentatet skedde mot bakgrunden av Sovjetunionens anfall mot Finland i november 1939, det så kallade Finska vinterkriget. Många i etablissemanget menade att Finlands sak är vår och ville att Sverige skulle ställa upp på Finlands sida, vilket också skedde. Norrskensflamman var dock trogna Moskva och försvarade invasionen. Många kommunister sågs därför som landsförrädare.
Fem personer häktades för attentatet, fyra militärer och en journalist. De dömdes dock bara för skadegörelse till kortare fängelsestraff. Samtliga benådades 1944.
Medias reaktioner på attentatet
Högertidningen Nya Dagligt Allehanda misstänkte att det var kommunisterna själva som anlagt branden och kallade det hela för "osmaklig kommunistpropaganda." Högertidningen Norrbottens-Kuriren menade att "ingenting ger stöd åt misstankarna om attentat" och att det bara handlar om "bisarra rykten". Social-Demokraten skrev "terrororganet Ny Dag spelar upp sig till moralisk oskuld". Pressen tog heller inte in dödsannonser om de avlidna.
Referenser
|
i ämnesportalen om Vänsterideologi |
