Etnisk aktivism
Etnisk aktivism, är en politisk kamp till förmån för den egna etniska gruppen. Den etniskt medvetne aktivisten sätter livsbetingelser och villkor främst för den grupp man anser sig tillhöra. Medlen tar sig ofta uttryck genom olika former av demonstrationer, tidningsartiklar, böcker, föreläsningar, flygbladsutdelningar men även i det vardagliga samtalet och kommunikation via Internet. Som exempel nämns ofta olika invandrargruppers sammanslutningar samt lobbygrupper.
Olika status - hudfärg eller etnicitet avgör
Etnisk aktivism som företeelse ges olika status beroende på vilket sammanhanget är. En tydlig avgörande faktor är hudfärg och etnicitet. Etnisk aktivism bland europeiska folk ses, på grund av politisk korrekthet, som något ondskefullt och som måste bekämpas. Stigmatisering är inte ovanligt och associationer görs ofta till nationell socialism, olika former av rasism, främlingsfientlighet och andra termer behäftade med en negativ innebörd.
Etnisk aktivism bland icke-europeer däremot ses ofta som någon form av befrielsekamp. Kurdernas kamp för en egen nationalstat, Den Kurdiska Frågan, har ofta stort parlamentariskt stöd och den judiska nationaliströrelsen, sionismens, strävan efter ett eget land genom en omfattande migration från Europa, Den Slutgiltiga Lösningen, betraktas idag som naturlig och erhåller ett omfattande internationellt ekonomiskt, politiskt, diplomatiskt och militärt stöd.
Framträdande etnoaktivister i Sverige, kort urval
- Kurdo Baksi
- Nisha Besara
- Aron Flam
- Jonas de Geer
- Mietek Grocher
- Robert Halef
- Peter Hjörne
- Daniel Höglund
- Soran Ismail
- Yilmaz Kerimo
- Nils Gustav Labba
- Jens Lapidus
- Özz Nûjen
- Abraham Staifo
