Ernst Jünger

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Ernst Jünger på äldre dagar. Han blev 102 år.
Jünger som soldat under första världskriget.
Jünger och Carl Schmitt i Paris 1941.
Porträtt av en ung Ernst Jünger.

Ernst Jünger, född den 29 mars år 1895 och avliden den 17 februari år 1998, var en tysk författare och konservativ revolutionär.

Han är berömd för sin skarpa iakttagelseförmåga och anses vara en av de främsta tyska författarna i modern tid. Han har belönats med Goethe- och Schiller-priset vilka räknas till de högsta litterära utmärkelserna i Tyskland.

Mellan de båda världskrigen var han en centralfigur i Berlins nationalrevolutionära kretsar vilket lett till att han utpekats som en av "nazismens vägröjare". Jüngers litterära produktion sträcker sig dock in i vår tid och har på senare tid väckt förnyat intresse.

Bakgrund

Ernst Jünger växer upp i en typisk tysk borgerlig familjemiljö. Vid 18 års ålder rymmer han hemifrån och jakten på äventyr för honom till Främlingslegionen. Fadern lyckas emellertid övertyga honom att återvända hem. Väl tillbaka i Tyskland rycker han in som frivillig i Första världskriget. Jünger, som enligt egen utsago inte var någon vidare soldat, uppvisar ett enastående mod i de grymma striderna. Han skottskadas fjorton gånger och erhåller järnkorset av första klassen och Tysklands högsta militära order Pour le Mérite. Han skildrar kriget och sina inre upplevelser i böckerna In Stahlgewittern (1920) och Der Kampf als inneres Erlebnis (1922).

Efter kriget blir det omöjligt för Jünger att leva ett vanligt liv. Liksom många andra krigsveteraner är han missnöjd med krigsutgången och den nya Weimarrepubliken. I Berlin rör han sig i de nya nationalistiska miljöer som ger upphov till vad som brukar kallas den Nya Nationalismen. Han intar en central roll i den nationalrevolutionära delen av en löst sammanknuten intellektuell rörelse som kom att kallas konservativa revolutionen.

Under andra världskriget blir Jünger inkallad som kapten i den reguljära armén. När han är stationerad i Paris bevittnar han de allierades bombräder över landet och förfasas över den moderna krigföringens omänskliga karaktär. Kriget måste innehålla en mänsklig sida anser han, man måste kunna se den stridande motparten i vitögat. Av samma anledning blir han senare motståndare till atombomben.

Efter kriget blir Jünger belagd med publiceringsförbud av den brittiska ockupationsmakten. Han anklagas för att ha haft ett finger med i nationalsocialismens genombrott. Nationalsocialisterna tog visserligen merparten av sina idéer från Jünger och de andra i konservativa revolutionen, men även om det fanns nationalsocialister i hans umgängeskrets i Berlin var han redan från början distanserad till NSDAP. 1927 avböjde han en förfrågan om att ta en av partiets platser i riksdagen. 1933 avböjde han en plats i den nyinrättade Tyska diktarakademin. Han blev allt mer kritisk när partiet började visa tydliga totalitära och dogmatiska tendenser. Sådan kritik kan utläsas i hans verk Auf den Marmorklippen.

Jünger beskrev sig själv som en iakttagare och det är framför allt den skarpa iakttagelseförmågan som gjort honom berömd. Efter kriget besvarade han skuldanklagelsen med orden "efter jordbävningarna ger man sig på seismograferna men man kan inte låta barometern plikta för tyfonen om man inte vill räknas till de primitiva". Åren 1945-1949 hade han publiceringsförbud.

Verk i urval

  • In Stahlgewittern (1920)
    • Storm of Steel: From the Diary of a German Storm-Troop Officer on the Western Front (Chatto & Windus, 1929)
    • I stålstormen (Bokförlaget Atlantis, 2008)
  • Der Kampf als inneres Erlebnis (1922)
  • Sturm (1923)
    • Sturm (Bokförlaget Augusti, 2006)
  • Das Wäldchen 125 (1924)
    • Copse 125: A Chronicle from the Trench Warfare of 1918 (Chatto & Windus, 1930)
  • Feuer und Blut (1925)
  • Das abenteuerliche Herz: Aufzeichnungen bei Tag und Nacht (1929)
    • The Adventurous Heart: Two Selections (utdrag) i Partisan Review 16/10 (1949)
  • Der Kampf um das Reich (1929)
  • Krieg und Krieger (1930)
  • Die totale Mobilmachung (1931)
    • Total Mobilization i The Heidegger Controversy: A Critical Reader (The MIT Press, 1993)
  • Der Arbeiter: Herrschaft und Gestalt (1932)
  • Afrikanische Spiele (1936)
    • African Diversions (John Lehmann, 1954)
  • Das abenteuerliche Herz: Figuren und Capriccios (1938)
  • Auf den Marmorklippen (1939)
    • On the Marble Cliffs (John Lehmann, 1947)
    • På marmorklipporna (Natur och kultur, 1950)
    • På marmorklipporna (Cavefors, 1976)
  • Gärten und Straßen (1942)
  • Der Friede: Ein Wort an die Jugend Europas und an die Jugend der Welt (1945)
    • The Peace (Henry Regnery Company, 1948)
  • Heliopolis: Rückblick auf eine Stadt (1949)
  • Strahlungen (1949)
  • Über die Linie (1951)
    • Över linjen i Linjen (Propexus, 1993)
  • Der Waldgang (1951)
    • The Retreat into the Forest (utdrag) i Confluence: An International Forum, 3/2 (1954)
  • Besuch auf Godenholm (1952)
  • Heliopolis (1949)
    • Heliopolis (Natur och kultur, 1954)
  • Gläserne Bienen (1957)
    • The Glass Bees (Noonday Press, 1960)
  • Der Weltstaat (1960)
  • Annäherungen: Drogen und Rausch (1970)
    • Psykonauterna: rus och droger (Cavefors, 1978)
  • Eumeswil (1977)
    • Eumeswil (Cavefors, 1981)
    • Eumeswil (eng.) (Marsilio, 1993)
  • Aladins Problem (1983)
    • Aladdin's Problem (Marsilio, 1992)
  • Eine gefährliche Begegnung (1985)
    • Farligt möte (Interculture, 1987)
    • A Dangerous Encounter (Marsilio, 1993)
  • Die Schere (1990)
  • Prognosen (1993)
  • Weiße Nächte (1997)

Externa länkar

Hämtad från "http://sv.metapedia.org/m/index.php?title=Ernst_Jünger&oldid=81088"