Emil Klein
Emil Klein, född den 3 december 1905, avliden den 22 februari 2010, var en tysk nationalsocialistisk politiker.
Emil Klein föddes i Oldenburg och och började som 15-åring engagera sig i det nationalsocialistiska partiet, NSDAP. 1922 gick han med i SA. Han erhöll 1933 Blutorden för sin medverkan i Ölkällarkuppen den 9 november 1923 i München. 1925 började han sin bana som politiker i NSDAP och blev 1936 riksdagsledamot. Klein var även engagerad i Hitlerjugend och ledde dess verksamhet i Bayern. 1934 grundade han ungdomstidsskriften Der Aufbruch.
Vid krigsutbrottet i september 1939 anmälde Klein sig frivilligt till krigstjänst och blev en förbindelseofficer i ett bergsjägarregemente. Han deltog i fälttåget på Balkan och operation Barbarossa. 1942 blev han hemkallad från det militära då han behövdes för arbetet med Hitlerjugend. Klein arbetade även i Gauledaren och kulturministern Adolf Wagners stab. Senare arbetade han för Gauledaren Paul Giesler.
Efter kriget satt Klein internerad fram till 1948.
Emil Klein var fram till sin död en övertygad nationalsocialist
|
i ämnesportalen om Tredje riket |
