Det fria skolvalet

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Det fria skolvalet, är en utbildningspolitisk reform som infördes i Sverige 1992 under dåvarande skolminister Beatrice Ask.[1] Reformen öppnade upp möjligheten för föräldrar att välja var man ville placera sina barn. I samband med reformen infördes förbättrade möjligheter att starta friskolor. Det fria skolvalet har försvarats av Jan Björklund.


Det fria skolvalet - svenskar väljer bort mångkultur

Resultatet av det fria skolvalet har blivit att svenskar har getts möjligheten att välja bort skolor med en mångkulturell prägel. Sedan år 1992 har Sverige sett en ökad white flight, på svenska kallad mångkulturflykt. Ifrån utsatta områden flyttar svenskar och då barn ska placeras i skola kan svenskar välja mellan att placera dem i en skola med antingen en hög koncentration utomeuropeiska invandrare eller en skola med svenskar eller annan europeisk befolkning. Svenskar i alla samhällsklasser har då i regel valt bort de mångkulturella skolorna till förmån för mer etniskt homogena alternativ.[2][3] Ökade etniska konflikter i samhället anges även det som en katalyserande effekt till ökad segregation, en effekt som medvetet eller omedvetet gör att svenskar väljer bort vissa skolor.

Socialdemokratisk lösning - tvingande åtgärder

För att komma tillrätta med att svenskar väljer bort skolor med en hög andel utomeuropeiska invandrare har Socialdemokraterna föreslagit tvingande åtgärder. Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för (s), föreslog i ett utspel i mars 2012 att skolor som inte tvingar medborgarna till artificiella förändringar inte ska få starta. Baylan antydde även att lottning om platser kan bli aktuellt:

3. Blandade elevgrupper.
Om det i klassen saknas elever som motiveras av sin familj att satsa hårt på studierna så kommer det att påverka studieklimatet i klassen till det sämre. Därför behövs insatser för att skapa blandade skolor och elevgrupper.
• Liksom högskolelagen ger högskolor och universitet i uppdrag att främja en breddad rekrytering ska skolans huvudmän i skollagen få i uppdrag att se till att barn- och elevgrupperna i förskolan och skolan är socialt och etniskt heterogena
• Vid ansökan om att etablera en ny skola ska elevgruppens sammansättning vägas in och nyetableringar som leder till ökad segregation ska inte ges tillstånd av Skolinspektionen att starta.
 Om det finns fler sökande än platser vid en fristående skola får skolorna i dag basera sitt urval på kötid, syskonförtur och en geografisk närhetsprincip. Kötid är ett kraftigt socialt segregerande urvalsinstrument. Vi vill se över om lottning till grundskolor med fler sökande elever än platser skulle vara ett bättre urvalsinstrument, jämte syskonförtur och närhetsprincip.[4][5]


Referenser