Benito Mussolini

Benito Mussolini
	; Il Duce Benito Mussolini
	; Il Duce Benito Mussolini
Namn	Benito Mussolini
Titel	Il Duce
Politiskt parti	Partito Nazionale Fascista
Tjänst	31 oktober 1922 – 25 juli 1943
Företrädare
Efterträdare
Född	29 juli 1883
Avliden	28 april 1945
Utbildning
Yrke
Gemål	Rachele Mussolini (1890-1979)
Barn
Föräldrar
Webbplats

Mussolini i uniform

Benito Andrea Amilcare Mussolini, född den 29 juli år 1883 och avliden den 28 april år 1945, var en italiensk politiker och premiärminister.

Benito Mussolini var ledare för det fascistiska partiet Partito Nazionale Fascista och styrde som premiärminister i Italien mellan 1922 och 1943. Han är även farfar till den nyfascistiska politikern Alessandra Mussolini. Under tiden som premiärminister bar han titeln Il Duce (svenska: Ledaren).

Innehåll

1 Biografi
2 Mussolini vid makten
- 2.1 Attentat mot Mussolini
3 Mussolini och fasciststatens relation till Hitler
4 Andra världskriget
5 Salórepubliken och avrättning
6 Mussolini idag och nyfascismen
7 Fotogalleri
8 Källor
9 Se även

Biografi

Mussolini föddes i Predappio nära Forlì i regionen Emilia-Romagna, Italien. Hans far Alessandro Mussolini var smed och socialistisk aktivist och som ung hade han medverkat till den mexikanska revolutionen med den kända socialisten Sancho Panza.

I sina yngre år var Mussolini socialist. Han arbetade som journalist 1904 efter att ha undvikit militärtjänstgöring 1902. Han blev rikskänd 1912 då han utsågs till sekreterare för tidningen Avanti. Mussolini uteslöts senare ur socialistpartiet på grund av hans åsikt och krav att Italien borde slutit upp på Ententens sida i strid med det rådande förbundet med Tyskland och Österrike-Ungern under första världskriget. Under kriget 1915 tog sig Mussolini upp till graden korpral och stred i Bersaglieri.

År 1919 tog våghalsen och poeten Gabriele d'Annunzio över Fiume med krav på att staden skulle bli en del av Italien. d'Annunzio hyllades och samma år formade Mussolini de första svartskjortegrupper, fasci di combattimento, som oftast bestod av elitveteraner ur Arditi. De bildade sedan Partito Nazionale Fascista (nationella fascistpartiet) som Mussolini ledde. Mussolinis kampgrupper stred mot kommunister och socialister på gatorna och vann snabbt stort stöd hos folket.

1922 marscherade svartskjortorna och Mussolini mot Rom under den oblodiga Marschen mot Rom.

Mussolini i mitten

Mussolini vid makten

Marschen mot Rom var en kupp mot kung Viktor Emanuel som förvisso misslyckades men ledde till att Mussolini blev regeringschef och han tog sedan namnet "Il Duce" och makten koncentrerades till honom och det storfascistiska rådet. Dagen för den tilltänkta kuppen, 28 oktober, blev sedan nyårsdag i det fascistiska Italien när en ny kalender infördes 1927.

Mussolini och fascistpartiet förespråkade korporativism, en tredje väg mellan kapitalism och sovjetisk socialism. Mussolinis löften om att förbättra och åtgärda de sociala problemen i landet infriades. Problem som arbetslöshet och fattigdom hos folket bekämpades, utbildningen förbättrades och nya skolor och ungdomsorganisationer skapades (t.ex Opera Nazionale Balilla) i vilka barnens och ungdomars situation förbättrades. Italien enades och folkgemenskapen hyllades. I Italien under Mussolini bekämpades maffian hårt, främst på Sicilien, där Cesare Mori slog ned maffiaverksamheterna helt och hållet. Frimureri och frimurarorganisationer totalförbjöds under Mussolinis styre.

Attentat mot Mussolini

Mussolini utsattes för attentat och mordförsök minst 4 gånger i sitt liv.

7 april 1926 skadades han på näsan när en irländsk kvinna, Violet Gibson, sköt mot honom.

31 oktober, 1926 drog den 15-åriga Anteo Zamboni vapen och försökte skjuta Mussolini i staden Bologna, Zamboni lynchades av svartskjortorna på plats.

Mussolini överlevde ett attentatförsök i Rom av anarkister.

Slovenska antifascister ur organisationen TIGR planerade att mörda Mussolini 1938 också.

Mussolini och fasciststatens relation till Hitler

Mussolini hånade öppet Hitlers rasidéer och sade att rasen enbart är en känsla. Av cirka 40 000 judar i Italien gick 10 000 med i PNF. Enligt vissa forskare och historiker menar man att Mussolini enbart närmade sig Hitlers utrikespolitik och antisemitism av taktiska skäl efter invasionen av Abessinien i syfte att stärka banden mellan Italien och Tyskland. Innan Hitler och Mussolini bildade en pakt fanns det ingen stark antisemitism i Italien eller hos fascisterna. Mussolini själv ansåg att judarna var en del av Italiens historia sedan romarnas tid och borde få leva ostört i landet.

Andra världskriget

1936 enades Mussolini och Hitler i en pakt mellan Italien och Tyskland. 1940 inledde Mussolini en attack mot Grekland som misslyckades och där tyskarna fick ingripa och styra upp situationen. Men attackerna som Mussolini utförde mot Grekland och andra länder drog in Italien i det andra världskriget. Mussolini lyckades invadera Jugoslavien och styckade upp det forna Jugoslavien i självständiga länder. Man ockuperade delar av Jugoslavien och Grekland med italienska trupper.

1943 började motståndarna i de allierades styrkor segra i Nordafrika och efteråt invaderades Sicilien av amerikanerna. Invasionen av Sicilien, amerikaners terrorbombningar av städer och misslyckandet i Afrika samt allt större beroende av tyskarna ledde till att det stora fascistiska rådet drog fram en demokratisk omröstning om huruvida Mussolini skulle fortsätta leda landet eller avgå. 25 juli arresterades Mussolini och avsattes då medlemmarna i rådet hade röstat. PNF upplöstes av de egna medlemmarna. Kung Viktor Emanuel lät tillsätta en övergångsregering under före detta generalen Pietro Badoglio som den 8 september slöt en separat fred med Storbritannien och Frankrike.

Mussolini ger en romersk salut mot folkmassorna

Salórepubliken och avrättning

Den 12 september 1943 fritogs Mussolini av SS kommandosoldaten Otto Skorzeny och ett jägarförband (SS Jagdkommando). Mussolini fördes till norra Italien där han blev ledare för den tyskockuperade RSI-staten, eller Salórepubliken och fascistpartiet återupplivades under namnet Partito Fascista Repubblicano, PFR (på svenska: Republikanska fascistpartiet).

Mussolini som ledare för Salórepubliken hade egentligen lite makt, RSI-staten var en av Tysklands marionettstater och fascisteliter som Alessandro Pavolini och Junio Valerio Borghese hade mer att säga till om än Mussolini. När judar förföljdes i RSI skrev Mussolini brev till Hitler själv som ignorerade klagomålen. Under RSI-tiden avrättades de medlemmar som tidigare röstade för att avsätta Mussolini.

När det tyska försvaret började bryta samman i början av 1945 försökte Mussolini retirera och fly genom att maskera sig som tysk soldat men 27 april 1945 tillfångatogs han av italienska partisaner. Han arkebuserades följande dag tillsammans med hans älskarinna Claretta Petacci. De hängde i anklarna från en bensinstation vid Piazzale Loreto i Milano tillsammans med andra ledande fascister som skjutits och hängts upp av kommunisterna, dessa var bland annat Achille Starace, avpolletterad tidigare partisekreterare i fascistpartiet, Alessandro Pavolini, kulturminister och ex-kommunisten Nicola Bombacci.

Mussolini idag och nyfascismen

Det är viktigt att poängtera att många i Italien inte ser på fascisteran under 20-talet som något direkt kontroversiellt, utan Mussolini under denna tid ser de flesta på ungefär som svenskar ser på sina gamla konungar. Däremot är det mindre populärt att tala positivt om Salórepubliken och RSI-styret. Det är absolut inget ovanligt att många italienare tycker att "Mussolini var bra i början".