Anders Retzius
Anders Retzius, född år 1796 och avliden år 1860, anatom, etnolog och antropolog. Far till Gustaf Retzius (född 1842).
Anders Retzius föddes i Lund tog studenten i samma stad år 1812 och kirurgisk studentexamen år 1815. Därefter begav han sig till Köpenhamn för att studera komparativ anatomi. Han återkom till Lund och tog där sin medicine kandidatexamen 1817, blev medicine licenciat 1818 och medicine doktor i Stockholm 1819. 1821 blev han läkare vid Veterinärinstitutet i Stockholm och skapade ett anatomiskt museum. 1823 blev han theoretices professor, erhöll 1814 en anatomisk professur vid Karolinska Institutet och blev 1840 ordinarie professor i anatomi. Hans stora kunskaper på området var till nytta även för andra institutioner.
Sedan 1822 var han medlem i Fysiografiska sällskapet i Lund och sedan 1832 Vetenskaps societeten i Uppsala. 1836 blev han vice professor i målare- och bildhuggare-anatomi vid Konstakademin och 1839 ordinarie professor vid samma akademi. Han gav även ut ”Tidskrift för läkare och farmaceuter".
Retzius formel
Hans forskningar höll sig inom områdena anatomi och fysiologi. Han gjorde banbrytande forskningar om folkrasernas huvudskålsbyggnad och efterlämnade en omfattande mängd skrifter och texter, varav en del publicerades av sonen Gustaf Retzius. Retzius lanserade en formel vid mätning av förhållandet mellan kraniets längd och bredd. För att ange ett skallindex skulle man först mäta kraniets största bredd. Måttet multiplicerades med 100 och dividerades sedan med huvudskålens längd. Det innebär att om huvudet är klotrunt sett uppifrån får man ett skallindex på 100. Man tar till exempel 18 centimetersbredd x 100 = 180. Den siffran divideras sedan med 18 centimeterslängd. Om skallens bredd däremot är 15 och längden 20 får man ett skallindex på 75.
Skrifter och böcker i urval
- Anatomiens uppkomst och utveckling i den skandinaviska Norden : framställd vid praesidii nedläggande inför Kongl. Vetenskaps-akademien d. 9 April 1845. (1853)
- Mikroskopiska undersökningar öfver tändernes, särdeles tandbenets, struktur. (1837)
- Om magens byggnad hos de i Sverige förekommande arter af slägtet Lemmus. (1840)
- Om formen af nordboernes cranier. (1843)
- Anders Retzii samlade skrifter af ethnologiskt innehåll (1864)
- Om cranier af avarer och slaver. (1844)
- Kranier af abyssinier och basuto-kaffer. (1846)
- Phrénologien bedömd från en anatomisk ståndpunkt. (1847)
- Om den runda, brachycephaliska hufvudskålsformen bland graekerne. (1847)
- Grekernes och finnarnes cranier. (1847)
- Om rätta tydningen af sido-utskotten på rygg- och ländkotorna hos menniskan och däggdjuren. (1848)
- Peruvianernas cranieform. (1848)
- Om formen af hufvudets benstomme hos olika folkslag. (1847)
- Cranier och fornlemningar af Frankrikes äldste invånare. (1847)
- Cranier från Sandwichs-öarna och Oregon. (1847)
- Cranier ur gamla grafvar i England. (1849)
- Forn-cranier från Brittanien: Cranier af Guaranier. (1849)
- Anatomiens uppkomst och utveckling i den skandinaviska Norden: framställd vid praesidii nedläggande inför Kongl. Vetenskaps-akademien d. 9 April 1845. (1853)
- Cranium af pampas-indian. (1855)
- Snäckhögar och ruiner efter urgamla bostäder funna i Skåne. (1855)
- Blick på ethnologiens närvarande ståndpunkt med afseende på formen af hufvudskålens benstomme. (1856)
- De brachycephaliska och dolichocephaliska folkslagens geografiska utbredning: Förklaring till åtföljande karta. (1860)
- Skrifter i skilda ämnen jämte några bref. (samlade och utgifna af Gustaf Retzius, 1902)
Se även
Referenser
- Vetenskapsrådet – Vetenskap i rasismens tjänst, Så fick skallmätning av samer vetenskaplig legimitet
- Nordisk Familjebok - Hufvudskål
i ämnesportalen om Fysisk antropologi |
i ämnesportalen om Framstående svenskar |