Heinz Harmel
SS-Brigadeführer and Generalmajor of the Waffen-SS Heinz Harmel, född den 29 juni 1906, död den 2 september 2000, var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Harmel ledde från slutet av 1941 SS-Regiment Deutschland innan han våren 1944 tog över befälet för 10. SS-Panzer-Division "Frundsberg" som han bland annat ledde under striderna i Normandie och Arnhem.
Innehåll
SS-VT
Heinz Harmel gick med i frikåren Rossbach 1926 och gick sedan med i Reichswehr. Han ville bli en officer, men Versaillesfördraget begränsade arméns numerär så Harmel placerades i reserven. Istället utbildade han sig inom jordbruket och arbetade som jordbruksadministratör innan NSDAP:s maktövertagande. 1935 gick han med i SS-Verfügungstruppe och placerades i SS-Standarte Germania. Under sommaren 1936 genomgick Harmel en plutonsbefälsutbildning och placerades därefter i SS-Standarte Deutschland. Harmel deltog i den tyska annekteringen av Österrike i mars 1938, Anschluss, och överfördes till det nyuppsatta österrikska SS-VT regementet SS-Standarte Der Führer där verkade som kompanibefäl.
Elddop
Harmel och hans regemente fick tillsammans med divisionen, SS-Verfügungs-Division, sitt elddop under fälttåget i väst 1940 där de avancerade fram genom Nederländerna. Harmel förlänades för sina insatser med järnkorset av båda klasserna. Den 1 januari 1941 tog Harmel över befälet för II. bataljonen i regementet.
Under fälttåget på Balkan i april 1941 ryckte Harmels bataljon fram mot den jugoslaviska huvudstaden Belgrad. Den 22 juni 1941 inleddes den tyska invasionen av Sovjetunionen, operation Barbarossa. Harmel ryckte fram som en del av armégrupp Mitt och förlänades med det Tyska korset i guld för sina insatser i de hårda striderna vid den strategiskt viktiga staden Jelnja.
Regementesbefäl
Den 4 december 1941 fick Harmel befälet över SS-Infanterie Regiment Deutschland och ledde det under svåra vinterförhållanden där de dessutom tvingades bekämpa den sovjetiska vinteroffensiven. I juni 1942 förflyttades regementet till Frankrike för vila och reorganisation. I början av 1943 förflyttades Harmel hans regemente åter till östfronten och deltog i slaget om Charkov. Under dessa strider befann sig Harmel i sin SPW ofta i täten för anfallsformationerna. För sina insatser under slaget förlänades Harmel med riddarkorset och dessutom en utmärkelse för att personligen med lätta infanterivapen slagit ut en fientlig stridsvagn, Panzervernichtungsabzeichen.
Harmel ledde också sitt regemente under slaget om Kursk innan han under hösten sårades. Efter konvalescens kom han tillbaks till sitt regemente.
Divisionsbefäl
I mars/april 1944 genomgick Harmel en utbildning för blivande divisionsbefälhavare innan han den 27 april 1944 som 37-åring fick befälet över 10. SS-Panzer-Division "Frundsberg" som vid denna tidpunkt stred på östfronten. Som personlig signalist hade han den estlandssvenske Sven-Erik Olsson. Trots sin unga ålder (för att vara divisionsbefäl) kallades han ofta "den gamle" av sina soldater. Efter den allierade landstigningen i Normandie den 6 juni förflyttades Frundsberg till västfronten. I Normandie deltog divisionen i hårda förlustrika strider.
Efter Normandie förlades Harmel med sin division i närheten av den nederländska staden Arnhem för vila och reorganisation. I september genomförde de allierade en fallskärmsjägaroperation mot staden, operation Market-Garden. I januari 1945 förflyttades divisionen till östfronten.
Harmel var en man som hade stort förtroende bland sina mannar och han ogillade onödig byråkrati. Något som ibland fick honom på kant med sina överordnande. I slutet av april 1945 vägrade han lyda en given order när han gav order om att hans inringade division skulle genomföra ett utbrytningsförsök. Harmel fråntogs befälet för Frundsberg förflyttades som straff söderut och där han fick befälet över en Kampfgruppe som framgångsrikt höll Karawanken-passet, på gränsen mellan Österrike och Slovenien, så att retirerande tyska förband kunde ta sig igenom.
Heinz Harmel tillbringade två år som krigsfånge i Storbritannien innan han återvände till Tyskland och ett civilt liv. Heinz Harmel avled år 2000.
Kommenderingar
- Tjänstgöring i SS-Standarte Germania (1935 - ?)
- Tjänstgöring i SS-Standarte Deutschland (? - mars 1938)
- Kompanibefäl i SS-Standarte Der Führer i SS-Verfügungs-Division (mars 1938 - 1 januari 1941)
- Befälhavare för II. bataljonen i SS-Regiment Der Führer i SS-Division Reich (mot) (1 januari 1941 – 4 december 1941)
- Befälhavare för SS-Infanterie Regiment Deutschland som omorganiserades till SS-Panzergrenadier Regiment Deutschland i SS-Division Das Reich (mot) (4 december 1941 – 2 oktober 1943)
- Konvalescens efter ha blivit sårad
- Befälhavare för SS-Panzergrenadier Regiment Deutschland i 2. SS-Panzer-Division Das Reich (? - 9 mars 1944)
- Utbildning på en Divisionsführer-Lehrgang i Hirschberg, Schlesien (15 mars 1944 – 27 april 1944)
- Befälhavare för 10. SS-Panzer-Division "Frundsberg" (27 april 1944 - 28 april 1945)
- Befälhavare för en Kampfgruppe
Befordringar
- SS-Oberscharführer – 2 oktober 1935
- SS-Untersturmführer – 1 januari 1937
- SS-Obersturmführer – 30 januari 1938
- SS-Hauptsturmführer – 30 januari 1939
- SS-Sturmbannführer – 20 april 1941
- SS-Obersturmbannführer – 19 juni 1942
- SS-Standartenführer – 20 april 1943
- SS-Oberführer – 18 maj 1944
- SS-Brigadeführer and Generalmajor of the Waffen-SS – 7 september 1944
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klassen – 30 maj 1940
- Järnkorset av första klassen – 1 juni 1940
- Riddarkorset – 31 mars 1943
- Eklöven till Riddarkorset – 7 september 1943
- Svärden till Riddarkorset – 15 december 1944
- Tyska korset i guld – 29 november 1941
- SS Hedersring
- SS Hederssvärd
- Såradmärke i svart – 21 mars 1943
- Infanteristormmärket i brons – 4 december 1940
- Närstridsspänne i silver – 10 september 1943
- Utmärkelse för att personligen slagit ut en fientlig stridsvagn (Panzervernichtungsabzeichen) – 31 mars 1943
- Östfrontsmedaljen – 15 augusti 1942
- Nämnd i Wehrmachtbericht – 16 juli 1944
- Medalj till minne av den 13 mars 1938
- Medalj till minne av den 1 oktober 1938 med slottet Prag-spännet
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
