Transvaal

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Transvaal är en provins i norra delen av Sydafrika. I början av 1800-talet bodde några afrikanska stammar i området mellan Limpopo- och Vaalfloden. Delar av Karangastammen hade invandrat från Rhodesia-området, Sotho-talande stammar från Botswana-området och Ndebele-folket invandrade till området vid nuvarande Pretoria.

Svarta stammar kommer till Transvaal

Svarta stammar kom också från Zululand och vandrade in i Transvaal. De olika stammarna stred ofta mot varandra och tvingades uppsöka nya boplatser. Under dessa strider i början av 1800-talet uppstod Matabelestammen, som huvudsakligen var av samma stam som Ndebele-folket. Mzilikazi blev stammens ledare och i mitten av 1800-talet (1854, 1857 och 1859) träffade missionären Robert Moffat honom på vänskaplig nivå.

Boerna kommer till Transvaal

År 1835 hade boerna börjat söka sig bort från den brittiskt styrda Kapkolonin för att bilda självstyrande samhällen. En grupp boer under ledning av Louis Trichardt och Jan van Rensburg kom till Zoutspansberg i norra Transvaal. Rensbergs grupp försvann och hade troligen fångats och dödats av infödingarna. Trichards grupp drabbades hårt av sjukdomar och de flesta dog under strapatserna.

Strider med Matabele

Andries Hendrik Potgieter gick över Oranjefloden år 1836 och fick veta att andra boer]] hade dödats av Matabele. Han samlade en liten styrka och och fick hjälp av Gert Maritz att förstöra Mzilikazis by. Året efter kom betydligt fler boer och Potgieter annekterade det territorium som Mzilikazi regerat över.

Boernas territorium

När britterna annekterade Natal år 1843 valde många boer att flytta till Transvaal. En stor del av dem slog sig ned i Winburg. År 1848 annekterade britterna [[Oranjefristaten, men [[Andries Pretorius menade att både Transvaal och Oranjefristaten var boernas legitima territorier. Många boer som slog sig ned i dessa områden med sina familjer hade svårt att underordna sig en centralmakt. De ledde till en del kontroverser tills ledargestalter kunde skapa en form av parlamentarisk ordning i sina lokala boersamhällen.

Betydelsefulla ledare

De betydelsfulla ledarna i Transvaal var Petrus Jacobus Joubert, Andries Pretorius och Andries Hendrik Potgieter. När Andries Pretorius avled 1853 tog sonen Marthinus Wessel Pretorius över och förde boertraditionerna vidare på ett ypperligt sätt. En konstitution växte fram och boersamhället utvecklades vidare.

Efter upptäckten av guld i Witwatersrand på 1880-talet ökade immigrationen av britter kraftigt. Ekonomin förstärktes men förhållandet mellan britter och boer försämrades. År 1895 försökte britterna göra uppror mot boerna i Transvaal, men det försöket misslyckades. (Se Jameson Raid.)

Boerkriget

Schismen mellan britter och boer ledde sedan till boerkriget där 80 000 boer stred mot 350 000 britter. Stora delar av Transvaal var ödelagda efter kriget och åtgärder vidtogs nu för att återställa ordningen. Louis Botha och Jan Christian Smuts började utbilda den afrikaanstalande befolkningen och Botha bildade det boernationalistiska partiet Het Volk.

År 1910 blev Transvaal en del av Sydafrikanska unionen. Provinsens ekonomiska och politiska betydelse ökad och gav eko över hela unionen. De mest kända städerna är Johannesburg, Pretoria och Vereeniging.

Befolkning 1960

Befolkning i Transvaal bestod 1960 av 105 217 färgade, 62 918 asiater, 1 455 372 vita och 4 601 545 bantus.

Transvaal delas upp

Efter år 1994 när svart majoritetsstyre infördes i Sydafrika förändrades politiken och administrationen omorganiserades. Transvaal delades upp och blev fyra provinser; Gauteng, Limpopo, Mpumlanga och Nort West.