Sveriges Arbetares Centralorganisation

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), också kallat SAC Syndikalisterna, är en syndikalistisk organisation och en del av den autonoma vänstern.

Verksamhet

SAC bildades år 1910 efter missnöje med LO och resultatet av Storstrejken i Sverige 1909. Kortsiktigt agerar SAC bland annat som en fackförening. Långsiktigt är målet att införa syndikalism.

Som fackförening har man inga kollektivavtal, har därför ingen fredsplikt, och har ofta deltagit i olika konflikter med arbetsgivare.[1]

Enligt olika kritiker använder SAC maffialiknande metoder mot arbetsgivare. År 2011 angav boken "Syndikalisternas nya ansikte" att "Syndikalisterna ägnar sig åt hot och trakasserier, använder maffiametoder, drar sig inte för att bryta mot lagen och samarbetar med extremister och kriminella." En annan kritik var att större delen av det så kallade "skadestånd" som utkrävs går till organisationen och inte till de medlemmar som striden gäller.[1][2]

Författarna har även skrivit att "Vi har ingen aning om hur mycket pengar syndikalisterna driver in, men det är åtskilliga miljoner kronor. För några år sedan redovisade ett av de lokala syndikaten att man drivit in fem miljoner kronor och siktade på att fördubbla summan året därpå. Det året tvingade man restaurang Josefina att betala ut 600 000 kronor för att stoppa en blockad. Efter konflikten undrade de restauranganställda, som konflikten gällde, varför man fått ut så lite pengar. Större delen av pengarna fastnade alltså inom organisationen. De kritiska medlemmarna blev då kallade rättshaverister som var otacksamma, detta har bl.a. tidningen Arbetare skrivit om. Genomgående under vårt arbete med boken Syndikalisternas nya ansikte möter vi missnöjda medlemmar, vi har talat med SAC-anställda som kastats ut från sina anställningar, förtroendevalda som tvingats hoppa av och en verksamhet där man även bedriver företagsverksamhet inom ramen för syndikalisternas organisation. Hela tiden med några få uppfinningsrika eldsjälar som styr och ställer med medlemmarnas verksamhet. Dagligen drabbas företag, till stor del slumpartat, av syndikalisternas framfart. De drar sig inte för att använda olagliga metoder, i sin handbok säger de rent ut att olaglig verksamhet är en del av syndikalisternas metoder. Det finns en aningslöshet bland vänsteraktivister som ser syndikalisterna som en närmast humanitär organisation med snövit aktivitet. I stället finns bakom fasaden en hårdför och hänsynslös verksamhet där man är beredd att ta till metoder som liknar den utpressning som maffia och MC-organisationer bedriver."[3]

Man har även skrivit att "En av dem vi intervjuat i vår bok, Jacques Wallner, som hoppat av syndikalisterna, talar om banditism när han beskriver hur syndikalisterna engagerat sig för de papperslösa. "Det blev en aningslöshet utan dess like. I och med att de papperslösas identitet inte kunde lämnas ut kunde inga listor upprättas och därmed var det helt omöjligt att t.ex. kontrollera hur pengar som kom in hanterades och användes." Enligt Jacques Wallner betyder det att ett fåtal nyckelpersoner i praktiken kunde berika sig privat på pengar som betalades ut i samband med olika konflikter med olika arbetsgivare. Detta påstås alltså av en person som varit med i syndikalisterna i decennier, men som till sist lämnade på grunda av ett omfattande missnöje med hur verksamheten förändrats."[4]

Kommunistiska Partiets tidning Proletären har kritiserat SAC för "organiserad lönedumpning" och för att vara en "facklig maffia" då man skapat ett register med illegala invandrare som anges ha erbjudit arbetsgivare svart arbetskraft till mycket låga löner och utan sociala skyddsnät. Verksamheten anges ha sanktionerats av SAC vars centrala ledningen överlät administration till en lokalavdelning. År 2010 angav lokalavdelningens ordförande i en tidningsintervju att majoriteten av medlemmarna var illegala invandrare. Proletären skriver "Så gick det som det går i kriminella kretsar. Den förment fackliga verksamheten övergick till uppgörelser med gangsters, till egen svartverksamhet och till handel med arbetstillstånd." År 2013 angavs att lokalavdelningen sålt uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandring för 20 000-40 000 kronor styck till främst latinamerikaner gällande arbeten främst inom städbranschen. Lokalavdelningen uteslöts år 2013. Redan år 2007 anges rykten ha förekommit om verksamheten som SAC:s centrala ledning ignorerade.[5][6]

Relation till SUF, AFA och RF

År 2006 skrev Sydsvenskan att "Det senaste året har minst sex ledamöter av SAC:s styrande arbetsutskott slutat. Även generalsekreteraren Lars Hammarberg har hoppat av. I våras motiverade han det i tidningen Arbetaren: ”Jag upplever att en gruppering med sina rötter i den så kallade aktivistkulturen på ett aggressivt sätt vill styra SAC i en viss riktning.”[7] År 2011 angav boken "Syndikalisternas nya ansikte" att SAC tagits över av "våldsförhärligande ungdomar på vänsterkanten".[1]

Medlemmar med anknytning till vänsterextrem brottslighet är dock inget nytt fenomen. Två exempel är Jacques Wallner och Tobias Hübinette.

Info14 skrev år 2008 att "SAC:s ungdomsförbund heter Syndikalistiska ungdomsförbundet vilket förkortas Suf. SAC förnekar formellt band till Syndikalistiska ungdomsförbundet men det hela är mest en formsak. SAC och Suf delar lokaler och de aktiva rör sig fritt genom de båda så kallade organisationerna. Suf:s kopplingar till extremvänstern och särskilt Afa/Antifa är grundmurad genom åren, så även idag. På många ställen i Sverige så har den lokala Suf-gruppen inneburit samma medlemmar som i den lokala Afa/Antifagruppen. Något som SAC på riksnivå är fullt medvetna om men aldrig tagit avstånd från, snarare har de haft, eller snarare har, SAC:s tysta stöd för sina aktioner. Dock så finns det en del äldre syndikalister som är kritiska till de yngre ”anti-fascistiska” syndikalisterna och deras våldsamma metoder."[8]

Liknande kopplingar har angetts till Revolutionära Fronten.[9][2]

Realisten skrev år 2013 att "SAC har genom hela sin tid som ”fackförbund” nyttjat exakt samma metoder som maffian i 30-talets Chicago, och med det så hävdar jag att SAC har använt sig av hot, trakasserier, skadegörelse, våld och utpressning mot de arbetsgivare SAC ansett agerat felaktigt. Dock har SAC alltid gömt sig bakom sina bundsförvanter i Antifascistisk aktion (AFA) och Revolutionära fronten (RF) när de mer olagliga aktionerna ska gå av stapeln, dessa dubbelanslutna anonyma kämpar har ägnat sig åt att angripa de arbetsgivare som är arbetarklassens svurne fiende – enligt SAC alltså."[2]

Tidningar

SAC:s externa tidning är Arbetaren som har presstöd. År 2010 skrev 25 medarbetare på ett uppropp mot sin egen tidning och lämnade denna. Man skrev bland annat att "en historia om ett häpnadsväckande auktoritärt ledarskap, om personal som körs över, om fackrepresentanter som tagits på enskilda samtal för att avhyvlas av chefen, om en rad andra uttryck för ett ledarskap som rimmar sällsynt illa med syndikalistiska ideal... ...när de nyckelrader i tidningspolicyn som sade att Arbetaren ska vara ”en fri och oberoende pressröst” ströks anade flera av oss oråd. Farhågorna skulle komma att besannas på bara några månader. Takhöjden har sänkts. Redaktionsmedlemmar som velat diskutera tidningens innehåll har trakasserats. Arbetsledningen har blivit strikt hierarkisk: Arbetaren drivs nu på ett sätt som skulle få det att vattnas i munnen på landets allra mest reaktionära managementkonsulter... ...Arbetaren håller på att bli en tidning för politruker".[10]

Dispatch International skrev år 2013 att Arbetarens chefredaktör på Twitter "Som svar till en person som slog fast att politiskt våld alltid är fel" skrivit att "Gränsen är flytande när det gäller nazister."[11] År 2014 skrev Arbetaren i ledarartikel med titeln "Demokratin hotas från flera håll" att "Flera av de partier som nu kommer in i Europaparlamentet är sådana som skulle behöva bekämpas med vapen om de någonsin fick verklig makt över våra liv."[12]

SUF:s externa tidning är Direkt Aktion vars namn syftar på aktionsmetoden direkt aktion som kan inkludera illegala handlingar. Mediakooperativet Fria Tidningar ger ut flera tidningar och flera av dessa har presstöd. Organisationen har angetts innehålla många syndikalister och även personer med anknytning till våldsvänstern.[13][14]

Externa länkar

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 Mats Pejer. ”SAC – svensk maffia”. Publicerad 11 juli, 2011 15:10. Arbetet. https://arbetet.se/2011/07/11/%e2%80%9dsyndikalisterna-%e2%80%93-svensk-maffia%e2%80%9d/
  2. 2,0 2,1 2,2 SAC fick smaka på tillbakakakan. Publicerad 2012-07-20, klockan 13:27. Realisten. http://web.archive.org/web/20130624213441/https://www.realisten.se/2012/07/20/sac-fick-smaka-pa-tillbakakakan/
  3. Lars-Olof Pettersson & Willy Silberstein. Syndikalisternas metoder liknar MC-gängens utpressning. Publicerad: 2011-07-12 16:07, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11. Newsmill. http://web.archive.org/web/20130515043232/http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/12/syndikalisternas-metoder-liknar-mc-g-ngens-utpressning
  4. Lars-Olof Pettersson & Willy Silberstein. Fakta tycks sekundärt för Syndikalisternas försvarare. Publicerad: 2011-07-16 12:07, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11. Newsmill. http://web.archive.org/web/20130228070058/http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/15/fakta-tycks-sekund-rt-f-r-syndikalisternas-f-rsvarare
  5. Facklig maffia. Proletären. http://www.proletaren.se/ledare/facklig-maffia
  6. Syndikalister sålde uppehållstillstånd. Publicerad 2013-03-01, klockan 10:17. Realisten.
  7. Olle Lönnaeus. "Bråkmakarna" i Malmö. Publicerad 9 december 2006 09.54 Uppdaterad 9 december 2006 09.54. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/sverige/brakmakarna-i-malmo-splittrar-sac/
  8. Massåtal mot 26 syndikalister. info14
  9. Klarspråk om mötesstörarna. 2013-08-17. Nordfront. https://www.nordfront.se/klarsprak-om-motesstorarna.smr
  10. Därför lämnar vi Arbetaren. 2010-05-08. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/huvudartikel/article12305821.ab
  11. Roger Sahlström. KRÖNIKA: Chefredaktör på vänstertidning godkänner våld. 26 november, 2013. Dispatch International. https://web.archive.org/web/20140620130425/http://www.d-intl.com/2013/11/26/kronika-chefredaktor-pa-vanstertidning-godkanner-vald/
  12. Demokratin hotas från flera håll. Publicerat 30 maj, 2014. Arbetaren. https://www.arbetaren.se/2014/05/30/demokratin-hotas-fran-flera-hall/
  13. Presstöd endast till enfald? Publicerad 2013-09-24, klockan 12:11. Realisten. http://web.archive.org/web/20131208102001/https://www.realisten.se/2013/09/24/presstod-endast-till-enfald/
  14. Vänstermedia och våldets apostlar. Info14.
Marx and Engels.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Vänsterideologi