Slaget vid Macequece
Slaget vid Macequece
När Pionjärtrupperna kom fram till Fort Charter 1890 vände Frederick Courteney Selous och Archibald Ross Colquhoun tillsammans med en poliseskort österut till Manicaland. Deras mål var att skaffa koncession från de hövdingar som kontrollerade det östra området.
De kom fram till hövding Mutasa’s by i september och den 14 samma månad lovade hövdingen att British South Africa Company (BSAC) skulle få koncession.
Selous fortsatte sedan österut till Macequece där han träffade Baron de Rezende, representant för Portugisiska Mozambique Kompaniet. Baronen ifrågasatte BSAC:s aktiviteter i området och framhöll att hela området var portugisiskt.
När Colquhoun kom till Salisbury skickade han iväg Kapten Forbes med en liten polisstyrka till Manicaland. Då Forbes kom fram till Mutasa’s by fanns ett antal portugiser där. Han arresterade två av dem, D’Andrada och DeSousa och skickade dem som fångar till Salisbury (men de frigavs senare). Därpå skar han ned den portugisiska flaggan och marscherade mot kusten med en tanke om att öppna en väg till havet.
Två dagsmarscher från Beira återkallades han av brittiska regeringen som gjort en tillfällig överenskommelse med portugiserna.
Följande år kom uppgifter till Salisbury om att en stor portugisisk styrka samlats för att slå till vid östra gränsen. Colquhoun skickade förstärkningar till Manicaland och i maj 1891 ledde Kapten Herman Melville Heyman en attack mot det portugisiska fortet vid Macequece.
Slaget varade i två timmar och slutade med att portugiserna övergav det. Därefter skyndade Heyman och hans män till kusten, men brittiska regerinegn skickade Herbert Langton Sapte med en skriftligt order om att göra halt.
Incidenterna vid östra gränsen orsakade stor ilska i Portugal. Men den tillfälliga överenskommelsen som slutits mellan de brittiska och portigisiska regeringarna i november 1890 ratificerades i den Anglo-portugisiska konventionen. Överenskommelsen fastställde den östra gränsen för Rhodesia och ledde till förbättrade relationer mellan portugiserna och British South Africa Company.
|
i ämnesportalen om Rhodesia |
