Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete

Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbet (REVA) är ett projekt som drivits sedan 2009 av Polisen, Migrationsverket, och Kriminalvården. Syftet är att öka rättssäkerhet och effektivisera handläggningen av utvisning- eller avvisningsbeslut när personer inte lämnar Sverige frivilligt.

Beskrivning

Projektet innebär inga nya befogenheter utan att man gjort en "översyn av verkställighetsarbetet inom Polisen, Kriminalvården och Migrationsverket och utifrån det kommit fram till ett antal punkter där verkställighetsarbetet kan förbättras och standardiseras. Projektet baseras på LEAN-metoden och innebär att processerna i själva handläggningen ses över. Främst handlar det om att ta bort hinder i den löpande handläggningen av ärenden. Det berör inte, och innebär inga förändringar i den yttre verksamheten för gränspolisen i Stockholms län vad gäller till exempel arbetet med att eftersöka dem som vistas illegalt i landet."

"Migrationsverket är projektägare och projektet medfinansieras av Europeiska återvändandefonden. REVA ligger i linje med regeringens intention att effektivisera arbetet med verkställigheter och öka antalet verkställda." "I regleringsbrevet för 2013 har justitiedepartementet gett Polisen i uppdrag att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut."

REVA och inre gränskontroller

Polisen angar att REVA "har inget samband med hur vi inom Polisen utför inre utlänningskontroller. De är så kallade kompensatoriska åtgärder för den gränskontroll som upphörde när Sverige gick med i Schengensamarbetet 2001. Alla Schengenländerna har åtagit sig att utföra inre utlänningskontroller för att motverka illegala vistelser inom Schengen. Kontrollerna ska genomföras av Polisen då det finns en grundad anledning att anta att utlänningar vistas eller arbetar i landet utan att ha tillstånd för det samt för att hitta de utlänningar där Migrationsverket har fattat beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas. Vissa länder är svåra eller omöjliga att verkställa till. Vi kan heller inte verkställa personer som inte har handlingar (de som har kallats för ”papperslösa” i debatten) eftersom de inte kan identifieras. Dessa personer är därför inte någon fokusgrupp för oss."

"Inre utlänningskontroller får aldrig ske enbart på grund av en persons utseende, språk eller namn. En inre utlänningskontroll förutsätter en grundad anledning och objektiva omständigheter, till exempel spaningsuppgifter, den enskilde polismannens iakttagelser eller annan tillförlitlig information. Kontroll får även ske i samband med frihetsberövande, brottsutredning eller trafikkontroll. Det gäller också när personer gör sig skyldiga till ett ordningsbrott."

"Det kan handla om tips om att någon vistas här illegalt eller om att personens uppträdande eller umgänge ger grundad anledning att anta att den personen är här illegalt. Det kan också ske i samband med andra polisiära ingripanden eller kontroller, som exempelvis trafikkontroller." "Vi gör heller inga masskontroller på spårvagnar eller liknande, för som jag sa tidigare måste vi ha en grundad anledning att genomföra kontrollen."

År 2013 avslöjades en omfattande verksamhet med människohandel och grovt koppleri i Malmö. Gränspolisen kommenterade att "Vi fick upp spåret genom en av de inre utlänningskontrollerna. Den kritiken som framförts mot vårt arbete får ställas i relation till detta, är kränkningarna större än att tjejerna såldes som sexslavar".

Kritik

Mediarapportering och kritik förefaller ofta inte skilja på REVA och de inre gränskontrollerna.

REVA startades i Malmö och har kritiserats där av vänsterpolitiker och aktivister bland annat för ökad oro bland de illegala invandrare som eftersöks och att det blivit svårare för dessa att röra sig i samhället och utnyttja exempelvis skattebetalda verksamheter.

År 2013 introducerades projektet i Stockholm även om liknande effektiviseringar pågått under flera års tid. I samband med detta uppstod en kraftig kritik i de Stockholmsbaserade medierna mot REVA-projektet som påstods jaga illegala invandrare i allmänhet och använda illegala metoder som kontroller baserat på utländskt utseende för att upptäcka dessa.

En ansenlig del av kritiken gällde påstod rasprofileringen i samband med ID-kontroller av misstänkta plankare i Stockholms tunnelbana. Gränspolisen slutade med just denna verksamhet efter kritiken eftersom "De här kontrollerna har varit en mycket liten andel av vårt arbete och hela debatten har skymt sikten för de bra saker som genomförs dagligen av polisen i Stockholm". Vidare angavs att "debatten i sig har varit skevt vinklad och vi har gång på gång sagt att vi genomför inte kontroller som det påstås baserat på utseende, men just i den här delen så väljer vi alltså att avstå från kontroll för att det tar för mycket fokus att argumentera om det hela".

Polisen har angett att REVA fortsätter, att uppdraget att öka antalet verkställigheter kommer direkt från regeringen, och att REVA "har inget samband med hur vi inom Polisen utför inre utlänningskontroller".

Ett flertal anmälningar lämnades in till Justitieombudsmannen mot REVA. Ärendena lades dock ner. Detta delvis eftersom anmälningarna gjorts av personer som inte varit berörda själva och inte påstått sig själva ha sett något felaktigt. Delvis eftersom "Vi har ju utrett det så till vida att vi har tittat på vilken lagstiftning som polisen tillämpar i de här fallen och mot bakgrund av vad vi har sett där och vad vi vet om polisens hantering av de här ärendena så finner vi inte någon anledning att gå vidare."