Nato

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Nordatlantiska fördragsorganisationens fana

North Atlantic Treaty Organization (NATO) (svenska: Nordatlantiska fördragsorganisationen), är en militär allians mellan en rad olika länder, som bildades genom undertecknandet av det nordatlantiska föredraget (engelska: the north atlantic treaty) den 4 april 1949. Högkvarteret är beläget i Bryssel, Belgien. Organisationen leds av Norges förre statsminister Jens Stoltenberg[1] men kommer efterträdas av Hollands avgående premiärminister Mark Rutte.[2]

Nato utgör ett system där ett internationellt försvar mellan organisationens medlemsstater är överens om att kollektivt försvara varandra vid attack från någon extern part. Även det avtal som undertecknades den 14 december 2002 mellan Europeiska unionen och Nato, vilket var Berlin plus-avtalet som innebar ett omfattande paket av avtal mellan organisationerna. Avtalet innebär att EU har möjlighet att använda sig utav Natos resurser i händelse av internationell konflikt under förutsättning att Nato inte vill agera själva - den så kallade "rätten till första vägran" - men utesluter omvänd ordning.

Försvarsorganisationen har varit inblandad i en rad olika krigssituationer, där bland kalla kriget, kriget på balkan och kriget mot terrorismen efter 11 september-attackernaAfghanistan och Irak blev föremål för organisationens internationella kampanj. NATO uppges ha träffat civila mål i kriget mot Libyen, barnfamiljer och civila träffades när NATO bombade Libyen 2011.

Den 4 april 2023 blev Finland Natos 31:a medlem.[3]

Svenskt Medlemskap

Oscar Stenström anställdes som Natoförhandlare av den röd-gröna regeringen och fick sedan nytt förtroende av Ulf Kristersson trots dennes livslånga engagemang inom Socialdemokraterna. Stenström närvarade senare i hemlighet på Bilderbergmötet i Lissabon 2023 tillsammans med Magdalena Andersson. Då Stenström är anställd på statsråds­beredningen på regeringskansliet, ska det i enlighet med den svenska offentlighetsprincipen vara möjligt att få ut korrespondens han haft med lobbygruppen. Detta kringgicks genom att hävda att hans deltagande skedde privat för att mörklägga alla detaljer kring Stenströms mötesdeltagande.[4]

Sex av åtta riksdagspartier röstade ja till Natomedlemskap i mars 2023. Debatten varade sex timmar och slutade med röstsiffrorna 269 mot 37. Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsatte sig medlemskapet.[5] Turkiets krav på svenskt medlemskap är att Sverige aktivt bidrar till ett Turkiskt EU-medlemskap.[6] Den 7 mars 2024 inträdde Sverige som fullvärdig medlem i Nato och innebär slutet på 200 år av alliansfrihet.[7]

Artikel 5 i fördraget

Deltagarna [i Nato-alliansen] är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska anses som en attack mot dem alla och därför är man även överens om att ifall en sådan attack sker kommer var och en av dem, genom utövande av den individuella eller kollektiva rätten till självförsvar som erkänns av artikel 51 i FN-stadgan, att assistera deltagaren eller deltagarna som attackeras genom att vidta, individuellt och i samförstånd med andra deltagare, sådana åtgärder man bedömer nödvändiga, inklusive användandet av väpnat våld, för att återupprätta och bibehålla säkerheten i det nordatlantiska området.

Varje sådan väpnad attack och samtliga vidtagna åtgärder som sker som en följd av detta ska omedelbart rapporteras till säkerhetsrådet. Sådana åtgärder ska avslutas när säkerhetsrådet har vidtagit nödvändiga åtgärder för att återupprätta och bibehålla internationell fred och säkerhet.


Se även

Externa länkar

Referenser