Langobarder
Langobarderna var en germansk folkstam som ursprungligen kan ha bott på Österlen i Skåne. Vid tiden före vår tideräkning hade de flyttat till området norr om nedre Elbe. De kallades tidigt vinniler, men efter en militär seger över vandalerna fick de namnet langobarder.
Innehåll
Stöd åt Arminius
Under sin vistelse i Elbe blev de ca år 4-5 e.Kr. besegrade av den romerske kejsaren Tiberius Claudius Nero och anslöt sig till det förbund (av flera germanstammar) som leddes av Marbod. De lämnade sedan detta och valde att ge stöd åt Arminius och deltog på dennes sida i krig mot Marbod år 17 e.Kr.
Besegrar heruler och gepider
Ännu på Tacitus tid (ca år 100 e.Kr) bodde de vid Elbe, men började senare långsamt röra sig söderut. Under kejsar Marcus Aurelius regeringstid försökte de tränga sig in i det romerska Donauområdet men tvingades retirera. År 510 besegrade de herulerna och kunde etablera sig på norra Balkanhalvön och tio år senare bosatte de sig i Pannonien. Tillsammans med avararna gick de år 567 i krig mot gepiderna och störtade deras samhälle.
Annekterar norra Italien
Langobardernas ledare Alboin drog nu vidare med sitt folk, numera uppblandad med andra element, mot Italien och erövrade norra delen, som efter langobarderna fick namnet Lombardiet. År 573 mördades Alboin av sin hustru Rosamunda och Klef blev langobardernas nye kung. Redan efter 18 månader mördades han.
Kungadömet avskaffades då tillfälligt och de 35 langobardiska hertigarna turades om att vara folkets högste beslutsfattare. Langobarderna fortsatte att inta territorier och skapa nya adminstrativa samhällen.
Langobarderna erövrar Samnium
De grundlade Toscana och Spoleto men var nära att begå ett taktiskt misstag när de tog sig in på frankernas område. De insåg inte riktigt sina motståndares styrka. Franker och bysantiner gick i förbund för att kunna stå emot langobardernas angrepp. Langobarderna tillsatte då den ridderlige och tappre Autari (Klefs son) som kung och kunde både försvara sitt rike och dessutom erövra Samnium, som år 589 blev hertigdömet Benevent.
När Autari dog år 590 beslöt sig langobarderna för att välja hans änkas (den bayerska prinsessan Teodolinda) nya gemål till kung. Det blev den tappre hertigen av Turin, Agilulf, som regerade mellan år 590-615 och under sin regeringstid kunde han förstärka riket.
Langobarderna blir katoliker
Teolinda var romersk katolik och hon bidrog till katolicismens utbredning bland de tidigare arianska eller hedniska langobarderna. När hennes brorson Aribert I regerade år 653-661 blev katolicismen allmän bland langobarderna. Den siste kungen i langobardernas rike var Desederius av Toscana, som regerade mellan år 756-774.
Langobardiskan försvinner
Skillnaderna mellan langobarderna och romarna utplånades efterhand. De olika rättssystemen sammansmälte och langobardernas germanska (langobardiska) språk blandades upp med latin och ett romanskt blandfolk - italienarna - uppstod.
